Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


14 kommentarer

Ny skorsten ovan nock

Då vi skulle mura om skorstenen gick ut med förfrågan till några murare och fick senare in en godtagbar offert från ett litet byggföretag. Kontakten med plåtslagaren skötte muraren.

Muraren och hans medhjälpare etablerade sig i slutet av maj, började arbetet med skorstensmurningen den 1 juni och var klara nån vecka senare. En tvångsblandare användes för blandning av kalk, sand och vatten och en transportör användes för att få ner gammalt tegel och att få upp nytt (foto i förra inlägget).

Vi ville att stortegel från Bältarbo skulle användas, men detta inte gick att uppbringa just då (många telefonsamtal ringdes av MrsUniversum för att kolla murarens påstående som visade sig stämma). Då beslöt vi att använda ett maskinslaget stortegel från Haga tegelbruk i Enköping. Detta är ganska så lokalproducerat!!!  Till murningen användes ett platsblandat lufthårdnande kalkbruk med kalk från Optiroc. (Hur skorstenen såg ut tidigare och hur offertförfrågan utformades kan läsas om i förra inlägget.)

MrsUniversum tycker bättre om den galvaniserade plåten som fanns förr som ser ut att ha ”flingor” på ytan, som har ett större rosmönster. Den galvade plåt  som använts här är lite väl blank och jämn i ytan, har mindre rosmönster. Den ser nästan ut som rostfri plåt. När jag gjorde en research på detta, visar det sig att den gamla sorten är näst intill omöjlig att uppbringa om man inte låter ett förzinkningsföretag galvanisera plåten eller hittar plåtslagare som har ett äldre lager vzf (varmförzinkad) plåt. Numera sprutas varm aluminium + zink på stålplåtslängderna, tidigare doppade man plåten i metallbad. (Detta är en förenklad beskrivning.) Alu-zink är ytterligare en annan plåt som inte går att måla i efterhand. Den håller sig framtida blank, den galvaniserade plåten tappar glansen efter några år.

Det kan konstateras att vi gjort några avsteg från det kulturhistoriskt korrekta:

  • storteglet är inte handslaget
  • skorstenens rundade översta krönskift är inte återskapat
  • plåtbeslagningen är inte av svart järnplåt, den galvade plåten är inte heller svartmålad (men kan bli)

Min ork att hålla på det absolut kulturhistoriskt rätta räckte inte hela vägen. Mycket kan sägas om detta men det får andra göra. Efterforskningen om hur det såg ut tidigare var inte den bästa – vi tittade på gamla kort med förstoringsglas istället för att scanna av och förstora upp. Digital förstoring ger så mycket bättre resultat (se fotoförstoring i förra inlägget).  Gjort är gjort… och skorstenen fungerar jättebra. Men den här beskrivningen kan kanske vara till hjälp för den som lägger manken till och vill gå helt korrekt tillväga för att få en skorsten med utseende lika sitt hus´ursprungliga.

Eftersom vi eldar regelbundet och håller skorstenen uppvärmd behövs inget regnskydd på toppen. Inget vatten droppar då ner i piporna eftersom värmen inifrån huset stiger uppåt och gör att regndropparna viker av från skorstenshålen. Men om vi någon dag slutar att elda, ska piporna skyddas. Jag vill då ha ett skydd som syns så lite som möjligt och tycker att horisontell plåtskiva passar, särskilt på landsbygden.

Utblicken från taket gav en ny syn(vinkel) på mitt Universum.

Annonser


Lämna en kommentar

Om skorstenen

För några år sen var det dags att mura om skorstenen. Den var verkligen risig!  I samband med köksombyggnaden 2005 hade vi tätat kanalen från vedspisen med en metod som tillät att skorstenen revs och murades om ovan nock men ändå behålla 10-års garantin på tätningen.

På ett  foto från omkring 1920 syns att skorstenen var murad med synligt rött tegel. Den hade utkragat krön som var plåttäckt. Det översta tegelskiftet hade rundad form. Här nedanför syns läget då skorstenen skulle muras om och en detaljförstoring av kortet ovanför.

Skorstenen hade putsats med KC-bruk (kalkcement) på 1970-talet då den inte längre användes kontinuerligt och antagligen samtidigt som takteglet byttes mot korrugerad plåt. Säkerligen var murverket i dåligt skick och den hårda kalkcementputsen som användes hindrade mycket tillfälligt teglet från att vittra ytterligare. Men i längden är KC-bruk alldeles för hårt i ett fall som detta. Bruket hade spruckit och tagit tegelbitar med sig då det ramlat ner.

Det vi, utöver materialkraven, formulerade i offertförfrågan var:

1)     Formen på den nya skorstenen ska vara lika den befintliga men oputsad.
2)     Skorstenspiporna ska vara försedda med skydd mot nedfall under arbetets bedrivande.
3)     Skorstenskrön, nedre skorstensdelens utkragning och anslutning mot tak ska beslås med galvad plåt. Plåt mot takytan ska lätt kunna tas bort och återmonteras när yttertakets plåt senare ska utbytas mot tegel. Krönplåten förses med klammer.
4)     Plåtarbetena utförs i samråd med beställaren och utförs i princip lika befintliga. Plåten ha ståndfals i hörnen, i övrigt hakfals. Plåtarbetena ska inte svetsas eller popnitas.

Stortegel (med måtten 30 x 14,5 x 7,5 cm) och kalkbruk var självklarheter att använda i den nya skorstenen, alltså likadana material som skorsten och murstock byggdes upp med omkring 1910. Stortegel från Bältarbo och ett platsblandat lufthårdnande kalkbruk skrev jag i offertförfrågan. Jag ansåg det inte nödvändigt att i detta fall använda våtsläckt kalk eller hydraulisk kalk.

Med bildexempel visades hur vi ville att plåtslageriarbetet skulle se ut. Jag använde boken Järnplåt. Anvisningar för underhåll och reparation utgiven av Riksantikvarieämbetet 1980 samt foto på en skorsten med utkragning och beslag som Universumets haft. Detta skickades också med i offertförfrågan.

Här är skorstenen färdigmurad men inte plåtbeslagen. Slutresultatet kan ses i nästa inlägg.