Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


8 kommentarer

Anrik arkitektur

åhlens fasad usala
Arkitektkontoret Backström & Reinius tårtpappersfasad från tidigt 1960-tal ritades för dåvarande Tempo, nu Åhléns. I år ska den perforerade betongfasaden bytas ut till en glasfasad. Om detta tycker inte jag. Semiantika byggnader lever farligt.
åhlens tårtpappersfasad
Det finns inte många sådana fasader här i landet. En annan likartad varuhusfasad finns i Farsta centrum. Det här varuhuset har en väl synlig plats i ena hörnet av Stora torget. Ett torg med alla fyra hörn slutna. Det är inte heller vanligt precis. Men Uppsala har det. Stadsplaneringen med Stora torget är från 1600-talet.
västgöta-dala
Västmanlands-Dala nation från 1965. Arkitekt Alvar Aalto.
släpljus
Gustavianum påbörjat 1622. Släpljuset gör fasaden magnifik tycker jag. Ursprungsarkitekt var Caspar van Panten. När jag pluggade egyptologi på 80-talet besökte vi de egyptiska samlingarna som finns här. Anatomiska teatern under kupolen med soluret byggdes på 1660-talet på Olof Rudbeck d.ä. initiativ. Sevärd!
katedral
Den gotiska domkyrkan invigdes 1435.
gla usala
Den gamla kyrkan vid kungshögarna blev år 1164 domkyrka i Sveriges första ärkestift. Runt mitten av 1200-talet brann domkyrkan och i samband med det flyttades ärkestiftet till Östra Aros – Uppsala 1273. En ny katedral började uppföras där. I helgen var det första gången jag såg den gamla kyrkan interiört trots alla besök jag gjort i Gamla Uppsala genom åren.

.


4 kommentarer

Om Linnétapeten

Ursprunget till Linnétapeten som vi har på väggarna i sovrummet kommer från Hammarby, den rusthållargård som Carl von Linné (1707-1778) köpte till sig och sin familj år 1758. Han lät bygga en ny mangårdsbyggnad som stod klar 1762. En vacker och välbevarad gård är det som är väl värd ett besök.

Hammarby. Från skrivrummet in mot sängkammaren.  Det är planscherna närmast kameran som tryckts som tapet. Foto Hans Hammarskjöld ur boken Carl von Linné, av Wilfred Blunt.

De gamla växtplanscherna som Linné tapetserat väggarna med finns kvar i skrivrummet och sovkammaren. Inredningen är tidsenlig med det nötta skrivbordet, hans herbarieskåp där de pressade växterna låg, stolar mm.

Skrivrummet. Foto hittat här.

Till Linnéjubiléet år 1978, 300 år efter Linnés död, genomfördes ett samarbete mellan Linnésällskapet och Duro AB i Gävle. En specialtapet togs fram. Tapeten var en parafras på växtplanscherna i Linnés skrivrum, med ett 6 olika planscher noga tecknade i grågrönt mot krämvit bakgrund, grafiskt väldigt vackert.

Inne i sovkammaren hade Linné kant i kant satt upp färglagda originalplanscher av den tyske botanisten Georg Dionysios Ehret, en samtida kollega som var mycket skicklig på att avbilda växter. Bakgrunden till tapeten är de lösbladsplanscher Ehret sände till Linné för att få växter identifierade.

Men det är inte Ehrets teckningar som är förlaga till Durotapeten, utan planscher från Linnés skrivrum.  De är tecknade av den resande franciskanermunken Charles Plumier som under andra halvan av 1600-talet tog sig över Atlanten flera gånger för att studera växter på bland annat Haiti och Martinique. Teckningarna av dessa exotiska växter publicerades senare av Johannes Burman i verket ”Plantarum Americanarum”, utgivet under åren 1755-1765. Även här hade Linné anlitats för att identifiera och namnge de avbildade växterna. Som tack för sina insatser fick han en omgång obundna planscher som han enligt en besökare år 1765 hade klistrat upp på väggarna i sin skrivkammare.

Mönstervalsen till den nyare version, tapeten som togs fram till jubiléet 1978, har Duro AB överlämnat till Handtryckta tapeter, tapettryckeriet på Långholmen som nytrycker den igen

Jag köpte ett antal rullar på 1980-talet i väntan på att få användning för dem, det var ikea som hade dem i sitt sortiment. Jag föll bara pladask för mönstret och kände att de här måste jag bara få nytta av någon gång i framtiden. Så blev det äntligen efter många år då jag flyttade till Universumet.  Sådant är mitt liv – allt måste inte ske genast – men det kan vara bra att lägga upp ett lager om man har möjlighet ;-) Jag har faktiskt kvar några rullar fortfarande.

Det här är Duros tapet som började tillverkas 1978. På bilderna är tapeten blekare än i verkligheten.

Här ett vykort med Linnés Hammarby. Förrförra sommaren gjorde vi ett besök där, det var mitt senaste besök. Eftersom det inte är tillåtet att fotografera inomhus har jag inga egna interiörbilder.

Vy uppifrån Linnés eget brandsäkra museum på höjden bakom gården. Missa inte en vandring upp dit och i den skogklädda delen av tomten med slingrande stigar om du besöker Hammarby i Danmarks socken söder om Uppsala.

MrsUniversum tycker mycket om naturligt grånade spjälstaket. Det här ser extra avskräckande ut pga sina spetsade toppar. Visst är det vackert på rätt plats! Talar ett 1700-talsspråk.

Jag har läst:

* en artikel i Dagens Nyheter om den s k Linnétapeten inför 300-års jubiléet för Carl von Linnés födelse från år 2007

* Carl von Linné, en biografi av Wilfred Blunt 1971 med svensk översättning 2001

* Carl von Linné. Boningar, trädgårdar och miljöer av Marita Jonsson 2003

* Jag tänker på Linné: han som såg allt av Karin Berglund 2007

Samtliga böcker kan jag rekommendera. Blunts bok var mest faktarik och något mindre patriotisk än de övriga. Carl Linneaus var en fängslande person. Av hans svenska reseskildringar är jag mest bedårad av den första, hans lappländska resa.

.