Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Utomhushelg

hamlad alm
Gårdsalmen hamlades.
kaffepaus
Kaffe dracks med den här utblicken.
hagen
Det sista stora slånsnåret i hagen togs ner och lades på hög. Stickor i händerna och rispiga armar, taggarna går rakt igenom kläderna. Eldas någon gång framöver, på valborgsmässoafton brändes en annan rishög. Kompostjord är utspridd på rabatter, perennträdgård och köksland.
lärk
Lärkens luddiga och mjuka barrblad är vackert ljusgröna.
månen
Igår kväll var det nästan fullmåne.

.

Annonser


Lämna en kommentar

Ros o ris


Jag tycker om färgerna från den faluröda fasaden, bondpionens blommor och kirgislökar. En kort härlig tid blandas de så fint.

Kirgislökar Allium Aflatunense var omåttligt populära då jag flyttade hit till Universumet. Jag köpte några lökar (som dessutom är rådjurssäkra) och satte ner i rabatten vid bondpionen som stått här i evigheters evighet. I år är alliumblommorna nästa utblommade innan pionknopparna slår ut vid stugväggen. Det är inte alltid så, oförutsägbarheten är en del av tjusningen. Det enda man vet är att försommaren kommer!

Här är utsikten från köksfönstret på tisdagsmorgonen. Ni kan ju inte veta vad som är speciellt med detta. Ingenting egentligen. Hundkäxen blommar på vallen, maskrosornas vita bollar dväljs där nere bland gräset också. Längre bort finns ett fruktat slånbärssnår som når ända fram till eken till vänster. Det är just detta snår  jag menat att dokumentera därför att i helgen såg det inte ut så här.

En före-bild saknas – men i måndagskväll gick vi loss med röjsåg för att ta bort en del av den växande slånen. Högen som blev har jag inringat med rött. Ungefär dit gick även det växande buskaget. Så utsikten blir inte öppnare och mer vidsträckt förrän till hösten då riset torkat och vi eldar upp det.  Då ser vi längre. Det här buskaget har enorm växtkraft även om buskarna mitt i saknar gröna blad, och vi röjer lite åt gången, vis av erfarenheten. Då vi för ca 10 år tog allt kom rotskott snabbt igen och växte sig stora som ni ser. Därför skaffade vi sommar-getter som var menade att äta de späda skotten. I år har vi inte de landskapsvårdarna. Få se hur återväxten blir.

Då vi sågade ner den här delen av slånbuskaget följde ett trevånigt skatbo med. Skatorna övergav det för två år sedan. Gissa om det var intressant att se hur det var uppbyggt bland slånbuskarnas toppar. I mitten var varje bo omsorgsfullt lerklinat med ris och kvistar utanpå. Ordning och reda, inte oordning som man kan tro då man ser ett skatbo nerifrån marken.

Då jag skriver märker jag att många bilder saknas. Jag har slutat ha kameran med överallt.

.


1 kommentar

Fagning av hagen

I lördagseftermiddag var det vårstädning i hagen. Gammalt ris från i höstas eldades, sly röjdes men lövet fick vara kvar. Vi vill hålla hagen i hävd men tar det steg för steg. Hagen har stora slånbärssnår som vi försöker bemästra. Men även sälg tas bort. Vi vill att örterna ska komma fram. Liljekonvaljer brukar finnas gott om men gullvivor bara ett fåtal. En kaprifol finns, tulkört i mängd, strutbräken, getrams… åsså de stickiga slånbuskagen som sakta men säkert har ”ätit” sig in i hagen. Jättevackra när de blommar som gräddmos på bar kvist, men otroliga på att sprida sig i denna del av världen. Dessutom har björnbär fått fäste och slänger ut sina ”lianer” på platta marken så man snubblar nästan på dem. Det här vill vi tygla. Får se om vi lyckas bemästra naturen! Vi vet att det gäller att vara ihärdig. Men vissa buskage måste få finnas  för annars trivs inte näktergalen eller fasanfamiljerna här.

Man inser lätt vilket kroppsarbete bönderna förr lade ner på sin mark. Inte av estetiska skäl som för vår del, de vackra hagarna och det öppna landskapet kom på köpet då man såg till att få ut vad som kunde fås ut av ägorna. Jag tänker på de som bodde och verkade  före oss här i Universumet. Så mycket jobb som lagts ner och så lätt det sen växer igen.

Under min föregångare Agnes´ tid gick de båda arbetshästarna Sally och Munter i hagen.

Från hagen mot gården. Det brann mer än så här efter ett tag.

Det efterlängtade kastanjestaketet som MrsUniversum beställt levererades på lördag och vi passade på att bjuda på våfflor för på onsdag är det Marie Bebådelsedag, Vårfrudagen, våffeldagen. Staketet är tillverkat i Frankrike och importeras av företaget Hjo-staketet. Jag har skrivit om det tidigare. Det ska inhägna delar av en planerad perennträdgård men det är osagt vilket år den kommer till. Staket och stolpar (som inte är svarvade) ska få gråna och det kommer alldeles säkert att passa in i gårdsmiljön.