Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Takmaterial

I senaste numret av Byggnadskultur som kom ut för lite sen, kan man läsa om olika takmaterial.

Där har jag skrivit lite om takspån.
”Den femte fasaden” – lika viktig som byggnadens övriga fasader.
För ett par år sedan skrev jag här på bloggen något om kostnader för olika takmaterial.


2 kommentarer

Takdetaljer

Det finns detaljer på ett tegeltak som kan utformas på så olika sätt och som är viktiga för upplevelsen. Det jag tänker på är:

  1. taksäkerhet
  2.  ränndalar och plåtskoningar
  3. skorstensbeslag
  4. vindskivor
  5. vattbrädor
  6. fotbrädor
  7. nock
  8. hängrännor och stuprör

Materialen brukar vara trä eller plåt. Nu tänker jag berätta något om hur takdetaljerna blev på Universumets tak och jag vill nämna att allt inte beskrivs för att vara någon slags förebild.  Jag vill beskriva detaljerna man bör tänka på, vare sig man bygger nytt eller lägger om ett tak. Det blir detta inlägg och ett par till. Först 1-3, detta med taksäkerhet, ränndalar, plåtskoningar och skorstensbeslag.

En bra lösning för tegeltak är separata taksteg som man hänger över bärläkten. De pressas inte ner på takpannorna på samma sätt som en stege och pannorna knäcks inte av tyngden. På fotot syns också den nya vinkelrännan och skopan som avslutar denna.

TJB:s taksteg användes här på taket. Vi hoppas att taksäkerheten tilltalar skorstensfejaren då han kommer på besök.

Under den trapetskorrugerade plåten fanns en ursprunglig plåt kvar  i vinkeln mellan frontespisens vägg och taket. Den tog vi vara på och återanvände. Den här bilden togs innan vi målade den lodräta plåtdelen mot väggen med falu rödfärg.

Vi valde vattbrädor av trä, här syns en kort en bredvid frontespisen.  Knutbrädorna är inte heller spikade vid fototillfället.

Ränndalen av galvaniserad plåt är under arbete. Mer om detta HÄR.

Skopan blev så här efter att plåtslagaren lämnat taket. Det syns en konstig smet till höger. Knappast falsolja. Varför gjorde  inte plåtslagaren göra hela skopan av en enda bockad plåt? Sundvalls Plåtslageri AB kan jag absolut inte rekommendera!

Skorstensbeslag av galvad plåt fanns på plats allt sedan vi lät mura om skorstenen. Det nedre plåten låg löst för att den skulle kunna lyftas och tegelpannor läggas in under plåten. Mer om arbetet med ny skorsten och beslag HÄR. Det är inte samma plåtslageri som utfört skorstensbeslagen och årets arbeten.  Vi upplevde detta års plåtslageri av ränndalar och skopa litegrann som snabbfixarsorten, utfört av den typ av plåtslagare som bara monterar färdiga hängrännor.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,


1 kommentar

Vad taktegel kan vara

Det ska läggas gammalt tvåkupigt taktegel på vårt nya uthus. Teglet kommer från den lagård här i krokarna som skulle rivas och som vi fick ta teglet ifrån. Största delen var handslaget enkupigt tegel som senare ska läggas på bostadshuset. Av det tvåkupiga teglet fanns det främst två sorter.

De olika sätten att tillverka tegel är handslagning, formpressning och strängpressning. Jag beskriver dem här med hjälp av den utmärkta , praktiska broschyren Gammalt taktegel från Hedenstedt i Trosa. Broschyren finns att läsa och ladda ner på http://www.hedenstedt.nu

Boken Taktegel, tegeltak, O. Antell 1986, beskriver tegeltillverkning historiskt men ger även läggningstips. Boken är helt klart läsvärd.

Strängpressat lertegel:

”Leran grävs upp, blandas och pressas genom ett munstycke format som profilen av en tegelpanna. Denna sträng kapas sedan upp i lämpliga pannlängder samtidigt som nästan hela den vulst som sitter undertill, skärs bort med en tråd. Kvar lämnas bara en liten klack på några centimeter för pannan att hänga på.”

Under 1900-talet var strängpressning det vanligaste tillverkningssättet. På bilden ovanför syns spåren efter tråden som skurit bort vulsten utom vid klackarna.

Formpressat lertegel:

Här syns ovansida och undersida.

”Parallellt med strängpressning har även formpressning förekommit. Där pressas en lerklump mellan två formar så att en takpanna bildas. Fördelen med denna metod är att man kan tillverka pannor med avancerade former och med falsar som tätar mot inblåsande regnvatten. Ett tak med falsat tegel är dessutom mindre vindkänsligt. (…)  En formpressad panna är nästan alltid slät i ytan på båda sidor och känns igen på de tätningsfalsar som nästan alltid förekommer längs kanterna.”

Stämplar finns på undersidan på flera av de formpressade teglen.

Formpressade taktegel till vänster, strängpressade till höger. Det här är tegel som har borrade hål som jag har  sorterat  för sig. Till vänster är tegel med hål på mitten för nocken, till höger har de hål på högra sidan för att ligga över och spikas i vindskivan.

Här syns ett strängpressat lertegel med ett spikhål till höger att spikas i vindskivan. De var spikade med klippspik när vi plockade ner dem:

Handslaget lertegel:

”Leran grävdes upp för hand, och blandades i en ”lerälta”, en slags kvarn som drevs av en oxe eller en ångmaskin. En klump lera kavlades sedan ut på en skiva som var sandbeströdd så att inte leran skulle fastna. Den utkavlade lerplattan lades sedan över en böjd form, vilken gav pannan dess utseende. Kanterna skars bort med kniv.

I formen fanns även en fördjupning formad som en upphängningsklack. Tegelslagaren tryckte ner den del av lerplattan som befann sig ovanför klackfördjupningen med tummen, och fyllde sedan tumavtrycket med en extra bit lera.

Därefter tilläts teglet torka under tre till fyra veckor. Ansenliga mängder ved gick sedan åt till bränningen som skedde i vedeldade ugnar under åtta till nio dygn.

Detta sätt att tillverka taktegel sträcker sig troligtvis bakåt i tiden ända till antikens dagar. De handslagna pannor som klarat sig in i vår tid är en omistlig del av vårt svenska kulturarv, som bör bevaras!”

Vi har inte så många av de här handslagna tvåkupiga teglet som har formats på en sandbädd varför undersidan är skrovlig. Klackarna har satts dit som extra lerkluttar som tryckts dit från ovansidan. De handslagna teglen är ofta bredare, tjockare och har ibland flackare kupning än det strängpressade.

Alla de här teglen har klarat årtionden av kyla och värme. Det är verkligen bevisat att de klarar påfrestningar!

Vi lägger det här teglet själva. Byggfirman såg helst att de slapp göra detta.  Det är inte många byggare i trakten, om ens någon, som har vana av att använda gammalt byggmaterial för återbruk. Dessvärre. Utöver de tegel som visas här har vi på Blocket kompletteringsköpt tvåkupigt Vittingetegel med fin patina.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,