Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


4 kommentarer

Skymningstimma

kvällning
Jag rundar magasinsknuten på väg ut till ateljén, därinne lyser det så härligt välkomnande. Jag har många uppdrag och arbetar gärna kvällstid. Eller så sitter jag kanske och bloggar. Eller administrerar företaget. Eller… Även lampan ovanför entrén lyser också men absolut inte bländande. Det är viktigt för mig att kunna uppleva stjärnhimlen när den visar sig. Jag älskar det här gårdstunet.

Den där utomhusarmaturen på ateljén har hållit otroligt bra, valet av den lampan är inget jag ångrar för jag tycker den är snygg dessutom. På magasinet sitter en vanlig glasglob sedan långt om länge. Den bara fanns där då vi flyttade hit. Just i den sitter nu en ljuskälla som går på skymningsrelä och alltså tänds vid ett givet mörker.

Annonser


3 kommentarer

Earth hour

Jodå, även i år kommer vi att släcka all elektrisk belysning här i vårt Universum idag lördag den 27 mars klockan 20.30 – 21.30.

Vill vi elda kan vi göra det i köksspisen och/eller i kakelugnen, det räcker ju. I år är även kommunen med i den här timmen, undrar om de släcker ner något eller håller sig till poesifest? Det vore häftigt med en timmes släckta gatlyktor men det är kanske inte troligt. Här kommer vi att njuta av mörkret, tända stearinljus och oljelampan. Kanske tar vi en promenad under stjärnhimlen om vädret är klart.

Bild från NASA, Defense meteorological satellite program. ”Lightpollution”.


1 kommentar

Måne & mörker

 

Medan jag tittade

på månen

kom förnumstigt folk

och frågade

vad jag egentligen

höll på med.

                                                                                        Bakusui

Idag var det fullmåne. Det var fantastiskt att vakna upp till kyla, snö och månsken. Redan igår kväll var månen vacker men långt ifrån så röd och stor som i morse. Jag tog ett foto igår från verandan genom äppelgrenarna. Jag minns hur jag som 5-åring för första gången stod och tittade på månen och plötsligt förstod att jag inte kunde förstå hur oändligt långt bort den var…

 

Här i mitt Universum ser vi alltid till att ha minst en almanacka som visar månfaserna. ”Vanliga almanackan” är en institution här. Jag har i min ägo alla almanackor från seklets början – morfar började, pappa fortsatte och numera är det jag som köper och använder dem.

 

Vi har inte mycket till utebelysning. Några traditionella glasglober på uthusens väggar markerar gårdsplanen, gårdstunet. Vi vill inte ha stolpar eller pollare för vi tycker inte de passar in i Universumet som vi vill hålla kvar som bondgård.

 

Genom att inte ha starka och många lampor kan man här uppleva mörker. Jag älskar mörker! Som liten var jag mörkrädd som så många barn – men inte numera. Mörker är vackert tycker jag. Härifrån gården kan man uppleva vintergatan, man kan se stjärnbilderna och vill det sig väl kan man faktiskt se norrsken! Det trodde jag väl aldrig att jag skulle få se i Mälardalen – men så har hänt. Det är som en uppenbarelse.

       

 

Och nu äntligen *småler* har jag insett hur det förvalda typsnittet i denna wordpress-blogg kan kringgås. Nu är texten mindre, vilket jag tycker kan vara bra, så att scrollning inte behövs i samma omfattning. Alltid lär man sig något nytt!!!