Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


1 kommentar

700 år – en ärevördig ålder

Torshälla

Vy över Torshälla. Träsnitt av Wolfgang Mehler 1966.

Den här lilla staden fick sina stadsprivilegier av kung Birger Magnusson den 24 februari år 1317. Alltså fyller staden 700 år detta år, 2017. Det tänker man fira. Välkomna hit, här finns både fornborgar och äldre bevarade byggnader och gator på åns västra sida med Rådhustorget,  samt det nya folkhemstorget Östra Torget på åns östra sida med Konsum och byggnader från 40- till 70-talet. Torshälla hade sin storhetstid som handelsstad, stapelstad, under 1600-talet. Sedan kommunreformen på 1970-talets början ingår den lilla staden i Eskilstuna kommun. Avståndet mellan dessa centra är 7 km. I Torshälla finns gästhamn, man kan nå stan från Mälaren. Här finns Ebelingmuseet med Allan Ebelings olika konstuttryck, men även tillfälliga konstutställningar.

Bergströmska gården är en kringbyggd borgargård, nu hembygdsgård, och ett minne från den agrara tid då man hade kreatur inne i staden. Rummen och interiörerna är välbevarade. Det finns en tillhörande stor kålgård/trädgård kallad Mormorstäppan på andra sidan den smala gatan varefter mangårdsbyggnaden vetter. Bergströmska gården är den enda gården som klarade sig undan stadsbranden 1798. Hembygdsföreningen S:t Olofs gille har livlig aktivitet.

Den gamla kronokvarnen vid Kvarnfallet från 1620-talet är numera byggnadsminne och folkbibliotek.
torshalla-kyrka-fore-branden
Kyrkans äldsta delar är från 1100-talet. Det nuvarande trappstegsformade tornet utformades efter ett åsknedslag. Ett fotografi från 1866 visar kyrkan före åsknedslaget med påföljande brand 1873 då tornspiran förstördes. Rådhuset syns mitt i bild och kronokvarnen, nuvarande biblioteket, skymtar till höger i bild. Fotot är taget från Holmberget, en fornborg som blev park vid förra sekelskiftet. Till valborg öppnar restaurangen på dess krön.

.

 

Annonser


3 kommentarer

Den oslipade diamanten

torshalla-stadskallarbron
torshalla
Det här är min närmaste tätort, den lilla staden. Av några av kommunens styrande politiker kallad ”den oslipade diamanten”, en fin ort som skulle kunna utvecklas så mycket mer om man satsar på den. Nästa år blir staden 700 år!
Översta bilden tog jag på Luciamorgonen då jag var ute för att se tillfartsvägarna som var upplysta av tusentals marschaller. Men de närmaste marschallerna finns bakom fotografens rygg. De andra bilderna tog jag någon timme senare då jag hade ärende med ett jobb till kopieringen.
torshalla-radhus
Vid det kullerstensbelagda äldsta torget, Rådhustorget, ligger den medeltida kyrkan och förstås Rådhuset. Torget används tyvärr som bilparkering och det är en stor nackdel för skönheten och känslan av att befinna sig i en gammal stad. Under december är den fina stora ljusprydda julgranen inklämd mellan ”plåtschabrak” vilket jag tycker är fulare än fult. Om det fina rådhuset från 1834 kan man läsa följande i Signums svenska konsthistoria:

”I den lilla sörmländska staden Torshälla byggdes år 1834 ett nytt och för tiden karakteristiskt rådhus. Över en tämligen rå stensockel reser sig den en våning höga träbyggnaden, en monumentaliserad borgarbostad. Huvudfasadens enda dekor är två enkla doriska pilastrar som utmärker mittpartiet och binds samman av en låg fronton. Fönstren är rektangulära, men porten i det tempelartade mittpartiet har gjorts rundbågig och omges av två smala likaså rundbågade fönster. Hörnen markeras med pilasterformade foder och taket är ett lågt sadeltak.
Så långt följer byggnaden det allmänna bostadsschemat för en mindre stad. Husets monumentalisering består i att en tornliknande uppbyggnad ”bryter igenom” sadeltaket i byggnadens mitt. Detta torn liknar med sin breda kvadratiska form och påtagliga tyngd övre delen av ett samtida kyrktorn. Tornet avslutas med ett platt tak från vilket en lanternin, ett kvadratiskt lusthus med pyramidtak, reser sig.”

Där uppe i ”tornet” fanns, tills Torshälla upphörde som egen kommun 1971, häktet. Rådhuset används nu till möten (nu senast ett månghövdat möte om stadsdelsförvaltningens vara eller inte vara), vigslar, café emellanåt – en underbar period kunde man äta enkel och god sopplunch där. Även Rådhuset är en oslipad diamant! Med en ”Hesa Fredrik”-lur på toppen tillsammans med en vindflöjel. Se här fler fina hus  den lilla staden.


5 kommentarer

Spöklikt eller…

Gastarnas tillhåll och spökenas plats.
allhelgona
Nej, så känns det inte på kyrkogården – vare sig det är vår eller Alla helgons dag. Tvärtom.

Åkte ut igår till den välskötta kyrkogården strax utanför den lilla staden för att se om blåsten släckt ljuslyktan men se den lyste fortfarande med jämn låga. Graven, där de tidigare invånarna i mitt Universum ligger begravda, finns i en gammal del av kyrkogården där det inte brinner så många lyktor som på bilden, men desto tydligare ser man varje ljuspunkt. Jag trivs på vackra kyrkogårdar.

”Sköt om ditt liv, spill intet bort,
spar härpå ingen möda!
Vi lever så förbannat kort
och är så länge döda.”        

                Piet Hein


Lämna en kommentar

Provocerande humor

En utställning med namnet Landsplågor pågick till den 21 augusti på Ebelingmuseet i Torshälla. Peter Johansson som dissekerar och undersöker svenskheten och kulturmöten. Det är provocerande. Det är humoristiskt.

landsplågor1
Vid ingången till utställningssalen möts man av en kulspruta riktad rakt mot en. Ammunitionen är av dock lite annorlunda slag…
landsplågor2
landsplågor3
Fladdrande fanor  på brutna flaggstänger var en av installationerna i utställningen. Full fräs är namnet. Hela salen genljuder av Björneborgarnas marsch. Peter Johansson driver med mej med än fler installationer än som visas här.
Peter Johanssons dalahästar i charkdisken
Fotot av de här styckade dalahästarna i charkdisken har jag hittat på nätet. Vet inte vem som fotat men det är konst som påverkar.


2 kommentarer

Sten på sten

kyrkportomfattning
Murare, formtegel och kalkbruk skapade denna omfattning runt kyrkporten.
Torshälla kyrka har anor från 1100-talet. På 1400-talet byggdes kyrktornet som den här bilden visar en detalj av.
2017 är det jubileum för då fyller den lilla staden 700 år. Stadsprivilegierna erhölls den 24 februari 1317.
Det är en fin liten stad.
Det kommande året kommer det att pågå en del förberedelser inför jubileet för att den ska bli ännu finare.

 

.


2 kommentarer

Fin 50-talsarkitektur

Det här är fin 50-talsarkitektur som har gedigna material och inte förvanskat som det skulle kunna ha varit. Det beror till stor del på att det är välbyggt i tegel i förband. Teglet är alltså inte bara en fasadbeklädnad. Det är murat i förband och därmed en bärande konstruktion.
Skeppsgossen9
Detaljerna är avmätta och fina. Se bara blinkningen mot en grekisk tempelgavel. Konstnärlig utsmyckning i form av en skeppsgosse pryder passande nog gaveln med asymmetrisk fönstersättning. Han anspelar på kvarterets namn. Fönstren är kopplade sidohängda och inåtgående.
Skeppsgossen10
Små fina balkonger med originalutseende. Varje balkong har ett skyddat hörn. Balkongplattorna är original och balkongplåten täcker dem helt. Balkongfronten har en öppning med smidesjärn i geometriskt utförande, balkongens överliggare är original. Autentiskt 1950-tal och verkligen kulturhistoriskt intressant och bevaransvärt.
Skeppsgossen5
De ursprungliga glasade garageportarna av trä finns kvar! Varje lägenhetsinnehavare hade inte bil på den här tiden, därför så få garageplatser i förhållande till lägenheter.
Skeppsgossen4
Skeppsgossen3
Det jag fastnade för och bestämde mig för att fotografera var att jag såg att takteglet hade utbytta lertegel. Jag blir ömhjärtad då jag ser att byggnadsdelar lagas och inte byts ut helt och hållet. Det här är ett bra exempel på fin byggnadsvård.
Skeppsgossen2
Med mössan käckt på svaj…
Skeppsgossen1
Entrésidan här. Där har soprum byggts ut vid entréerna. Sopnedkast som var stora, nya grejen i flerfamiljshus fungerar inte längre vid sopsortering.
Skeppsgossen6
Det här är ett av husen i kvarteret Skeppsgossen i Torshälla. Min make är uppväxt här i närheten i en egnahemsvilla med gult fasadtegel. De flesta bostadsbyggnaderna här uppfördes på 1950-talet i tegel. Några flerfamiljshus plåtades in efter energikrisen 1973 då staten gav bidrag till tilläggsisolering.
Skeppsgossen7
Skeppsgossen8
Det här är huset intill. Lika fint är det. Titta bara på den konstnärliga utsmyckningen med en segelbåt och dateringen 1954. GE är byggmästarens initialer.

Snacka om att det är lätt att tycka om 1950-talets formgivning och materialkänsla!

.

 


9 kommentarer

1600-talets kartor

Jag hittar inte mitt Universum på 1600-talets kartor som finns på nätet. Så klart. Gården fanns ju inte då. Den avstyckades från stadens mark först 1905. Men trots det är det fantastiskt intressant att titta på de gamla lantmäterikartorna, för min del över Väster-Rekarne härad. Jag har markerat där jag kommit fram till att läget bör vara. Gården ligger precis inom den gamla stadsgränsen.

Staden är gammal, Torshälla fick sina stadsprivilegier 1317. Det innebär att den lilla staden firar 700-årsjubileum om tre år,  2017.

DjVu-dokument
Norra delen av stadens marker, Wäster Rekarne.

Notarum Explicatio

A.        Nyby chronohemman 1                               6 örßland
B.        Vthsädhe j Wästergiärdett                          8 3/4 tunna
C.        En vreett, lydher till Västergärdet, vthsäde 2 3/8 tunna
D.        En vrett, såß samma åhr, vthsäde               11/16tunna
E.        Än en vrett, såß och samma åhr                  1tunna
F.        Östergiärdett annat åhrß vthsädhe               8 1/8tunna
G.        En vrett, lydher till samma åhr                    3 1/8tunna
H.        En starr och hårdvaldz eng, höö                  50 laß
I.          En teg, lydher till Eßkilßtuna om höö        6 laß
Till detta hemman fins hvarken skog eller mulebete.
Fiske nogott lijthet vthi åån.

(Karttext:)

Torßilia stadz egor närmast.
Leerjord.
Moo och örjord.
Leerjord och leer mylla
Leermylla.
Torßilja stadz egor proxime.
Släät hårdwall
Hård wald.
Slett starr waldh.
Starr.
Åhrby egor på denne sijdhan.
Torsilla åhn

DjVu-dokument
Norr om stadsgränsen ligger Ängsholmen. Här ett utsnitt av den kartan.

Notarum Explicatio

A.        Mählby cronohemman 4 halfwa, alla lijka stora j åker,
            eng och alla commoditeter, hwart hemman 4 örß land.
B.        Östergärdet ett åhrß vthsäde                                  24 1/8 tunna
C.        Wästergärdet annatt åhrß vthsäde                          1915/16 tunna
D.        En vreett, lydher till numero 4, vthsäde                        3/16 tunna
E.        En vreett, kommer numero 1 och 2 till, vthsäde         11/16 tunna
F.        En vreet, lydher numero 2 till, vthsäde                           5/16 tunna
G.        En hård waldz eng om höö allß                               120 laß
H.        En liten hage om höö, kommer numero 3, 4 <till>   4 laß

Till hwart hemman belöper sig vthsädhe
dett ena åhretz j littera B                                        6 1/32 <tunna>
Dett andra åhret vthsäde j littera C                        4 31/32 tunna
Höö hvart åhr                                                        30 laß
Giärdeßhöö dett ena åhret                                      2 laß
Dett andra åhret                                                     1 laß
Skog och mulebete effter nödtorfften,
fiskewatten j Blackfiälen.

*****

Har du inte varit inne och tittat på Riksarkivets hemsida med Sveriges äldsta geometriska kartor – gör det. Karttexterna finns separat översatta till maskinskrift.
I databasen kan du ta del av och forska i en unik samling med 12 000 kartor över byar och gårdar i Sverige från perioden 1630-1655. Kanske finns kartan från din hembygd digitaliserad.

Påskkärring-på-kvast-2

Så här i påsktider kanske det kan vara lite intressant att läsa om häxjakt. Livet var inte lätt för kvinnorna på 1600-talet och absolut inte i Ångermanland. I senaste nyhetsbrevet från SVAR står så här:

T.o.m. den 19 maj kan du fritt studera våra häxor i Trolldomskommissionen för Norrland som finns tillgängliga i SVAR – Digitala forskarsalen.

Häxjakten var under 1670-1680 talet ett dystert kapitel i svensk rättshistoria med en mängd avrättningar lika grymma som i övriga Europa.
Häxprocesserna accelererade i och med anklagelsen mot den då elvaåriga flickan Gertrud Svensdotter, född i Lillhärdal. Det påstods att hon kunde gå på vatten på grund av en övernaturlig salva som djävulen hade smort in hennes fötter med.

I Torsåkers pastorat med tillhörande församlingar Dal, Torsåker och Ytterlännäs avrättades 65 kvinnor, 4 pojkar och 2 män. De fördes 1675 till ”Bålberget” som låg mitt i pastoratet för att halshuggas och brännas på bål.

En femtedel av kvinnorna i Torsåkers pastorat och närmare hälften av kvinnorna i Dals församling lär ha avrättats i vad som kom att bli den ohyggligaste händelsen inom Svensk rättshistoria.

Trolldomskommissionen var en specialdomstol som hade till uppgift att sköta mål av denna karaktär, för Norrlands del leddes den av landshövding Carl Larsson Sparre från Härnösand.

Till Kommissorialrätt i Västernorrland ang trolldomsväsendet

.

.

.

.

 

.


1 kommentar

Cyklisten

Nu är det dags att ta fram hojen. Ett säkert vårtecken tycker jag. När sparken byttes ut mot cykeln, då var det vår när jag var liten.


Så här tolkade Allan Ebeling fortskaffningsmedlet framför andra – cykeln. Under 20-40-talet var det transportmedlet framför andra för den stora allmänheten, på 50-talet började mopeden ta över den rollen och snart nog efter det blev bilen det förhärskande sättet att transportera sig. Jag lärde mig cykla på en 28 tums damcykel  och som barn var cykling den totala friheten i fysisk form, cykeln blev inkarnationen av självständighet.  Precis som cykeln beskrivs på denna eminenta blogg.

Konstverket på bilden är en del av en skiss i djuprelief för vägg. Cyklisten finns i Ebelingmuseet i den lilla staden. I Torshälla. Museet är en liten pärla med fritt inträde, beläget i Eminent Verktyg AB:s gamla lokaler. Eminent Verktyg etablerades 1933 och tillverkade bland annat tänger, körnare, skiftnycklar, borrskaft, julgransfötter och osthyvlar m m. Numera är hela verksamheten nerlagd men byggnaden finns kvar och rymmer förutom Ebelingmuseet även konditori Amarant. En lyckad kombination.

.


1 kommentar

Granen


Tänk, det blev en gran i år. Den köptes vid torget i den lilla staden från orienteringsklubben. Det är så länge sedan vi hade en stor gran inomhus. Lite lycka är det allt.

Julgransprydnaderna är de som använts tidigare, hälften är arvegods från svärföräldrarna. Glaskulor, flaggor, halmsaker, ulltomtar och ett par fåglar och elbelysning. Inget märkvärdigt men sådant som hör julen till. Jag är så glad över att  ha gran i år. Den står i kammaren framför ena fönstret och kan då avnjutas även från köket och av passerande på vägen långt bort då ljusen glimmar genom fönstret. I flera år har ingen gran fått plats här i Universumet, i fjol hade vi granris i ett stort kopparämbar. Egentligen räcker det. Det behövs så lite för att få julstämning!

.


4 kommentarer

Marknadsdagar


Varje år den första lördagen och söndagen i september är det marknad i den lilla staden. Rådhustorget fylls med stånd istället för bilar, det är en god kommers eftersom inget tingeltangel får vara med. Den här traditionen uppskattar MrsUniversum.

Blommor, frukter, bröd kan köpas förutom allt hantverk. Utanför biblioteket i den gamla 1600-tals kvarnen säljs både lekamlig spis i form av litteratur och världslig spis som viltkebab, langos och stekt strömming med mos.

Och som alltid spelar och paraderar gardet med drillflickor och blåsare. Gillar!
Många ordnar privata loppisar och hembygdsgården har öppet, vi drack kaffe i Mormorstäppan för vi rymdes inte på gården som var smockfull. Till kaffet ”serverades” en valfri antikvarisk bok fritt och för intet!

.


13 kommentarer

Slutet närmar sig


Det här är en gård inte långt från Universumet som jag nyligen tittade till. Förmodligen byggd under samma tidsperiod som vårt hus. Det har stått obebott länge men varje dag, sommar som vinter, har en gammal man, uppväxt här, cyklat hit från den lilla staden och sett till sitt älskade föräldrahem. Sedan ett par år orkar han inte längre. Nu plockar ingen äpplena, matar fåglarna, tar bort ogräs, vattnar krukväxterna och rabattväxterna, styr undan vildvinet, ser till att stupröret hänger ihop med hängrännan, justerar tegelpannor…  MrsUniversum cyklade hit en höstmorgon för några år sedan utan kamera, fick se det invändigt och pratade med den gamle mannen som berättade husets och dess invånares historia som jag  efteråt nedtecknade ur minnet.


Det här huset gissar jag kommer att utplånas.
Trots de vackra korspostfönstren med innanfönster, enkelfassponten, glasverandan… Trots ladugård och uthus. (Det är så mycket enklare att riva och bygga ett kataloghus som ska ske i närheten).
När jag ser det här funderar jag på hur mitt Universum kommer att se ut om några decennier…

.


4 kommentarer

Putsad pärla

Det händer emellanåt men mer och mer sällan att jag ser byggnader med den typ av puts som visas på bilderna här.

Putsen är slitstark och mönstrad för hand uppifrån och ner. En fantastiskt märkvärdig och numera ganska ovanlig ytstruktur. Kolla även in funkisskärmtaket med Böhlmarkslampan, dörren med karosseripanel och den platsgjutna betongtrappan.


Byter man fönster på ett sådant här hus får man problem med lagningar och putsen försvinner. Det har jag sett några gånger då fastigheter bytt ägare här i trakten.


Jodå, visst finns det skönhetsfläckar på huset ovan men inte är det putsen. Jag har tips på hur man med enkla medel kan ”lyfta” den här byggnaden och samtidigt behålla det kulturhistoriska värdet. Det finns många fler bevaransvärda detaljer på detta hus men även några tillskott som borde plockas bort.

Jamen, visst är putsen härlig med sin grova struktur! Jag önskar innerligt att den får sitta kvar så den lilla staden inte utarmas på denna skönhet i överambitiös renoveringsiver.

.