Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


4 kommentarer

Kila bort

Finns det något mer enkelt utformade hjälpmedel inom byggnadsvården än träkilar? Här en bild från då salens fönsterfoder togs bort tillfälligt.
kila bort foder
Så många dörr- och fönsterfoder som har lossats på här i huset med hjälp av kilar. Lossats försiktigt för att senare spikas på plats igen efter pappspänning av väggarna. Här i huset är snickerierna fästa med klippspik, vilket gör att de lossar lättare än om de vore spikade med trådspik. Klippspiken är konisk till sin form och det underlättar att få ut dem ur spikhålet än trådspik.

Här finns att läsa:
Lite mer om klippspik
Och om tillverkning av trådspik

 


6 kommentarer

Trådspiksfabrikation

I min ateljé finns ett paket trådspik. Med lite historia.

Här kommer en liten glimt hur tillverkning av trådspik gick till med hjälp av några av mina gamla svartvita fotografer från 1990-talet. Beskrivningen är på inget sätt fullständig, inte heller fotografierna.

1 Valstråd Valbo_web
Utgångspunkten för att tillverka trådspik är valstråd. Den på fotot är 5,5 mm i diameter. Kolhalten i denna tråd, som kom från Dalsbruk i Finland, är 0,13 procent. Kolhalt 0,10 ger mjukare tråd. Tråden dras i flera omgångar för att bli tunnare, ca 25 % reduceras varje gång.

2 Skalmaskin_web
Skalning.
Tråden skalas mekaniskt genom att tråden gör två stycken 360 graders böjar för att glödspånet ska försvinna. Glödspån är en torr hinna på tråden som kommer från tillverkningsprocessen.

3 Dragning rund tråd_web
Dragning.
Tråden matas vidare till en dragskiva inbäddad i skalpulver, ett smörjmedel. Första draget minskar tjockleken från 5,5 mm till 5,1. För att tråden ska bli 2,8 mm krävs fyra drag.

4 räffling_web
Räffling.
I den här anordningen dras tråden igenom och får räfflor som vi i Sverige har på våra trådspikar.

5 slagmaskin_web
Slagning
Slagmaskinen från 30-talet ser till att det skapas ett tillplattat huvud på tråden som sedan klipps av till rätt längd. Kniven är slipad så att avfasningen i spikens nederända bildas.

6 pressmaskin_web
Pressning
En pressmaskin från 60-talet gör samma sak som slagmaskinen ovan men maskinerna gör olika spikdimensioner. Den här pressade fram 55 spikar per minut och på den här spikfabriken används den till 3″-spik. ”3″-spik går att sälja både på jul- och midsommarafton” – dvs den är mycket gångbar.

7 process - skalning närmast-dragning-räffling_web
Här syns den gamla verkstaden med processen skalning närmast därefter dragning och räffling.

8 Trådspik oskurad_web
Här ligger oskurad räfflad trådspik. Ser ni noga ser ni ”vingar” i flertalet av spikarnas spetsiga ändar. De ska bort innan paketering görs. Ni ser även de tvärställda gripmärkena under huvudet som visar hur tråden klämts fast i samband med att huvudet bankades ut.

9 skurning_web
Skurning.
En trumma fylls med 400 kg spik så den är halvfylld. Trumman tumlas runt tills ”vingar” slutar komma ut genom gallret i luckan. (På bilden är luckan inte ditsatt.) Det tar ca 1/2 timme. Därpå fylls trumman med fyra skyfflar sågspån och får rotera ytterligare en kvart. Spikarna nöts blanka och fina. Ska spikarna galvaniseras forslas de vidare. Annars går de till den halvmanuella paketeringen.

10 färdig räfflad trådspik_web
Här är räfflad trådspik i massor färdig att paketeras.


11 kontoret_web
Så här såg kontoret med sina tidstypiska 40-talsmöbler. Det var 1943 som spiktillverkningen flyttade in i de här verkstadslokalerna. Like! Ni ser väl buren med undulater!


Det här var ett intressant besök i en försvinnande liten industri som numera är nerlagd. Spiktillverkningen i Valbo startade 1915. År 1943 flyttade spikfabriken till verkstadslokalerna på bilderna som innan dess var smidesfabrik, 1100 yxor smiddes per dag här. Nu är maskinerna sålda. Då jag var där var intresset stort från utlandet på att få köpa maskinerna fick jag veta. Spikfabriken i Valbo dokumenterades 1997 i tryckt form: http://libris.kb.se/bib/7756272

Jag har ett paket 3 tum-spik kvar från besöket.

Ni ser väl att paketet är förslutet med en dyckert i var ända :-)


Räfflad förzinkad trådspik i en fin förpackning. På bilden syns även den korta dyckert som ser till att försluta paketet. Jag är oerhört glad att jag hade förmånen att ensam besöka spikfabriken medan den fortfarande var igång.

.


8 kommentarer

Läget

I helgen har löven räfsats och dragits bort till lövkomposten. Hela tomten är inte klar, bara det som är nödvändigast att få bort innan eventuell snö faller.

I helgen har vi gjort norrgaveln klar, målat rött och vitt alltså och putsat fönster på gaveln. Den ljusröda slamfärgen är nu färdigstruken. Panelbrädorna grundades innan de spikades upp och nu ströks andra varvet. Fönsterfoder och knutbrädor är grundade med mager linoljefärg. Ställningen kommer att få stå kvar under vintern men trätrallar och stegar tar vi bort. Till våren ska det vita slutstrykas. Och samtliga fönsterbågar ska bli rödorange utvändigt.

Hur gör ni? Då ni målar fönsterfoder? Var gör ni färgbytet?

Idag, då det finns grundmålade brädor att köpa på byggmarknanden (undrar just med vilken färgtyp, ingenting för oss antar vi :-)) tenderar säkerligen knutbrädan att bli vit på kanten. Men då man målar allt på plats är det enklare att kanten får väggens kulör.

Här är fasaden med farstukvisten och den gamla enkelfassponten. Där är kanten på den nu vitmålade knutbrädan omålad. Den ska bli röd. Till våren. Dimensionen på knutbrädorna är lika som tidigare. Det visade sig att panelbrädorna var spikade med trådspik och knutarna med klippspik. Nu blev det trådspik överallt utvändigt på gavelfasaden.

Inomhus har salen fått tillbaka sina fönster- och dörrfoder och fodersocklar som grundats med mager linoljefärg i den för vårt hus typiskt jugendgröna kulören. Till snickerierna återanvändes klippspikar. De är tillverkade av järn med hög kolhalt och därför lätta att räta ut och sedan olja in med linolja. Förborrade gjorde vi innan de fina spikarna med liten skalle spikades på plats. De försänktes med dorn och därefter spacklade spikhålen. Då spacklet torkat görs slutstrykningen av snickerierna. Klippspik är så bra därför att träet spricker inte lika lätt som vid användning av trådspik. Det är också lättare att kila loss snickerierna om det behöver göras någon gång i framtiden. Dessutom var klippspik använd sedan tidigare här.

Vi jobbar mot tiden med att få salen klar till jul. Nästa helg kommer vi inte att lyfta en hand här hemma. Men nu är det mer lättsamma kvar med spikande av golvsocklar, ett litet golvfix, tapetsering, uppsättning av gardinstänger och möblering. Kul ska det bli. Precis sådant som kvinnliga inredningsbloggare skriver om. MrsUniversum har märkt att då kulörer behandlas på bloggar brukar kommentarerna bli många. Jag är likadan, tycker att det är heltrevligt att få börja arbeta med yta. Samtidigt vet jag ju att stommen och allt det bakomliggande är minst lika viktigt och att underarbetet betyder mycket för slutresultatet. Och det får ta sin tid som ni märker.

Men innan det blir till att damma av schaggsoffan ;-) ska slutstrykning med den gröna linoljefärgen göras någon kväll i veckan hoppas vi på. Den behöver lite torktid, ju…

.