Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


6 kommentarer

Ett decennium har gått och jag älskar fortfarande snö och kyla

Ett decennium. 10 år.

Om praktisk byggnadsvård här på gården skulle bloggen handla om. Så har det inte enbart blivit eftersom vi inte kontinuerligt har arbetat med sådant som jag tyckt det varit värt att skriva om. Här är inte alltid så arbetsintensivt med de egna bygg-göromålen eftersom tiden åtgår också till annat. De egna uppdragen, fritidsfastigheten (en gård med jord och skog), och allt övrigt som jag också vill hinna med att göra. Men nu är samtliga bostadsrum klara och det känns alldeles förträffligt.

Snö älskar jag alltjämt. Lika mycket som i första blogginlägget:

Snöööööö

snowone
Är en stor snö-diggare och allt vad som hör till vinter och kyla: rimfrost, skare, sparkåkning, kura skymning i “blå timmen”, vedbrasa, turåkning, upplega på träden i täta skogen, tystnad…

Jag förknippar också snö med hus. Som liten ”gjorde” jag husplaner i snön genom att gå jämfota med myrsteg där väggarna var. Soffa, stolar kom till genom att nonchalant slå sig ner i snön. Bord gjorde jag konturer med Lovikkavant-klädda händer. Det här kunde vi kompisar hålla på med långt efter det blivit mörkt. Mörkret förstärktes genom att toppluvan gled ner för ögonen titt som tätt.

Ännu mer rumsligt blev det att arbeta tredimensionellt med grottor som kunde byggas upp av snöbollar alternativt gröpas ur stor snöhög. Då snögrottan var klar kröp vi in och tände stearinljus.

Numera är jag även oprosaiskt glad över kylan och vintern då den behagar infinna sig, mycket pga att pågående processer som får hus att ruttna, stannar upp vid minusgrader. Så är det att bo i ett land med  träbyggnadskultur. Cyklerna för underhåll håller sig på den nivån att man kanske hinner med underhållet, med hjälp av vinterns avstannade processer, innan allt ramlar samman.
snowtwo

Annonser


2 kommentarer

Soliga köket ☼•*♫¨`*•☼•*´♫¨


Köket som vi trivs med och i. Där görs förändringar men i stort sett är det sig likt från 2005. Just nu har vi bytt till ett annat köksbord men det är förmodligen tillfälligt.

Det är solgult även när mörkret trycker mot fönsterrutorna.

Elspisen med ”överkokningssarg” är till stor belåtenhet.

Spiskåpan som tillverkats just för denna plats fungerar utmärkt. Utan elfläkt dold inuti men med spjällkedja till imkanalens lucka.



Sambandscentralen är lite dold på sidan av ett platsbyggt överskåp. Där är den inte så iögonfallande men passeras alltid på väg ut eller in i köket.


4 kommentarer

Näverhus

Jag tänker visa bilder från en ovanlig anläggning vid en liten sjö i norra Sverige. Här har en privatperson byggt sig en samling hus för sommarboende helt i trä med mycket näver.

Då jag och några vänner besökte platsen verkade husen ha stått övergivna och oanvända ett tag. Området är inget museum, det var en i gänget  som kände till att husen fanns där någonstans och utan skyltning gick vi på måfå cirka en kilometer rakt in i skogen längs en stig och hittade rätt. Här kommer många bilder från härligheter i norr.

Utsikten från husen vetter mot en fin liten sjö.

Gästsstuga tror vi det här var, eller ett sovhus. Byggnaderna är små och var och en har en given funktion.

Detaljbild av väggen.

Utsmyckning!

Gäststuga nummer 2 förbinds med den som redan visats med ett staplat vedförråd som ”mur” och med en vilstol strategiskt placerad mellan husen. En trägång förbinder de viktigaste byggnaderna.

Vad kan detta vara, tro?  Torrdass kanske. Eller förråd. Jag tittade inte in där.

Dusch med bänk att sitta och torka på. Sjön kan skymtas. En vattenslang som värmdes upp av solen var uppriggad i duschbyggnaden, ett duschmunstycke satt ett par meter upp…

…och nertill en stor plan sten från platsen att stå på.

Vackert dekorerad dörr…

…till matkällaren. Bygget för värmepannan fick jag inte med på bild.

Stora huset, bostadshuset, fritidshuset. Det var vackert med många finesser men entrén låg i skugga och därför är bilden lite grå. Här var dörren reglad.

Fönsterfoder av björknäver.

Fönster på långsidan mot sjön.

Inblick i huvudstugan.

Det var en 24 graders varm julidag då vi trampade på tallbarrsbeströdda stigar och gångar. Vilken härlig plats det var.

MrsUniversum gillar gångar av trä!

När jag skrev om Näver i byggnader fick jag en kommentar av Karin som skickade den här länken om ett hus klätt med näver på Ljusterö i Stockholms skärgård: http://www.arkitekt.se/s11963   Klicka på länken och se så fint det är!

Skog och vatten. Behövs elektricitet i ett fritidshus egentligen?

Den som åstadkommit detta måste vara en egensinnig person med stark vilja. Bagare till professionen enligt hörsägen. Roligt att ha sett det innan det är helt förfallet. Så småningom sluts kretsloppet och allt återgår till skog.

.


2 kommentarer

Det är så dags nu…

Jag nämnde i ett skriveri före jul att jag skulle ta da´n före doppareda´n  ”off” och göra något annat än att julstöka. Så blev det och jag hade några finfina timmar på egen hand.
I Stockholm.
Men inte bland julstressade människor.
Jag rörde mej mellan Skansens julpyntade stugor och gårdar.
Kunde inte bli bättre fast snö saknades och det duggade.
Inne i stugorna var julstämningen hög.
Det var ingen trängsel direkt och jag fick egentid där. Fotade och pratade med stugvärdarna. Det var bara härligt trångt på Café Petissan strax före stängningsdags :-)

Eftersom julstämningen är hög i fotona jag tog känns det för sent att visa alla nu. Det får bli denna bild från den välbeställda Ekshäradsgården från Värmland med julfirande som det kunde se ut där på 1860-talet. Bloggar jag vid kommande jul visar jag foton från:

Delsbogården
Oktorpsgården
Ekshäradsgården
Postmästarbostaden
Statarlängan
Järnhandlarbostaden

Alla med inredning från ett specifikt decennium.

Jag blev imponerad av Skansens pedagogik. Tidigare har jag tyckt det varit lite ”dammigt” där men inte alls denna gång. Jag har också även vänt mej mot det synsätt på byggnadsvård som man hade under min tid som verksam arkitekt i Stockholm: moderna material som lite hafsigt försökt gömmas t.ex platonmatta under näver och trä med svarta sorgkanter som följd eller ruttnade takspån.  Skansen, om något, ska väl stå för att traditionell byggnadsteknik vidmakthålls, eller hur… Vid detta senaste besök fanns fick jag positiva upplevelser. Kan verkligen rekommendera ett Skansenbesök dagen före julafton då ingen julmarknad pågår men många av husen är öppna. Är det kallsnö som knarrar under fötterna blir inte upplevelsen sämre.

.