Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


5 kommentarer

Finlir

I augusti förra året gjorde vi en utflykt tillsammans med vänner till  Dalhalla. Vi möttes i Sundborn och besökte där Stora Hyttnäs, ett typiskt borgerligt hem från förra sekelskiftet med ganska dov inredning och många tingestar. Gården ligger granne med Lilla Hyttnäs där Karin och Carl Larsson utformade sitt hem till det som blev föregångare till den nya tidens ljusare inredningar som i mångt och mycket präglar oss svenskar ännu.

Stora Hyttnäs är en präktig, timrad bergsmansgård i Dalarna. I den rekonstruerade 1800-talsträdgården står bland annat en äkta agave.

Vi tittade på huset utvändigt och gick runt i trädgården i väntan på visningen. På verandan såg jag en fönsterlösning som jag sett några gånger tidigare men aldrig fotograferat.

Ett vädringsfönster finns i fönsterluftens mittre ruta. Spröjsen är delad och två små gångjärn gör rutan öppningsbar utåt.

Det här är finlir!

Mittersta rutan på innanfönstret är förstås också öppningsbar, fast den går inåt. Här spelar det ingen roll om fönsterbrädan är full med blomkrukor på rad, det går lika bra att vädra ändå utan att flytta dem – sommar som vinter.

Den här sortens vädringsfönster skulle jag inte ha något emot att ha här i mitt eget hus. En smäcker, vacker och elegant lösning för enkelbåge med innanfönster. Men vår vädringslösning här är av enklare standardsort – på de öppningsbara fönstren öppnar man hela fönsterluften på både ytterfönstret och innanfönstret.

Stora Hyttnäs i Sundborn är väl värd en resa, likaså Carl Larsson-gården naturligtvis. Den har jag besökt några gånger förut men det var första gången gillt för Stora Hyttnäs. Det är mycket intressant att jämföra de här två hemmen. I Stora Hyttnäs kunde man på några ställen se spår av vännerna och grannarna Larssons.

.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Annonser