Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

Landet och staden

Framtidsvisoner för landsbygden och staden.
Landsbygden ska försörja städerna, höghastighetståg (eller Hyperloop) rusar förbi småorterna på väg mellan de få metropolerna. Maskiner av alla slag är självgående, självkörande och de är batteridrivna. En mänsklig varelse på landsbygden försörjer mängder i stan. Men totalt sett är Jorden överbefolkad och utflytt till Mars har blivit vanliga. På nedre illustrationen är text borttagen. Ill. Björn Öberg.

Här i Universumet lyssnar vi på en podcast som ger högljudda och livliga diskussioner om nutid och framtid för landsbygd/glesbygd. Podden handlar bland annat om platsanknytning, identitetspolitik, exploatering, tolkningsföreträde, självbilder… Landsbygdsfrågor är något som numera intresserar mig mer än förr. Våra olika bakgrunder, olika upplevelser, stadsbo och landsbygdsbo ger olika infallsvinklar. HÄR är den podd som får oss att prata högröstat och i munnen på varandra ;-) Vi började med avsnitt ett och har långt ifrån hunnit igenom samtliga avsnitt än.

Staden är motorn. Ill. Karin Casimir Lindholm. http://www.harifran.nu/illustrationer/

Den urbana normen gäller, Sthlms Södermalm är navet. Människor som bor kvar på landsbygden/glesbygden betraktas som loosers och lantisar, utan egen drivkraft, de är servicepersonal till stadens invånare. Detta tar även bloggen Härifrån upp.

Det är de människor som aldrig bott i stan, de som ”blev kvar”, som har bott i generationer på en gård, de som har ladugård med kreatur eller som är spannmålsbönder och arbetar själv praktiskt med sin näring vilket inte stämmer med den urbana normen. De som bor på landsbygden kan bli lidande av skolnedläggningar, livsmedelsaffärer som stänger, kommunikationer som försämras, kommunalskatter som höjs pga att skatteunderlaget=invånarantalet minskar, eftersatt vägunderhåll…

Detta talas inte om inom byggnadsvården trots att många byggnadsvårdare bor lantligt. Kanske pendlar de till jobbet i stan. De flydde storstan, de ville få mer livskvalitet genom flytten ut på landet, de älskar odling, de vill att barnen ska få växa upp med natur omkring sig – men fungerar det över hela landet? Borde det i rättvisans namn inte göra det? Vi diskuterar riktigt högljutt här i Universumet.


Skillnaderna mellan stad och landsbygder blir ytterst tydliga när man jämför Norrland med Svealand och Götaland. Att referera till kolonialism i Norrland passar väl in i det sammanhanget:

I Norrland hava vi ett Indien” är ett välkänt citat från 1600-talet då den oexploaterade råvarutillgången upptäcktes under rikskansler Axel Oxenstiernas statsstyre. Norrland kom att betraktas som en koloni. Citatet har väckts till liv i debatten om stad kontra landsbygd. Några exempel:

  • 1976 kom Göran Bäärnhielm ut med boken I Norrland hava vi ett Indien, gruvdrift och kolonisation i Lappmarken under 1600-talet.
  • Sara Lidman skrev citatet i sista kapitlet i Järnkronan från 1985, (den fjärde boken i Järnbaneeposet).
  • Po Tidholm tog upp det på 2012 i essäsamlingen Norrland.
  • Clara Lidström hakade på i en Expressenkrönika 2016 och ville göra tanken till sin.

När det gäller framtiden ser det ut att finnas två huvudinriktningar för lösningar på de globala problem vi står inför: tron på tekniken eller tron på småskalighet som räddning.


8 kommentarer

Anrik arkitektur

åhlens fasad usala
Arkitektkontoret Backström & Reinius tårtpappersfasad från tidigt 1960-tal ritades för dåvarande Tempo, nu Åhléns. I år ska den perforerade betongfasaden bytas ut till en glasfasad. Om detta tycker inte jag. Semiantika byggnader lever farligt.
åhlens tårtpappersfasad
Det finns inte många sådana fasader här i landet. En annan likartad varuhusfasad finns i Farsta centrum. Det här varuhuset har en väl synlig plats i ena hörnet av Stora torget. Ett torg med alla fyra hörn slutna. Det är inte heller vanligt precis. Men Uppsala har det. Stadsplaneringen med Stora torget är från 1600-talet.
västgöta-dala
Västmanlands-Dala nation från 1965. Arkitekt Alvar Aalto.
släpljus
Gustavianum påbörjat 1622. Släpljuset gör fasaden magnifik tycker jag. Ursprungsarkitekt var Caspar van Panten. När jag pluggade egyptologi på 80-talet besökte vi de egyptiska samlingarna som finns här. Anatomiska teatern under kupolen med soluret byggdes på 1660-talet på Olof Rudbeck d.ä. initiativ. Sevärd!
katedral
Den gotiska domkyrkan invigdes 1435.
gla usala
Den gamla kyrkan vid kungshögarna blev år 1164 domkyrka i Sveriges första ärkestift. Runt mitten av 1200-talet brann domkyrkan och i samband med det flyttades ärkestiftet till Östra Aros – Uppsala 1273. En ny katedral började uppföras där. I helgen var det första gången jag såg den gamla kyrkan interiört trots alla besök jag gjort i Gamla Uppsala genom åren.

.


8 kommentarer

Planering

Det här är ett område som jag passerar emellanåt. Till exempel den 8 februari 2009 då fotona togs. Från början var här en obebyggd markbit.

Där den översta bilden är tagen fanns för några år sen bara det gula huset längst till höger. Så började det röra sig. Bullervall byggdes mot stora genomfartsvägen (till höger utanför bilderna) och det första monteringsfärdiga huset började uppföras. Det är det som syns mellan det gamla gula huset och det grå bostadshuset.

Förmodligen valde man som förste spekulant den tomt man ville ha. Detaljplan måste ha funnits så man visste att man skulle få grannar och hur många. Däremot visste man inte hur grannarnas hus skulle se ut och hur stora de skulle bli. Stackars förste nybyggare som fick ett så stort hus så nära, en byggnad som skuggar bakomliggande hus hela året. Husen är inte anpassade till tomten med tanke på fönster, dagsljus, utblickar…

På den smala markremsan som planerades fick man in åtta tomter. Två rader i djupled. Jag kan tycka att det är oansvarigt av kommunpolitikerna att tillåta en sån detaljplan. Visserligen vill många människor ha en liten tomt med ett stort hus idag, men vem vill ha sitt hus och tomt i bakvattnet av grannen, alldeles i skuggan.  Jag tycker det är oansvarigt av kommunen att ge bygglov för hus som ger grannar så här negativa konsekvenser.  Men detaljplanen verkar inte ge tillräckliga begränsningar i byggyta eller byggnadshöjd och då blir det så här.  Så här ser den bistra verkligheten i många kommuner – om politikerna inte styr upp stadsplaneringen kan också staden och dess levnadsvillkor bli lidande.

 

På bilden ovanför ser man det gamla området med hus i enkel rad till vänster om gatan och det nya till höger (med dubbla rader av hus in från gatan).

Om jag skulle välja att bo i en stad skulle jag antingen bo i flerbostadshus centralt och livligt eller i ett radhus i en förort. Jag tycker bra om radhus med gedigna material och fina detaljer ut- och invändigt. Jag skulle aldrig välja att bygga ett nytt hus, hur fint det än är, på ett så här ostrukturerat, plottrigt och illa planerat område långt från centrum. Fast jag behöver ju inte välja, jag har mitt gamla Universum och är kanske priviligierad???