Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


8 kommentarer

Skyfflar och spadar

Det här är några av alla de redskap som finns här på gården sedan tidigare.
redskap1
1. spade med rak överkant
2. avkortad slungspade
3. skyffel med rundad överkant
4. skyffel med rak överkant
5. slungspade (märkt Norbergs Motala)
6. skyffel med rak överkant och stålskaft (införskaffad för ett par år sedan)

(Skyfflar har rak nederkant, spadar har rundad.)
Observera skillnaden i utformning på de äldsta skyfflarnas kontra spadarnas handtag.
redskap2
Nja, de här spadarna och skyfflarna räckte inte till för att bearbeta lerjorden med sina hårda ”kocklor” efter VA-grävningen. På två majveckor grävdes det 70 meter. Grävaren lade tillbaka lerjorden och tryckte till. Det blev hårt. Vi vet att marken sjunker med tiden där det grävts. Därför ville vi ha en bombering av ytan innan växtligheten etablerar sig, därav denna insats med handverktyg. Längst till höger på bilden ovanför står en nyinköpt norsk ”krafse” av härdat stål med bredden 320 mm och skaft av lackat askträ, med längden 1,2 m.

redskap3
Hackan är perfekt att hacka sönder lerkokorna med. Även om vi fått tipset att hyra en jordfräs istället :-)
Jordfräs använde vi på 90-talets slut då vatten från brunnen drogs in i huset och en markbädd anordnades. Dessvärre hackades också ogräsrötter som kvickrot sönder och dök upp i mångfald. Den här gången bestämde Halvan att handredskap skulle användas. Visst är det beundransvärt!


4 kommentarer

Skovlar och skyfflar

Här i Universumet har vi ingen snöslunga. Vi kör med snöskovel, snöskyfflar och snösläde. Och får plogningshjälp med traktor som syns.

Här syns snösläden av stålplåt och det senaste tillskottet: snöskyffeln med blå plastskopa och böjt aluminiumskaft, plastat där man håller händerna. Skopans kant! är en  +detalj som gör att snön åker med då man lyfter för att slänga den åt sidan och ligger kvar om man styr skyffeln med snö på.  Hållbarhet okänd, plast brukar ju bli skör i kyla.

Det fungerar bra utan snöslunga. Gångvägarnas kanter blir så jämna och raka då man skottar med skyffel.

Det här är två trotjänare av klassisk modell. Snöskyffeln till vänster har blad av målad stålplåt och den har förstås rostat, den till höger har aluminiumblad, är lätt och rostfri.

Nyligen berättade min kusins fru fint om hennes pappas skottande av småvägar långt upp i norr för länge sen.  Han var uppe tidigt och det var många meter att skotta. ”Vi bodde i samma hus som pappas bror som hade åkeri. De hade inte samma uppfattning om hur man kan vara rädd om växter, buskar mm. För farbror var en bred upplogad väg  målet medan pappa skyndade sig att skotta småvägarna på gården innan traktorn och plogen kom dundrande.” MrsUniversum gillar verkligen den berättelsen!

Universumets tillfartsväg (300 meter) traktorplogas åsså tvärs över gårdstunet ner bakom logen där traktorn vänder framför garaget. Vi får hjälp med snöröjningen av en hygglig traktorägare.  Annars hade det nog varit övermäktigt… Sen går vi och snyggar till och skottar fram vägar till alla uthusen. Extra mycket skottas upp på kryddlandet framför tvättstugan för att skydda växterna mot kylan.

Längst är det att skotta till vedboden – jag lovar att så var det inte då Agnes och David rådde här. De hade det med säkerhet mer praktiskt ordat.  De hämtade en famn ved då de var på väg in från utedasset tror jag nog. Jag försöker övertyga Halvan att vi borde ha en stor vedtrave mot väggen på nya uthuset. Vi får väl se hur det blir med den saken. Ved är dessutom vacker, den ska inte gömmas undan tycker MrsUniversum.

.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,