Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


1 kommentar

Skorsten ovan nock

Tittade igenom bilder från förr och ser att i juni är det 9 år sedan de här två glada männen murade om vår skorsten. Foton från den 4 juni 2006.
skorstensmurare
Hasse och Bengt gjorde arbetet med den äran!
skorsten ovan nock
En hel del annat har också hänt exteriört sedan dess. Papptaket på farstukvisten är bytt, den svarta tp-plåten på taket har ersatts med enkupigt lertegel, norrgaveln har fått ny panel för den var otät och skadad, huset är målat med ljusröd slamfärg, ytterdörren har ekådrats, ett lärkträd har kapats, äppelträd har fallit av sig självt och nya fruktträd planterats.

Livet är ständigt pågående.
vy fr taket
Vy från taknocken. Då.


4 kommentarer

Väntan

färgstarkt
En bild på mitt lilla kära hus. I bakgrunden står lärkträden som färgrik fond.
Vi har gått in i en årstid då skorstenen kommer till användning ibland. Men just nu är det varmt och fuktigt ute, mycket mörker på mornar och kvällar.
Längtar tills snön faller.

 

N O V E M B E R

Mörkret talar med en annan röst
som om det bodde här i huset
och inte bara kommit på besök
 
Det tvekar om det ska släppa in oss

Leif Nylén

.


4 kommentarer

Sotare – skorstensfejare – knopare

Är man intresserad av kulturhistoria kan man väl inte låta bli annat än att älska sotaryrket. Ett viktigt hantverk som står sig än, där redskapen i mångt och mycket är desamma som för 100 år sedan och längre, där språket ”knoparmoj” fortfarande lärs ut under utbildningen för att det inte ska försvinna. Snacka om yrkesstolthet! Det går bara inte att låta bli att bli glad då skorstensfejar´n kommer iklädd sin kurpis och med bältet som bevis på yrkeskunnande.

sotning2
I veckan var det dags. Varje år sotas kaminen men de andra tre eldstäderna i huset bara vart tredje år, de eldas inte lika mycket i. Längre tid mellan sotningarna får det inte gå i den här kommunen, då blir det eldningsförbud och provtryckning måste ske innan man får elda igen.

Det som är ganska nytt bland sotarnas redskap är dammsugaren, ack så behändig att använda jämfört med förr. Då jag flyttade hit var de inte i bruk. Själv minns jag min mamma som täckte över många möbler med stora tygsjok i samband med att sotar´n skulle komma och göra sitt arbete.

sotningsredskap
Uråldriga redskap som fungerar än idag är sudd, krejs (viska) och raka. Det sistnämnda redskapet har olika rakor i var sin ände av stången, en slipraka i andra änden.

sotning1
Här borstas sotet bort på undersidan av vedspisens största kokplatta. Dock inte med en sompe (en äldre typ av kvast)denna gång.

Den här gången fick jag lära mig att det anses bringa lycka (till huset antar jag) om sotar´n är första besöket för dagen. Och att man ska skaka hand då han kommer.  Det var något nytt som jag uppskattade att få veta. Nu blev det handskakning då han gick istället. En kamin, en kakelugn och två vedspisar är nu redo för ytterligare eldning. Allt är i sin ordning. Skönt!

.


Lämna en kommentar

Om skorstenen

För några år sen var det dags att mura om skorstenen. Den var verkligen risig!  I samband med köksombyggnaden 2005 hade vi tätat kanalen från vedspisen med en metod som tillät att skorstenen revs och murades om ovan nock men ändå behålla 10-års garantin på tätningen.

På ett  foto från omkring 1920 syns att skorstenen var murad med synligt rött tegel. Den hade utkragat krön som var plåttäckt. Det översta tegelskiftet hade rundad form. Här nedanför syns läget då skorstenen skulle muras om och en detaljförstoring av kortet ovanför.

Skorstenen hade putsats med KC-bruk (kalkcement) på 1970-talet då den inte längre användes kontinuerligt och antagligen samtidigt som takteglet byttes mot korrugerad plåt. Säkerligen var murverket i dåligt skick och den hårda kalkcementputsen som användes hindrade mycket tillfälligt teglet från att vittra ytterligare. Men i längden är KC-bruk alldeles för hårt i ett fall som detta. Bruket hade spruckit och tagit tegelbitar med sig då det ramlat ner.

Det vi, utöver materialkraven, formulerade i offertförfrågan var:

1)     Formen på den nya skorstenen ska vara lika den befintliga men oputsad.
2)     Skorstenspiporna ska vara försedda med skydd mot nedfall under arbetets bedrivande.
3)     Skorstenskrön, nedre skorstensdelens utkragning och anslutning mot tak ska beslås med galvad plåt. Plåt mot takytan ska lätt kunna tas bort och återmonteras när yttertakets plåt senare ska utbytas mot tegel. Krönplåten förses med klammer.
4)     Plåtarbetena utförs i samråd med beställaren och utförs i princip lika befintliga. Plåten ha ståndfals i hörnen, i övrigt hakfals. Plåtarbetena ska inte svetsas eller popnitas.

Stortegel (med måtten 30 x 14,5 x 7,5 cm) och kalkbruk var självklarheter att använda i den nya skorstenen, alltså likadana material som skorsten och murstock byggdes upp med omkring 1910. Stortegel från Bältarbo och ett platsblandat lufthårdnande kalkbruk skrev jag i offertförfrågan. Jag ansåg det inte nödvändigt att i detta fall använda våtsläckt kalk eller hydraulisk kalk.

Med bildexempel visades hur vi ville att plåtslageriarbetet skulle se ut. Jag använde boken Järnplåt. Anvisningar för underhåll och reparation utgiven av Riksantikvarieämbetet 1980 samt foto på en skorsten med utkragning och beslag som Universumets haft. Detta skickades också med i offertförfrågan.

Här är skorstenen färdigmurad men inte plåtbeslagen. Slutresultatet kan ses i nästa inlägg.