Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


4 kommentarer

Grisaille-tapet





Hur stiligt är inte detta! En revolution i svart-vitt.


Lämna en kommentar

Senaste nytt…

…på 1850-talet. Och lika modern dag är väl denna franska tapet?
ol-lars
Det här är en av de inspirerande interiörer som visas i Jon-Lars i Långhed, Alfta.

.

(Det jag däremot inte tycker om är att wordpress.com helt egensinnigt väljer en egen bild i sidhuvudet som jag inte kan påverka i nuläget. Trist. Det ordnade till sig under dagen :-) )


3 kommentarer

Tapetbård

Ha, hur lätt är det att hitta en tapetbård idag?  En nutida formgiven tapetbård som inte hör till barnkammaren? Jag upptäckte att detta var omöjligt. Men det finns ett urval nytryckta bårder med äldre förlagor. Och det finns gamla bårder i ett begränsat antal.

Nu är den beställd.
Denna blir det till salen.
En gammal 20-talsbård.
Äntligen. Det blev kärlek vid andra ögonkastet :-)
Hos Interior 1900 fanns den.

Det var tredje gången gillt den nätbutiken i Götene var till hjälp.

.

.


3 kommentarer

Limfärg äger

Den vackra, matta, tåliga ljusskimrande limfärgen som målades direkt på 70-talstapeterna i samband med flytten hit, faller mej fortfarande i smaken. Limfärg är ett mycket bra sätt att snabbt, billigt och naturnära fräscha upp ett rum. Den här har hållit länge och jag kan rekommendera den å det varmaste.

Då Halvan förra helgen borrade för elkablar i kammaren, flyttade vi det ena ekskåpet bort från hörnet där det står under tiden arbeten pågår i salen. I dagern kom de känslosamma gravyrerna som nu varit dolda rätt länge.  Nu är de dolda av skåpet igen tills det flyttas in i salen. När ska vi tro att det blir, hoho…

Eldragningen är inte klar som det ser ut på bilden, ja kammaren över huvud taget ska gås över. Socklarna tog vi bort då plastmattan revs ut och en linoleummatta lades in, de är endast provisoriskt tillbakaspikade. De kommer inte att förbli 70-talsvita.

Men det jag ville säga med detta skriveri är att limfärg är en fantastisk färg.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,


9 kommentarer

Kattvindar

Då vi flyttade hit till huset var kattvindarnas innertak, eller som vi säger här – vindskontorens innertak,  klädda med transparent 70-talsplast som började åldras och falla i bitar. Våra kompisar på Storgatan berättade och visade att de täckt sina kattvindstak med tidningar 15 år tidigare. Det fungerade fortfarande bra. Så vi beslöt att göra samma sak.

Tidningarna hade storformat,  inte tabloidformat och det gjorde det mindre pyssligt. Det gäller bara att komma ihåg att lägga dem tvärtemot som man lägger ett tegeltak – börja uppifrån och lägga omlott neråt. Då kan inte eventuellt småskräp ramla ner på golvet. Tidningspapper är hygroskopiskt och ”andas”, vilket är bra. Vi häftade fast tidningarna med häftpistol.

Nu när taket lades om med tegel i somras, fyllde  tidningspapperet sin funktion med den äran. Och bara på några få ställen på sydsidan gick spikar igenom. Dem plattar vi till och slår ner. Tidningslagren har gjort sitt jobb till vår belåtenhet.

Lite lustigt är det att stanna, titta upp och läsa gamla nyheter ;-)

Jag är väldigt förtjust i enkla gamla rum som tapetserats med tidningspapper i svart-vitt, typ förstugor och bagarstugor, något som har försvunnit för det anses för enkelt och billigt. Jag tycker det är vackert. En trend finns just nu där tapeter har tidningstryck, men det är en annan sak.

.


5 kommentarer

Himla mörkt!

Så här, som på den övre bilden, såg det ut på övervåningen, i det rum som nu är sovrum,  fram till 70-talet.  Limfärgstapeten från 20-talet var kvar. Det finns inte många foton vare sig från före/efter 70-talets omstöpning eller från vår egen insats (!). Det var vi som gjorde rummet till sovrum, det rum som nyss blivit med ny garderob.

Någon har rivit hål i tapeten för att se vad som döljer sig bakom. Jaha ja – en brädvägg! Ett stort prov av den här vackra tapeten finns bevarad liggande i ett förråd. Takets enkelfasspontade bräder är målade blankt vita, övriga snickerier ljust 20-tals gröna. Det fernissade grangolvet är sig likt som idag.

Farstun syns ha renoverats redan, väggarnas enkelfasspont har målats knallgrön.  Farstun var även tidigare grön men den mildare och ljusare 20-talsgröna kulören.

Här har vi börjat arbeta med rummet. Brädväggarna var då brunbetsade á la 70-tal, tak och snickerier var vitmålade med okänd färg. Innan vi satte igång var detta ett möbelförråd med husets gamla möbler staplade på varandra. Tänk om jag ändå tagit ett foto på detta…

Alla lister typ fönster- och dörrfoder, golvsocklar och taklister lossades försiktigt med hjälp av kilar. Halvan är fenomenal på att göra detta försiktigt så att listerna självklart kan återanvändas. Nubb efter spännpappen var dold bakom dörr- och fönsterfoder som sig bör. Så blev det även gjort då vi pappspände och tapetserade.

Vi skrapade bort i princip all färg på de losstagna snickerierna och på fönsterkarmarna (20-tals grönt skymtar). Vi tog bort kulturhistoria, vi tog bort möjligheten för andra att undersöka färglagren ner till grunden. Snickerierna blev jättefina, profilerna kom verkligen till sin rätt. Men vi har varit lite försiktigare med färgborttagningen/borttagningen av alla färgskikt på snickerierna i de övriga rummen. På vissa ställen lämnar vi den äldre färgsättningen kvar på mindre ytor. Några färgtrappor är det dock inte fråga om med så få tidigare lager. Här i huset finns ursprungsfärgen, 70-tals vitt och vår egen målarfärg.

Rummet i dagsläget

Stomme

Det här rummet byggdes ut med frontespis omkring 1924 och har därför inget snedtak någonstans. Takhöjden är cirka 2.10. Väggarna består inte av stående timmer, resvirke, som i bottenvåningen, utan konstruktionen är plankväggar. Innerväggarna mot farstu är regelväggar isolerade med sågspån. Farstun var kall med oisolerade ytterväggar men de är nu utrymmet mellan reglarna isolerat.  Trots det väljer vi att värma upp farstun väldigt lite. Vattenledningen ska förstås inte frysa – vi har varmvattenberedaren under trappan. Vi lever med de stängda dörrarnas strategi under vinterhalvåret. Temperaturzoneringen gör t.ex. att det går bra att förvara en korg med äpplen i farstun och under julen då  mycket mat lagas, kan en del förvaras i farstuns pärlspontade skåp istället för i kylskåpet.

På det här kortet från 60-talet syns övervåningens 20-tals utbyggnad.


2 kommentarer

Tapet i dagen

Nu har jag fotat ytterligare en bit tapet som kommit fram i salen just där plywoodskivorna är frilagda och ganska lapptäckes-mässigt uppsatta. Vi har också bestämt att inte ta bort den plywood som spikades med ett oändligt antal spikar över den här tapeten på 1930-talet.

Lerkliningen får sitta kvar bakom skivorna som vi kommer att pappspänna. Karmen till dörren mot skafferi och farstu skymtar –  med originalmålning. 

På det äldre fotografiet ovanför syns den tapet vi tagit fram. Här sitter Fredrik, fadern i familjen som bodde här från början. Han fyller år och har förevigats sittande vid bordet med schaggduk, blomsteruppsättningar, telegram och gåvor. Hur mycket kan han tänkas fylla? Jämna år säkerligen. Fredrik dog 1934.

Det visar sig att tapeten på födelsedagsfotot inte är den allra första. Ytterligare ett lager ska tas fram vilket jag inte visste eller tänkt på  förrän de gamla fotografierna alldeles nyligen granskades ordentligt. Det kan skönjas i verkligheten något pyttelite där tapeten fått revor. Så – vi fortsätter… På ännu äldre fotografier syns en mer stormönstrad jugendtapet. Jag vill ta reda på den tapetens färgställning!


Lämna en kommentar

På tapeten

Bostadshuset är konstruerat av stående timmer, ett resvirkeshus. Hjärtväggarna (de bärande innerväggarna) är också av resvirke. Invändigt är salen lerklinad (eller har varit) och på utsidan av timret finns vindpapp och enkelfasspontpanel.

Vi anar att i salen finns tre tapetlager.

  • Jugendtapet (som syns på det äldre fotot i tidigare inlägg) uppsatt på lerklining. Det tapetlagret har vi inte kommit ner tll ännu.
  • Limfärgstapet uppsatt strax efter 1934. I samband med detta spikades plywoodskivor upp. Jag hittade en lapp med beteckningen Ljusne plywood. Enligt wikipedia startade Ljusne plywoodfabrik 1936. På ena innerväggen spikades av någon anledning en porös träfiberskiva upp, typ treetex.
  • Brun medaljongtapet uppsatt 1982 på ännu ett lager skivor, denna gång spånskivor.

Jag trodde att det skulle finnas lerklining under spånskivorna och gick en kurs i lerklining. Men så var det inte. Där fanns tapetserade plywoodskivor och treetexskivor. Nu är det inte säkert att vi tar bort denna plywood ner till lerkliningen. Men kunskapen är bra att ha hur som helst. Gammal lerklining går att blöta upp och återanvända och behövs ny blålera behöver vi bara gå bakom knuten för att finna.

Taket hade spontade skivor från 1982 (översta bilden till vänster) och den gamla svanhalslisten återmonterad. Halvan tog försiktigt bort taklisten som ska återanvändas. Han är bra på att jobba försiktigt så snickerierna håller sig hela, jag är otåligare. Under takskivorna fanns en pappspänning som var helt perforerad. Tyvärr, tyvärr. Takpappen är nerdragen på väggen och målad vit. Därpå kommer tapetbården.

Vi har rivit bort takpappen och ovanför den fanns obehandlad pärlspont. Ena brädan hade beställaren Fredriks namn och adressen i den lilla staden där familjen bodde innan det här huset byggdes, stadsäga nr 97 ½ . Kul! Lerkliningen syns längst upp mot tak, väggens plywood till höger med lilla klistermärket högt upp som berättar att den kommer från Ljusne. ”Halvan” vill måla pärlsponten och få likadant tak som i de övriga rummen. Jag vill pappspänna igen för att salen ska utmärka sig som ”sal”, trots att den inte är större än köket då huset har fyrdelad plan, som blev vanlig vid förra sekelskiftet.  Hade planlösningen varit sexdelad eller av parstugutyp hade salen utmärkt sig som ett tydligt större rum. Bloggen Åsarps säteri har en väldigt bra arbetsbeskrivning på hur tak pappspänns på bästa sätt. Kanske kan vi också lyckas med konststycket!!? Och vi har ju pappspänt väggar i flera rum tidigare.

Väggen mot skafferiet, nuvarande wc/dusch var uppreglad. Dörren mellan sal och farstu via skafferiet byggdes för 1982. Dörrbladet med sin jugendgröna kulör finns bevarad på logen och karmen fann vi bakom spånskivorna. Den här kulören ska vi använda på snickeriernas linoljefärg precis som vi har gjort på övervåningen. (Hur huset är disponerat finns under fliken ”Om gården”.) Tegeltapeten sitter på den putsade ytan bakom vilken murstock och bakugn finns. Tapeten måste ha kommit till före 1982 då väggen reglades upp. Men när vet jag inte… Träfiberskivorna som står uppställda ska täcka golvet då vi fortsätter jobbet här inne. Tidigare täckte vi bara med plast men det är inte tillräckligt inser vi.


Lämna en kommentar

Mer om salen

I början av tillvaron i Universumet var övervåningen ett möbellager, inte varmhållet på vintern. Då var ”salen” sovrum. Sen dess har rummet haft lite olika skepnader med försök att känna av möjligheterna genom att flytta runt möbler och så småningom hitta och titta på gamla kort. Här i Universumet fanns en uppsättning jugendtida Äppelbo eller Äpplet-möbler i ek. Historien om hur de hamnade här i Universumet tar jag sen. Stolarna på bilden är dock en annan typ av ekstolar med mönsterpressad sits. Hur och när de kom hit vet jag inte.

Jag försöker klargöra händelsernas gång här i Universumet  lika mycket för mej själv som för er som råkar läsa, det är en form av huspärmsskriverier.

Så här såg salen ut alldeles innan vi tömde den. Tapeten från 1982 med medaljongmönster i brunt syns. På bilden är det gardinerna, växterna, duk av tyget ”Mossa” från Urnatur och kelimmattan inhandlad i turkiska Konya som MrsUniversum fört in i rummet, förutom det rödtonade golvet.

Dörren mellan sal och farstu via skafferiet (till höger utanför bild) byggdes för 1982. Dörrbladet med sin jugendgröna kulör finns bevarad på logen och karmen fann vi bakom spånskivorna då de revs. (Hur huset är disponerat finns under fliken ”Om gården”.)

Schaggsoffor är få intresserade av idag. Här finns en eklektisk 1890-talssak med något blekt men inte alltför nött schagg. Förskräcklig! Tyckte jag då jag vid det första mötet, då på övervåningen. Nu har jag vant mig och inser att den hör hemma här så den har ett existensberättigande och får nog fortsättningsvis stå i salen då denna blir klar. Draperierna vid dörren blir nog också kvar men just nu är de varsamt nerpackade. Taklampan med fem kupor och prismor, som diskuteras emellanåt, syns här. MrsUniversum har kanske samma smak som tidigare, men har ändrat inställning till inredning efter flytten från Stockholm till mitt Universum. Det känns riktigt intressant att se sig själv förändra inställning som sker pga. att jag lär mig mer och mer om hur livet levdes här tidigare och där är gamla fotografier och gamla människors berättelser till stor hjälp. Den första tanken på mer sparsmakad inredning med danska reoler, ljusa enfärgade tapeter med en färgstark fondvägg och fler moderna möbler har alldeles tonat bort. 


2 kommentarer

Tapetprov i salen

Det här är ett nytaget foto på väggen i ”salen”, ett tapetprov. En limfärgstapet från 30-talet visar upp sig. Tyvärr finns tapeten bara kvar på en hel vägg och på delar av två andra väggytor. Jag tycker den är fin. Tapeten kom fram då vi tog bort spånskivorna som satts upp och klistrats med en senare tapet. Vi hittade en anteckning under skivorna där namn på renoverarna samt årtalet 1982 stod att läsa. Bra info! Här i mitt Universum fortsätter vi i samma anda att avsätta våra avtryck.  

Den här tapeten klistrades upp efter föräldrarna Fredrik och Augusta Charlottas död 1934, det äldre paret i mitten på kortet nedanför. Barnen Agnes och David, som står upp, hade då tagit över jordbruket sen tio år tillbaka. Yngsta dottern längst till vänster, förlovade sig nyårsafton 1917, gifte sig och flyttade hemifrån. Sorgen var stor då hon dog 1922 och efterlämnade man och en 10-månaders baby.

MrsUniversum älskar denna bild. Kalas i finrummet, i salen. Jugendtapeten som syns på kortet har vi inte försökt få fram, den borde finnas någonstans under 30-talstapeten. Ifall detta ska göras, och mycket annat, diskuterar vi fram och tillbaka här i Universumet. Besluten får ta tid.

Hur som helst finns många föremål kvar: byrån med valnötsådring till vänster, tillbringaren –  ”Anna” med lila mönster, den större pressglasskålen på fot, det mindre pressglasfatet på fot med pyramiduppläggning av något ätbart, troligen är de glasassietter som finns kvar här i Universumet även de från den här tiden, likaså tallrikarna ”Fasan” och besticken med franska liljan. Fler av småtavlorna finns här samt skänken till höger. Fast den är tyvärr avlutad.

Fotogenlampan med prismor är borta men skulle kunna köpas på antikmarknaden. Min ”Halva” tycker dock att den elektriska taklampan från 40-talet som hängde här fram tills vi tog ner den för att strippa salen, ska på plats igen. Även den är en årsring! Diskussionen är fortgående… På fotot står en aspidistra på en piedestal framför fönstret med spetsgardiner.

Jag gillar tanken på att återföra något av stämningen i det här rummet! Få se om detta lyckas…  Det gäller inte bara prylar utan ni vet, ett rum som bara används ibland, som står med stängd dörr på vintern och håller 10-15 grader där krukväxter av äldre sort trivs. Och som luktar väldigt speciellt då man går in dit. Inte unket men stillastående. Ett rum som till jul och andra kalasdagar öppnas upp och används rejält.


Lämna en kommentar

Tapeter – en blinkning åt det som var

”Om du bor i ett gammalt hus med många lager tapet, kan du lugnt låta dem sitta kvar på väggarna. Vill du ha ett jämnt underlag för målning eller tapetsering kan du pappspänna eller spika masonitskivor över tapetresterna. På så sätt sparar du ett kulturarv och får samtidigt en bra isolation.”

Det här är precis samma tänkesätt eller restaureringsideologi som MrsUniversum har och det  finns att läsa på Hagelsrums handtrycks hemsida. I Hagelsrum i Småland handtrycker man tapeter med limfärg efter gamla mönster.  Men nu ska jag berätta hur det blev med de nya tapeterna i Universumets kök, ett av flera sätt att förhålla sig till husets historia.

MrsUniversum lånade hem provkollektioner från lokala färghandlare och köpte provbitar hos Björklund & Wingqvist vid Kungsholmstorg i Stockholm. De jag tittade på var mestadels nytryck av äldre tapeter, till stor del 20-talstapeter, även från Lim & handtryck. Jag blev osäker – vad ville jag ha? Vilka tapeter hade suttit på väggen förut? Skulle jag återgå till något av de tre tidigare lagren? Vad passade till de ockragula skåpen? Det understa tapetlagret visade en tapet med strikt jugendmönster med starkt röd färg och stiliserade blommor och småsmå kvadrater – Norrköpings tapetfabrik NT 108. Till slut föll allt på plats då jag funderade över förstatapeten och hittade en tapet som jag tyckte blinkade till den. Båda har rött mönster på diskret botten och lodrät mönsterindelning. Men jag fick fundera länge och väl för den var inte alls vad jag tänkt först.  Än en gång blev det inte som jag planerat – det blev en sprillans ny tapet.

Den tapet jag valde var Decor Maisons Corretto, formgiven av Teija Bruhn och tillverkad på Nässjö tapetfabrik. Ja, den korrigerar underlaget visuellt och gör det ”felfritt”. En vindlande lodrät randning, perfekt för sneda och vingliga väggytor. Just det här tapetmönstret började tillverkas 2005 och var helfärskt då vi tapetserade. Jag hittade den hos Björklund & Wingqvist som är intressenter i Decor Maison.

Tapeten visade sig passa bra in i mitt Universum eftersom mönstret gjorde att den något ojämna ytan där de gamla tapetlagren fanns kvar bara ”försvann”. Inte heller behövdes någon någon som helst mönsterpassning. Aldrig någonsin har MrsUniversum tapetserat med en tapet som gett så lite spill. Rapporthöjden på jugendtapeten var 33,2 cm. Helhetsbilder på köket kommer framöver då varje material och ställningstagande fått en genomgång.

 

Corretto från Decor Maison och en gammal tapetrest av NT108 från Norrköpings tapetfrabrik. Tapeterna har på bilden inte samma skala. Corretto är scannad i A4-storlek.

Corretto produceras inte längre men jag hann köpa några rullar i en annan färgställning som ska upp på väggarna i sommarhuset.

Just när vi hade börjat med köksombyggnaden kom Tapetboken. Papperstapeten i Sverige av Broström/Stavenow-Hidemark, ut. Den ger en bra sammanställning av tapetmönster och kvalitéer över tiden. Boken tar dock inte upp hur man ska förfara med vanliga enkla tapeter som man vill spara i ett vanligt enkelt hus. Min inställning är att även det enklaste hus kan ha ett kulturhistoriskt värde så länge renoveringsingreppen inte gått fram för hårt. Men det är också i de enklare miljöerna som de kulturhistoriska värdena lättast förstörs. Det är därför jag tycker så bra om skrivninge på Hagelsrums handtrycks hemsida.

Bra länkar: