Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

Landet och staden

Framtidsvisoner för landsbygden och staden.
Landsbygden ska försörja städerna, höghastighetståg (eller Hyperloop) rusar förbi småorterna på väg mellan de få metropolerna. Maskiner av alla slag är självgående, självkörande och de är batteridrivna. En mänsklig varelse på landsbygden försörjer mängder i stan. Men totalt sett är Jorden överbefolkad och utflytt till Mars har blivit vanliga. På nedre illustrationen är text borttagen. Ill. Björn Öberg.

Här i Universumet lyssnar vi på en podcast som ger högljudda och livliga diskussioner om nutid och framtid för landsbygd/glesbygd. Podden handlar bland annat om platsanknytning, identitetspolitik, exploatering, tolkningsföreträde, självbilder… Landsbygdsfrågor är något som numera intresserar mig mer än förr. Våra olika bakgrunder, olika upplevelser, stadsbo och landsbygdsbo ger olika infallsvinklar. HÄR är den podd som får oss att prata högröstat och i munnen på varandra ;-) Vi började med avsnitt ett och har långt ifrån hunnit igenom samtliga avsnitt än.

Staden är motorn. Ill. Karin Casimir Lindholm. http://www.harifran.nu/illustrationer/

Den urbana normen gäller, Sthlms Södermalm är navet. Människor som bor kvar på landsbygden/glesbygden betraktas som loosers och lantisar, utan egen drivkraft, de är servicepersonal till stadens invånare. Detta tar även bloggen Härifrån upp.

Det är de människor som aldrig bott i stan, de som ”blev kvar”, som har bott i generationer på en gård, de som har ladugård med kreatur eller som är spannmålsbönder och arbetar själv praktiskt med sin näring vilket inte stämmer med den urbana normen. De som bor på landsbygden kan bli lidande av skolnedläggningar, livsmedelsaffärer som stänger, kommunikationer som försämras, kommunalskatter som höjs pga att skatteunderlaget=invånarantalet minskar, eftersatt vägunderhåll…

Detta talas inte om inom byggnadsvården trots att många byggnadsvårdare bor lantligt. Kanske pendlar de till jobbet i stan. De flydde storstan, de ville få mer livskvalitet genom flytten ut på landet, de älskar odling, de vill att barnen ska få växa upp med natur omkring sig – men fungerar det över hela landet? Borde det i rättvisans namn inte göra det? Vi diskuterar riktigt högljutt här i Universumet.


Skillnaderna mellan stad och landsbygder blir ytterst tydliga när man jämför Norrland med Svealand och Götaland. Att referera till kolonialism i Norrland passar väl in i det sammanhanget:

I Norrland hava vi ett Indien” är ett välkänt citat från 1600-talet då den oexploaterade råvarutillgången upptäcktes under rikskansler Axel Oxenstiernas statsstyre. Norrland kom att betraktas som en koloni. Citatet har väckts till liv i debatten om stad kontra landsbygd. Några exempel:

  • 1976 kom Göran Bäärnhielm ut med boken I Norrland hava vi ett Indien, gruvdrift och kolonisation i Lappmarken under 1600-talet.
  • Sara Lidman skrev citatet i sista kapitlet i Järnkronan från 1985, (den fjärde boken i Järnbaneeposet).
  • Po Tidholm tog upp det på 2012 i essäsamlingen Norrland.
  • Clara Lidström hakade på i en Expressenkrönika 2016 och ville göra tanken till sin.

När det gäller framtiden ser det ut att finnas två huvudinriktningar för lösningar på de globala problem vi står inför: tron på tekniken eller tron på småskalighet som räddning.