Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

Vinter

Vila, vila, vita snö,
kall över berg och slätter!
Skyddande gömmer du vårens frö,
själv skall i värme och sol du dö.
Vila, vila, vita snö,
skimra i vinternätter.

Carl L. Östergren (1842-1881)

Snön jämres unner laddsûlen.
Tri å trätti grader
mitt på dan.
Som en sågfil däri bröste
når man dra andan.
Mörkre legg å lura
som en storen svartkatte
baka Tuägga.
Int en fågel.
Int ett häraspår.
Sola stryk lågt över Orrmyra,
rö som ett fröddöre.

Birger Norman (1914-1995)


7 kommentarer

Vårdagjämningen


Igår rensade jag bort lite lövtäckning i rabatterna, men bara lite eftersom det är fortfarande kallt. Men de utblommade julhyacinterna från förra julen som jag satte ner i jorden förra våren har kommit upp rejält. Och tidlösans blad, som syns på bilden, hade kommit upp ovanför vintertäckningen och jag ville frigöra dem litegrann. Ni ser de gulgröna till höger – de var helt osynliga när jag började. Tidlösan är en rolig växt – bladen kommer tidigt och är förhållandevis stora. Så vissnar de ner på försommaren och först i augusti-september blommar de där knasiga växterna. Blommorna liknar krokusar men är det inte. Jag köpte ett par lökar ett år och de fick blomma liggande på ett vackert fat utan vatten. Sen fick de plats i kryddlandet och har förökat sig rejält. Tidlösorna är placerade så att de syns väl när man sitter på den karelska ”kaffedrickarbänken” som vi för övrigt invigde för säsongen nu i helgen. Än dröjer det tills det är dags att ta rensa bort all täckning och lägga på kompostjord.

Idag är det vårdagjämning.
Idag snöar det.


Lämna en kommentar

Snöflingors dans

På bilden syns ett försök till konkretisering av dalande snöflingor. Nu dansar de igen här, kallt och vackert är det. Jag är glad så länge det är kallt och vitt. I en dikt från förr kunde det bli väldigt högstämt.
dalande-snoflingor-nk

Ned genom rymden
stjärnigt de sväva.
Mönster i fjunig
dallring de väva.
Marken de pälsa, –
veckas i fållar,
knypplas i spetsar,
kullras i bollar.

Vita och kyliga,
flocktätt de glida.
Kyrkstilla blir det,
helgtyst vida,
liksom i kyrkan
då psalmen slutat
och folket i stilla
andakt sig lutat.

Nu sjunker i själen
vinterblida;
nu ut den har gråtit
sin senhöstkvida.
I känslornas skrymslen
det töar och droppar –
till frostro vid doften
av isrosknoppar.

Och timmar, som svept sig
likt senhösttåga
och virvlat i sjuklig
stämningsråga
likt prunkande höstblad, –
som vita, svala,
mjuka flingor
över mig dala.

Ola Hanson


Lämna en kommentar

Insikt

Det är fint att vakna upp och kika ut på den här utsikten efter en lång resa med mycken mörkerkörning.
1a
1b
Stora barrträd med snö och sol och en lång, skön frukost med vännerna på en solig matplats…
Och sen köra vidare och komma hem till ett plogat och skottat snötäcke. Njutbart!

.


3 kommentarer

Första snön

skuggspel-i-farstun
Idag föll första snön, snöflingorna rusade förbi i snålblåsten. När jag öppnade dörren från ateljén höll jag på följa med den i vindbyn. Idag brinner elden i kaminen hela dagen. För mej är det något speciellt med första snön som faller. Skriver jag inte upp det i vanliga almanackan med lingonkrans så nämner jag det på den här bloggen som jag gör nu. Snön är lika skir som skuggorna på farstuväggens pärlspont.

En enda budbärare
leds till gästrummet –
kylan
    Kyrorai


3 kommentarer

Sparkstötting

spark
Den här sparken får sannerligen sällan komma ut i sitt rätta element. Sådana är vintrarna här numera. Annat var det förr kan jag höra av människor som är födda här och upplevt snörika vintrar.  Minns själv när jag som barn med mina kamrater gjorde ”tåg” av flera sparkar ihop och åkte på den lilla grusvägen. Tror att det var Agnes, som dog 1966, som var den sista långvariga användaren. Sparkstötting får väl numera räknas till ett kulturhistoriskt transportmedel, åtminstone i de här trakterna. Tänk vad man kan längta efter rejäla snövintrar, soliga vidder och skidturer direkt från gårdstunet.

I den vintriga dungen
Hör jag svaga ekon
från länge, länge sedan

Issa 1763 – 1827

.

.


1 kommentar

In- och utsikt

utsikten
insikten
Som solskydd i ateljén har jag just nu ett vitt linnetyg som jag sytt breda fållar på och med var sin öljett i de övre hörnen.  De fäster jag på krokar upptill på fönstret. Ibland viker jag tyget dubbelt i en triangel eftersom det räcker med att täcka ena delen av fönstret för att solen inte ska irritera datorskärmen. Då har jag solskydd och utsikt på en och samma gång.
öljett
linnetyg
När solen gått ner ger tygtriangeln en ombonad känsla om man så vill.

.


2 kommentarer

Januarisol

januarisol 2016
Snöig vinter är en favoritårstid för min del. En solig dag blir det väldigt ljust och färgglatt här.
Och man slipper utomhusarbete på tomten förutom skottning.  Vi får hjälp med plogningen ut på grusvägen till stora vägen.
Istället planerar man för kommande barmarkssäsong eller så arbetar man inomhus med roliga projekt. Det är faktiskt behövligt med vinter :-)  Alldeles särskilt efter ett skitår som 2015 då gräset växte hejdlöst, regnet rann i strömmar och både världshändelser och händelseutvecklingen här i landet blev till stora motsättningar. Polariseringen ökade människor emellan.

.