Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Vägglampan i farstun


I farstun har vi en rätt unik vägglampa som bara finns i några få exemplar. Den är sinnrik, ger ett behagligt sken då ljuskällan inte syns från något håll och samlar väldigt lite damm. Materialet är målad stålplåt. En bra formgivning helt enkelt av två vänner.


De nedre bilderna är tagna i början av november och dagsljuset nådde långt in i farstun och vägglampan är släckt. Men den är ju lika fin då.


1 kommentar

Hörnet

60-tals_lampa
Vägglampan från 1960-talet är på plats. Den satt över kökssoffan i gamla köket, innan ombyggnaden. Och innan dess var den Halvans farfars.
soffhornet
Dagbädden som inhandlades för månader sedan är nu på sin plats. Två blå filtar ”Snark” formgivna av Viola Gråsten för Tidstrands Yllefabriker i Sågmyra har jag lagt över ryggstödet. De köpte jag för flera år sedan second-hand och nu kommer de till pass.

Kaveldun är en växt som jag förknippar med 60-talsinteriörer och därför har jag plockat in några som ska stå i en golvvas av keramik som jag hoppas hitta second-hand snart.


6 kommentarer

Ljus i mörkret

Det här var den lampa jag valde som utebelysning till ateljén/hönshuset för nio år sen. Den har modern formgivning men med bakåtblickande till äldre armaturer. Jag gillar den fortfarande. Det som då, vid valet, fick mej lite tveksam var att den bara kunde fås med fattning för energilampa som jag då tyckte gav alldeles för starkt vitt sken i förhållande till de gamla lamporna som  finns utomhus och lyser upp gårdstunet litegrann. Ångrat mej har jag dock inte! Under de här åren har ljuskällan aldrig behövt bytas ut och så vitt ljus att det stör tycker jag inte att lågenergilampan ger. Och på de här åren har utvecklingen på området lågenergilampor gått fort, nu kan man få varmare sken på ljuskällan. En bra sak med den här lampan är att man slipper se den fula ljuskällan eftersom den täcks av opalglas. Den här lampan tänder och släcker jag inifrån ateljén/hönshuset.

Utomhusarmatur Vind, design Olle Andersson för Boréns/Luxo.

Äldre armaturer med synliga fingerlysrör ryser jag inför. Hoppas ni inte tycker jag är för tvärsäker och pekfingrig – men det är så härligt att få skriva ner sin mening. För det här är frågor jag ofta stöter på. Har ni sett vackra medeltida kyrkor med gamla lampor och i dessa ett FULT fingerlysrör som syns genom klarglaset, ute så väl som inomhus :(

De andra lamporna på gården sitter även de på vägg/knut. Det är vanliga glasglober som kom till långt innan vi flyttade hit. De är okej tycker vi. Knutlampan på magasinet tänds ute vid knuten, de andra tänds inifrån farstun i bostadshuset.

Det är svårt att fota ljus i mörker, åtminstone med min lilla kompaktkamera, men jag ska nog göra ett försök att fota gårdstunet med tänd utebelysning längre fram. Jag gillar mörker så då fullmånen lyser tänder vi inte utomhus. (Earth hour i mars ser jag minst lika mycket som en manifestation över det vackra och allt mer försvinnande mörkret än som en klimatmanifestation. Men det ena utesluter ju inte det andra.)

Över den här tomtgränsen kommer absolut ingen lyktstolpe. Det passar väl ändå inte på en bondgård, eller hur…

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,