Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


3 kommentarer

Benlim och vävklistring

Härom helgen gjorde jag i ordning en laddning benlim. Ett kilo benlim, pärllim, köpte jag på konstnärsbutiken Masters i Stockholm i oktober eftersom jag råkade vara i stan. Har uppfattat att det inte är helt lätt att få tag i på nära håll.

 

Granulatet ska täckas med vatten och därefter ligga och dra en natt.

 

Sedan värms det i vattenbad för att bli flytande. Benlim är starkare än tapetklister. Då jag blandade ihop det hela tog jag lite tapetklister i blandningen för att eventuellt förhindra att benlimmet blir alltför starkt. Nu efteråt tror jag inte att det var nödvändigt. Det räcker att späda ut det med vatten till lämplig konsistens.  Benlim kan inte förvaras länge eftersom det är animaliskt och lätt möglar. Man tillreder den mängd som går åt.

Vad användes då limmet till?

Jo, till att dränka in klisterremsor med. Den randiga väven i blått och rött på bilden ovanför är en sådan hemmagjord vävremsa från husets byggtid.

I salen såg jag att breda bomullstrasor en gång i tiden klistrats över skarvarna mellan det pappspända timret och den putsade murstocken. Det går inte att pappspänna murstocken då det inte finns något att spika i. Innerhörnet är murat och putsat.

Efter att muraren lagade sprickorna i bakugnsmurens puts och vi åter igen drevat tillbaka de gamla bomullstrasorna…

…för att sen sätta upp plywood mot putsen så uppstod förstås en tydlig skarv. Vid den här murskarven fanns tidigare en bred bomullstrasa som jag tog bort då murlagningen skulle göras. Att den var fäst med klister gick inte att undgå att se.  Den nya skarven ville jag remsa på samma sätt – men detta diskuterades i ”evighet” här i Universumet.  Av erfarenhet vet  jag att tapetklister inte fäster på en murad yta. Varför inte använda benlim tänkte jag då? För länge sen använde jag det i ett annat sammanhang och var bekant med egenskaperna och tillredningssättet.

Så här ser klisterremsorna ut.

Då pappen är spänd ska bomullstrasor dränkta i benlim även klistras vid övergången mellan papp och mur. Att remsa, vävklistra, med bomullstrasor dränkta i lim är inget nytt. Putsytan ska makuleras  med tidningspapper före tapetsering och då tänkte jag också använda benlim. Tidningspapper får bli tapetseringsunderlag på putsen, i övrigt pappspänns alltså väggarna. Snart är vi där :-)

.

Annonser


9 kommentarer

Kattvindar

Då vi flyttade hit till huset var kattvindarnas innertak, eller som vi säger här – vindskontorens innertak,  klädda med transparent 70-talsplast som började åldras och falla i bitar. Våra kompisar på Storgatan berättade och visade att de täckt sina kattvindstak med tidningar 15 år tidigare. Det fungerade fortfarande bra. Så vi beslöt att göra samma sak.

Tidningarna hade storformat,  inte tabloidformat och det gjorde det mindre pyssligt. Det gäller bara att komma ihåg att lägga dem tvärtemot som man lägger ett tegeltak – börja uppifrån och lägga omlott neråt. Då kan inte eventuellt småskräp ramla ner på golvet. Tidningspapper är hygroskopiskt och ”andas”, vilket är bra. Vi häftade fast tidningarna med häftpistol.

Nu när taket lades om med tegel i somras, fyllde  tidningspapperet sin funktion med den äran. Och bara på några få ställen på sydsidan gick spikar igenom. Dem plattar vi till och slår ner. Tidningslagren har gjort sitt jobb till vår belåtenhet.

Lite lustigt är det att stanna, titta upp och läsa gamla nyheter ;-)

Jag är väldigt förtjust i enkla gamla rum som tapetserats med tidningspapper i svart-vitt, typ förstugor och bagarstugor, något som har försvunnit för det anses för enkelt och billigt. Jag tycker det är vackert. En trend finns just nu där tapeter har tidningstryck, men det är en annan sak.

.