Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


3 kommentarer

Rödehuset

rödehuset
Ett litet rött hus står och förfaller i min närhet. Falurött med rött lertegeltak. Likadant med ladugården. Det är bara att konstatera fakta men sorgligt är vad det är.

För övrigt byggs en del vita hus valda ur kataloger. New England-stilen är fortfarande på modet med svarta betongpannor. Även svart trapetskorrugerad plåt används till min yttersta förvåning. För mig hör det till en gången tid, den tid som var.

.


6 kommentarer

Gård eller torp

 

Många benämner sitt hus som ett torp. Särskilt om det är ett hus för fritidsboende. Det kan bli lite fel ibland. Alla små bostadshus på landsbygden är inte torp. En torpare ägde inte själv sin mark men det gjorde en småjordbrukare, en självägande bonde. Idag vilar ett lite romantiskt skimmer över ordet ”torp”, här finns lugnet från vardagens stress.

Benämningen torp förklaras så här i wikipedia (brottstycken nedan):

Torp betydde ursprungligen under medeltiden en avskilt belägen gård i motsats till gårdar i en by (dvs gårdar som ligger samlat), ofta ett nybygge på allmän mark. Under 1600-talet kom beteckningen torp alltmer att användas om små jordbruk som ingick i en större egendom (större gårdar, herrgård eller statsägd mark = kronans mark) men som brukades av annan än markägaren. Brukaren, kallad torpare, betalade då ”hyra” till ägaren i form av dagsverken. Mot slutet av 1800-talet minskade antalet torp drastiskt (från cirka 100 000 år 1850 till drygt hälften 1910) och betalning genom dagsverken ersattes med kontant betalning (arrende). Genom lagar 1907-9 likställdes dagsverkesbetalning med kontant arrende och torparens ställning stärktes därigenom. Många torp köptes fria av sina torpare och blev då egna fastigheter.

Genom en lag 1943 förbjöds dagsverksarbeten. Ordet torp mister därmed sin betydelse som arrendeform och används idag ofta om en liten, äldre stuga på landsbygden, ofta använd som sommarstuga. Ibland används numera begreppet torp även om stora mangårdsbyggnader, vilket är helt missvisande.

I norra delen av landet kunde en jordlös person arrendera en markbit på 50 år och där bygga sig en liten stuga, ett 50-års torp. I norra Sverige förekom inte statsystemet, statare fanns alltså inte som det gjorde här i Mälardalen.

Wikipedia förklarar benämningen gård så här:

”Med gård avses vanligen en samling byggnader som utgör mittpunkten för en jordbruksenhet och som bebos av en familj, men gårdens invånare kan även ägna sig åt andra näringar än jordbruk, till exempel skogsbruk eller fiske. Gårdar ligger vanligen på landsbygden och inte i städer.

De svenska gårdarna var som mest utvecklade under sent 1800-tal, och de flesta gårdar i dagens (2007) svenska landskap bär tydliga arv från den tiden. Gårdens mittpunkt är boningshuset där den jordbrukande familjen bor. Det kan finnas flera hus som bebos av människor, till exempel äldre släktingar till den jordbrukande familjen (generationsboende), anställda på gården eller betalande hyresgäster. Övrig bebyggelse varierar kraftigt. Ofta finns en ladugård och/eller ett stall för gårdens djur, en lada, där , halm och foder förvaras, och olika uthus. Innan vattentoaletter installerades fanns också ett dass på gården, ibland inrymt i en del av ladugården. De byggnader på gården som inte bebos av människor utan används i gårdens näringsverksamhet kallas gemensamt för ekonomibyggnader

Under 1900-talet minskade jordbrukets betydelse samtidigt som mekaniseringen ökade. Många byggnadstyper som tidigare förekommit på gården blev omoderna och revs eller lämnades att förfalla.”

När jag läser detta senare blir jag väldigt glad över att vår gård, mitt Universum, är så pass intakt som den ändå är med nästan alla hus i behåll. Bara ett uthus är rivet, och ett annat är ombyggt från att ha hyst höns och grisar till att vara anpassat för människor.

En stuga beskrivs i Wikipedia så här:

Stuga är en benämning för ett mindre bostadshus, vanligen avsett för en familj, vanligen i form av enkelstuga eller parstuga, och ibland källarstuga (en stuga som byggts över en jordkällare. För att (innan eluppvärmningens tid) benämnas stuga torde den i Sverige vara försedd med fönster och murad skorsten.

En backstuga var en liten stuga på ofri grund, vanligen på en allmänning, som tjänar som bostad åt egendomslösa. Den kunde i vissa fall vara helt eller delvis nedgrävd i marken, med endast främre gavel och bakre gavelspets ovan mark. Exempel på andra äldre bostadshus är rökstuga (pörte) och eldhus. Numera avser termen vanligen ett fritidshus på landsbygden eller på en kolonilott.

Mitt Universum var en gård med tillhörande mark, stor nog för en familj att försörja sig på. Familjen köpte mark, ett antal kronolotter, av staten omkring 1905. Vid förra sekelskiftet var fortfarande utvandringen till Amerikat stor och staten ville få människor att stanna kvar i landet. Då uppstod egnahemsrörelsen. Om människor fick sitt eget hus med täppa hade de anledning att stanna kvar i hemlandet. Boken Svenska Allmogehem kom ut 1909 som första upplaga. Den är språkrör för egnahemsrörelsen. Ett tummat och nött exemplar står i MrsUniversums bokhylla. Där finns ritningar av dåtidens framstående arkitekter med förslag på mindre gårdar för jordbrukare och hantverkare, avsedda för de olika landskapen. Förslagen är väldigt fina med tillhörande köksland. Förutom ritningar finns texter om det som en egnahemsbyggare behöver veta.

Det är berikande och intressant att sätta in sin gård, sitt torp eller sin stuga i ett större samhälleligt och socialt sammanhang tycker jag.