Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Våffeldagen

Jungfru Marie bebådelsedag glöms inte bort här i Universumet. Då kommer Åvikens våffeljärn fram och våfflor gräddas. Kanske inte till Vår Frus ära men för att det är en god tradition. Med vispgrädde och egen jordgubbssylt! I år infaller Våffeldagen på måndag men vi kör igång redan på söndag som är kyrkoårets Jungfru Marie bebådelsedag.

Det är en av de få tillfällena som dörrarna till och från köket måste stängas. Imkanalen som sitter under spiskåpan räcker inte till för att ventilera bort oset från våffeltillverkningen. Men tänk ändå- det är väl fantastiskt att spiskåpan i normalfall klarar av att föra ut matlagningslukterna – utan elektrisk fläkt! Vi lever med ett smart hus.


2 kommentarer

Det sista…

… av julen åkte ut igår då julkorten plockades bort.

julkort

De har varit placerade på spiskåpan ända sedan de anlände. Många kort är vackra och kräver att få synas längre än bara över julhelgen. Många ligger det en hel del arbete bakom – det är klart att jag vill ha dem synliga länge. Och de sparas nu i en låda.

Spiskåpan är tillverkad med en avslutande bockad kant nertill för att där ska kunna placeras ting. Varför inte julkort eller en uppslagen kokbok då det lagas mat…

För övrigt är ett gammalt inlägg med en närmare beskrivning av spiskåpan ett av de mest lästa här på bloggen. Tänk. Med min inställning till folklig byggnadsvård blev kåpan så här. Det fanns ingen färdig platsanpassad att köpa till det här köket i något material. Jag är helnöjd och då finns det ingen elektrisk fläkt inne i kåpan, bara spjället med den gamla imkanalen.

.


5 kommentarer

Smyckad spiskåpa

En sommarbild mitt i decembermörkret…

Det är väldigt trevligt att leta inspiration bakåt i tiden. Att se hur man smyckade i enkla hem och i fäbodstugor. Något liknande det här såg jag i Ovanåker en gång för länge sen och lade det på minnet:

Man tager till exempel tidningspapper, även om det inte så lätt att få tag i svartvita sidor nu för tiden, men börsnoteringarna brukar fungera :)  Sen klipper man girlanger i påhittat eller kopierat mönster. Här är tidningsgirlangen fäst på krepp-papper som sedan satts fast runt spiskåpans lilla kant. (Eftersom det hela gick av stapeln innan jag började blogga, tog jag inga detaljbilder på utsmyckningen.)  Björkkvistar är också nedstoppade där, de hålls fast med en tunn sytråd tvärs över. Busenkelt. Till jul kan man förstås använda grankvistar istället. Japp!

Just den här midsommarhelgen var bland andra väninnan Esteten med, hon som kikar fram. Hon hade med sig många meter fräscha liljekonvaljblad fastknutna på tråd. Detta  smyckade vi festlokalen, magasinet, med. Förgänglig konst till allas glädje.

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,


8 kommentarer

Spiskåpan lite noggrannare beskriven

Nu har jag nytagna bilder på Universumets spiskåpa av målad järnplåt från soliga lördagen, både helhet och detaljer. Plus ritningen som plåtslagaren fick men omritad för hand och med lite mer text.

Innan kåpan beställdes hade vi gjort en hel del research.

Vi tittade på befintliga gamla kåpor, murade kåpor, kåpa med en vanlig fläkt inbyggd i hos bekanta och fläktkåpor i böcker och på nätet. Hembygdsgårdar är inte dumma att besöka. En massa avvägningar krävdes. Skulle kåpan i form exakt likna den som fanns här förr? Hur gör vi då med elspisen som hamnar utanför? Ska vi i så fall ha en separat fläkt under överskåpet för den, bredvid kåpan över vedspisen? Vi tog gott om tid på oss som vanligt. Resultatet blev en längre spiskåpa av plåt  utan elektrisk fläkt monterad i sig. Det behövs inte tycker vi här i Universumet. Förr hade man inte det heller ju…

Här nyttjas rännan i nederdelen till vykort vi får, att hänga espressobryggaren på och magnetburkar från ikea att förvara i. Där kan även en kokbok stå uppslagen då mat lagas. I ögonhöjd och utan att kladdas ner.

Klicka för större ritning.   I Gård & Torp nr 2-2014 beskriver Jacob Hidemark en likadan spiskåpa.

Kåpan är 1, 42 meter lång och djupet i underkant är 62 cm. Både i underkant och överkant har den samma djup som den tidigare murade kåpan som vi aldrig sett annat än på foto. Men spår efter den fanns kvar i tak och sidomur. Kåpan börjar 1,64 meter över golvet – som den tidigare.

Rännan i nederkant är tillverkad för sig och därefter näst fast med små punktsvetsar. Jag önskade svetslöst men plåtslagaren svetsade ändå, tur nog blev det rätt lite synligt. Äldre spiskåpor är inte svetsade.

Klicka för större bild

Lite förklaringar:

1. Taklisterna av trä ansluter mot kåpan på båda sidorna. Det fria hörnet är rundat för att ingen ska göra sig illa.

2. Ingen fläkt, bara befintlig imkanal, används som ventilation för matos. På sommaren står luckan öppen för att ventilera bort värmen från köket, ja från hela nedervåningen.

3. Taklist ansluter mot plåt. Kåpan målades i samma färg som taket – en specialbruten linoljefärg från Ottossons Färgmakeri med beteckningen 3005-Y20R. MrsUniversum hade med hjälp av NCS-systemet försökt hitta ursprungsfärgen som kom fram då takets vita 70-talsfärg skrapades bort. Muren målades med egenblandad kritvit limfärg.

4. Plåtkåpan levererades obehandlad från plåtslageriet. På insidan har vi målat den en gång med pensel. Kåpan är fäst i väggskåpet på ena sidan och på andra sidan har plåten bockats och en ca 15 mm bred kant finns på sidorna mot mur och tak (syns på ritningen) där den har skruvats fast. Upp mot tak sitter en separat plåt som täcker takytan (syns litegrann på foto 2). Plåten är lättare att torka rent från fett och os än andra material.

Under kåpan finns en vanlig stor vägg-glob där lågenergilampa ryms. Den är lätt att hålla ren. Där finns också ett dubbelt vägguttag. Kan vara bra för elvisp kanske eller våffeljärnet… Elledningen är dragen i väggskåpet.

5. Vi målade spiskåpan för hand med pensel för vi ville ha synliga penseldrag  som syns på sista bilden. Utvändigt penselströks den två gånger med linoljefärg. Sprutmålad yta ville vi inte ha men går självklart att få om man vill det.

Hemlevererad till Universumet kostade spiskåpan 3 500 kronor plus moms = 4 375 kr (2005). Målning och montering gjorde vi själva. HÄR finns tidigare skriverier om denna spiskåpa.

Kökshyllan vid spisen. En lavendelbukett som hänger på brödstången syns i förgrunden. Hyllremsan av plast fick vi av Halvans kusinfru som tyckte att den borde passa. Och det gör den ju! Fastsatt med häftstift…

Till sist – och än en gång – fotot med den murade spiskåpan som fanns här i Universumet fram till 1940-talet då vatten och diskbänk drogs in i köket. Här står min föregångare Agnes med kokkaffet serveringsfärdigt!


Lämna en kommentar

Sveriges mest kända kök?

Så var då köket klart – sommaren 2005.

Under resans gång insåg jag att även den här bilden funnits i bakhuvudet, den här har vi väl alla präglats av om vi föddes in i den svenska kulturen under 1900-talet.  Jag tänker på alla vykort och planscher som tryckts och översvämmat landet. (Det är ett kort jag scannat av nedan.) Självklart är jag präglad av Carl Larssons Sundborn. När jag för tredje gången besökte Sundborn, sommaren 2006 och då för första gången tillsammans med äkta hälften ”Halvan”, såg jag det direkt! Här är ett av ursprungen till Universumets färgsättning.  Men i medvetandet var det köket i Erik-Anders gården i Asta, Hälsingland och mormor och morfars björkflammade köksinredning som var förebild.

För den som inte läst Carl Larssons ”Ett hem”, och är lagda åt det kulturhistoriska hållet, kan jag rekommendera den. De flesta akvarellerna har man sett – och de är ju fina – men texten, texten… Så härligt kategoriserande och tillrättavisande karl´n är. Han vågar tycka till!

En annan läsvärd författare är förstås Ellen Key – hon och Larssons  hör ihop som ler och långhalm. Samma idéursprung från engelska Arts & Crafts-rörelsen. Även hon går hårt fram mot det sena 1800-talets mörka inredningsideal. Unga och radikala var de då…  Keys ”Skönhet för alla” kom ut 1897. Även den läser jag med nöje. Det är intressant att känna till hur tankar och kulturströmningar gick för si så där 100 år sen. Det är lättare att förstå sin egen samtid om man kan sin historia. Sägs det. Och tycker jag.

>>>>><<<<<

Arghh – det har varit en jobbig resa att gå igenom köksombyggnaden några år i efterhand. Men också mycket nyttigt för nu har jag broderat ut huspärmens anteckningar med lite mer substans. Ju längre tiden går desto lättare är det att glömma avvägningar och varför beslut blev som de blev. Men faktiskt har det varit jobbigare att skriva om det med vetskap om att andra kan läsa, än vad själva ombyggnaden var. Och det svåraste återstår – att visa bilder på det kök vi trivs så bra med. Att fota interiörer är svårt. Att fånga ett litet rum på bild är mycket svårt. Carl Larsson kunde…


9 kommentarer

Spiskåpa av målad plåt

Ursprungligen fanns här en murad spiskåpa. Den försvann långt innan jag flyttade hit till Universumet. Vi hittade spår som visade på vilken höjd över golvet den satt samt storleken på anslutningen mot taket. Den kåpan hade gått att bygga upp igen.

Här i Universumet bestämdes att inte återskapa den. Dels för att det är besvärligare att mura än att låta tillverka en i plåt, men framför allt för att om den rekonstruerats lika tidigare hade den inte täckt både vedspis och elspis som står bredvid varandra. Då hade vi varit tvungna att bredvid spiskåpan ha en elektrisk fläkt och det ville jag inte. Kontrasten mellan gammal teknik och ny hade blivit för slående och ful. Vi hade kunnat låta mura en större kåpa med viss svårighet (timmer bakom elspis) men då hade den inte blivit lika den ursprungliga och motivet till att ha murad kåpa föll bort då. Alltså – en ny spiskåpa av plåt skulle in. Jag ringde runt och till slut fanns ett par plåtslagerier som visade ett visst intresse. Det inte var ett lätt jobb att hitta ett plåtslageri som förstod vad vi var ute efter. Med en mycket enkel arkitektritning på kåpan och efter att plåtslagarna tittat och kontrollmätt på plats lämnade en av dem offert. Varför det var ett så stort ointresse begriper vi fortfarande inte.

Kåpan tillverkades i järnplåt, vill minnas att det var 1 millimeters tjocklek. Ingen svets skulle användas men falsen nästades med små punktsvetsar ändå, trots tydliga anvisningar om motsatsen. MrsUniversum blev trots allt rätt nöjd. Hörnet är rundat för att man inte ska göra sig illa och kanten är uppvikt.

Kåpan målade vi med linoljefärg från Ottossons Färgmakeri i samma kulör som taket innan den monterades på plats med glada vänners hjälp.  ”Det ser ut som på Saltkråkan” sa 14-åringen.

Det känns viktigt att påpeka att kåpan inte döljer någon elektrisk fläkt. Eftersom vi eldar ofta under den kalla årstiden, är murstocken uppvärmd (man behöver inte elda varje dag för att hålla den varm) och då räcker det att reglera med ventilationsluckan som sitter uppe mot kökstaket. Det görs med kedjan som hänger i hörnet. Den höga kåpan samlar in oset och det förs vidare ut genom ventilationskanalen med hjälp av skorstensverkan utan åtgång av elektricitet. Här i Universumet är vi mycket nöjda med lösningen. Vi har sett flera kök där man installerat en fläkt under kåpan och där kåpan bara är en slags kuliss, här har den en viktig funktion. Här fungerar den gamla självdragstekniken utmärkt.

Mer om spiskåpan HÄR.


5 kommentarer

Ritningar på nya köket

Fortsättning på anteckningarna om kökets ombyggnad.

Så hade vi då tänkt klart!
Med lång erfarenhet av att leva i det gamla köket och med en rejäl arkitektinsats kom vi till det läge då en ombyggnad kändes rätt. Vi visste i det stora hela vad vi ville. Vi ville ha ett platsbyggt kök. Vi hade ordentligt underlag för att begära in offerter. Vi hade detaljritningar förutom planritning och tre vägguppställningar och vi hade en materialbeskrivning. Vi visste vilka vitvaror, diskbänksbeslag, blandare och bänkbelysning vi skulle ha. Vi skulle hålla i samordningen själva.

Tre snickerier fick anbudsförfrågan. Ett av dem annonserade i inredningstidskrifter och två fick vi rekommenderade av bekanta. En snickare från det första snickeriet kom och tittade. Han sa att de ville tillverka allt på snickeriet i Värmland och därefter montera på plats. Vi trodde inte de skulle lyckas få skåp som passade exakt i vårt sneda kök och vi ville inte ha mängder med passbitar som tog bort skåputrymme. Ett annat snickeri som vi blivit rekommenderade, meddelade per telefon att man inte åtog sig att tillverka inredning av 1 tums (25 mm) pärlspont, man ville använda spårad mdf-board istället. De föll därför bort.

Den lilla snickerifirman som vi också rekommenderats, kom och tittade, drack kaffe och vi diskuterade. Snickaren kom med egna tankar som visade att vi såg likadant på det blivande köket. Han hade sin ”verkstad” i sin skåpbil fylld med Festool-verktyg men ville även etablera sig i huset förstås. 1 tums (25 mm) pärlspont utan rillor på baksidan och snickeritorrt kunde han få fram. Kökets snedhet såg han inte som något problem så länge vi accepterade den. Narade luckor och laxade lådor enligt våra önskemål skulle han tillverka. När vi senare fick offerten var det bara att slå till. Gudomligt skönt! I augusti 2004 var kontraktet undertecknat och i november etablerades en snickarverkstad i bottenvåningen. Under mellantiden skulle andra arbeten göras i köket. Förste man på plats skulle bli muraren.

Ovanför: plan och vägguppställningar, ursprunglig skala 1:20.

Golvlutningen syns på ritningen. Men lutningen jobbade för oss, vilket beskrivs senare om jag kommer ihåg det.
MrsUniversum ville ha ett kök med känslan från tidigt 1900-tal men inte ett museikök. Allt detaljer behövde inte vara stilenligt sekelskifte. Därför finns t.ex. Reda-behållare med på köksritningen. Gamla glasbehållare hade MrsUniversum samlat på sig under sin tid i funkislägenhet i den stora staden. Det kom även in någon detalj från ett 50-talskök. En ny platsbyggd sittbänk med förvaring ritades och ingick i offerten. Beslagen på skåpluckorna skulle bli den svåraste nöten att knäcka – trots allt tänk var det inte helt löst på ritningen och det oroade litegrann.

Köksinredningen skulle inte vara vit. Kylskåpet skulle inte vara  vitt eller rostfritt. Inte heller med integrerade luckor. Och spisen skulle vara svart, inte rostfri eller vit. Köket skulle inte vara av typen ”lanthandlardisk” med skålhandtag som beslag, ja över huvud taget inte metallhandtag på luckor och lådor. Den typen av kök verkar nu under tidigt 2000-tal symbolisera ”lantligt äldre kök”. I senaste Gård & Torp, nr 1/2009, har alla nya kök som visas dessa delar. Men vi hade bestämt oss för pärlspont som kompensation för pärlspontskafferiet som revs. Skålhandtag och pärlspont passar inte ihop enligt MrsUniversums uppfattning.
Skålhandtag – så här kan de se ut (Byggfabriken). Det blir lite förenklat att enbart välja lanthandelsdisk och skålhandtag i kök som ska ge intryck av att ta kulturhistorisk hänsyn. Men jag gillar Gård & Torp. Där finns många bra artiklar om byggnadsvård och tidskriften är så väldigt mycket lättare att komma åt att köpa än Byggnadskultur, Svenska byggnadsvårdsföreningens tidskrift, som har mer vetenskapligt underbyggda artiklar. Det är de två tidskrifterna man har tillgång till då det gäller svensk byggnadsvård – eller? All heder åt tidskrifter som vill få oss svenskar stolta över våra gamla byggnader som vi bebor. Pernilla, som jag inte känner, har bloggen Lyckohem. Hon beskriver hur hon och maken går till väga då de restaurerar ett äldre hus de köpt för fritidsboende. Koncentrerat presenteras ”Båtbyggarnas hus” även på Hålla hus med mycket tydliggörande bilder. Det köket har fernissad inredning och bröstning av träfiberskivor, som får vara kvar. Läckert! I senaste Gård & Torp berättar hon också om sitt hus.


7 kommentarer

Att leva på husets villkor

Bostadshuset i mitt Universum lutar! Ja, det lutar rejält! Snett är det! Men det roterar inte kring sin egen axel som tur är…ha,ha.  I ett tidigt skede mätte vi upp 11 cm nivåskillnad mellan köksfönstret och tvärs över till dörren till kammaren/vardagsrummet. 11 cm på 392 cm gör en lutning på 2,8 % vilket är nästan 2 grader. Vi vet vart kulorna rullar så att säga! Men vi tar numera inte snedsteg så ofta för man vänjer sig…

Huset står på en stenfot av huggen granit som i sin tur är grundlagd på lera, en tidigare sjöbotten. På grunden ligger en syllstock och på denna står resvirke, stående timmer. Någonstans där nere under stenfoten nära sydöstra hörnet finns en stor sten. Huset har ”gått” på ett grund. Snedheten beror inte på att murstocken har satt sig som är det klassiska orsaken för en sättning. De andra rummen här har relativt plana golv. Och ett viktig faktum är att sättningarna inte fortgår.

Det måste ha känts lite olustigt för nybyggarna när sättningen började märkas. Vi kan se hur fönsterbågar och dörrar har fått kilas på ena sidan och hyvlas av på den andra.

Under åren har råden till oss varit många. Alla har handlat om att räta upp, plana ut, jämna av. Här i landet ska allt vara så jämnt och maskingjort att det ibland blir opersonligt! Det skulle få stora konsekvenser att plana ut golvet: ett steg ner till kammaren, kapade spegeldörrar, kanske fönsterbyten. Då hade det ju snart varit ett nytt hus och i så fall skulle det vara mycket enklare att riva och verkligen bygga nytt, vilket vi var rörande eniga om att vi absolut inte ville. SÅ – vi bestämde oss snart att leva här på HUSETS VILLKOR, inte tvärtom.  Alltså ingen motorsågsmassaker i detta hus.

Bilden överst: ena köksdörren inför målningsbehandling. En träkil är påsatt till höger upptill på dörrbladet.  Nedan: efter att ytterväggen där köksinredningen skulle byggas har strippats. Fönstret är snett och vint, sidorna är lodräta. Titta på spröjsarna – de möts inte i mitten. Ganska precis under högra fodret är kökets högsta punkt. En intressant sak som kom fram var att timmerväggarna inte var lerklinade under tapetlagren utan kalkputsade.

Vi började med att ta oss an andra rum och uthus som var lättare att fatta beslut om. Under tiden vred och vände vi på alla tänkbara lösningar för köket. Tja, kanske var det MrsUniversum som funderade mest, andra hälften säger väldigt ofta ”Det är väl bra som det är”! Till sist var det dock färdigfunderat och tillräckligt många studiebesök var gjorda.

Givet för köket var:

  • att järnspisen skulle vara kvar
  • att dörrarna och fönstren skulle vara kvar.
  • att vi skulle undersöka om det gick att ta fram bakugnen, luckan fanns på det gamla köksfotot.
  • att pärlspont skulle användas i köksinredningen som skulle vara platsbyggd, eftersom skafferiet måste offras och det var byggt av pärlspont
  • att en spiskåpa av plåt skulle in i köket, inte en fläkt

Detta skulle väl ändå inte vara så svårt att få igenom. Men först ska här berättas om hur det gamla köket såg ut.


8 kommentarer

Ett tidigare liv

I ett tidigare liv såg köket i mitt Universum ut som på fotografiet nedan. Det är taget någon gång runt 1920 och Agnes står vid spisen med nystruket serveringsförkläde och häller upp kaffe från kopparpannan till serveringskannan av nickel.  Kanske är det ”storfrämmande” på besök. Katten sitter framför hennes fötter. Bilden andas lugn, tycker jag.

agnes

Den murade spiskåpan har jag aldrig sett, den försvann möjligen på 1940-talet då diskbänk med rinnande kallt vatten installerades till höger om järnspisen. Bakugnsluckan finns inte heller kvar och järnspisen är en annan idag. Kanske var den sönderbränd då köket moderniserades med diskbänk och därför byttes ut – åtminstone är det en slutsats jag drar. Men det är fortfarande en Skoglund & Olsson från Gefle i köket.

Hyllorna finns kvar, katten finns men en annan, tapeten har hittats under lager av andra och den går i grönt men är inte den först uppsatta tapeten, spiskroken finns…

Man ser att en heltäckande korkmatta låg på golvet, en brödstång skymtar och den finns kvar idag men är placerad i andra riktningen. Vedlåren eller diskskåpet av pärlspont syns till höger med sin utanpåliggande sockel.

Det jag slogs av och tycker mycket om på bilden, förutom hyllremsorna, det är tidningspapperet som är fäst mot muren ovan spisen. Det är ett enkelt sätt att förnya en sotig yta istället för att ta fram hartassen och krita muren. Faktiskt tycker jag det är snyggt också med enkel svart-vit text!  Handdukarna med broderat monogram hänger nymanglade på sina krokar. Kaffepaketet står på hyllan.

Agnes föddes 1889. Hon var ungefär 20 år då föräldrarnas nybyggda bostadshus stod färdigt. På fotot kanske hon är runt 30 år. Agnes var och förblev hemmadottern, äldsta barnet som aldrig gifte sig. Så småningom skulle hon ta över gården tillsammans med sin bror.

Det här är det enda äldre fotografiet från köket jag bebor, som jag har sett. Jag tycker mycket om det.