Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


5 kommentarer

Metallister – en del av en byggnads historia

Att jag tycker det är svårt med ytbehandling av trösklar som målats många gånger har jag berättat!

Här i Universumet finns de allra finaste trösklarna på övervåningen där både golv, trösklar och beslag är från 1920-talet. Allt trä är fernissat. Tröskeln har släta vinkeljärn som nötningsskydd. Enkelt och chosefritt. Alldeles utmärkt.

Jag riktigt längtar till den dag jag får anledning att  använda en trapplist av metall i framkanten på en trätrappa som är min. Ja, det behöver inte vara till en trappa förstås, eftersom de som jag gillar är plana och inte vinkelformade. De kan användas till trösklar eller för att täcka skarven mellan olika material. De här två är de finaste nyproducerade jag känner till, allt igenom efter gamla modeller.

Tröskeljärn 3100 E-tuna kulturbeslag

Tröskeljärn 3100
Material: Obehandlat stål
Rekommenderad skruv: TFS 7 x 1″
Tidsperiod: ca 1870 – 1960
Måttbeställs. L uppges.
Symmetrisk skruvplacering.
Håldelning 150 mm
Finns hos återförsäljare av Eskilstuna Kulturbeslag.
*

Gysinge trapplist av mässing 3031-77-1__07988

I kök och kammare har vi gamla befintliga rutade mässingslister i skarven mellan eldstadsplan och linoleummattan.
Men det finns nyproducerade lister av mässing till kantning av trösklar, korkmattor mm.
Klassiskt stadigt utförande med präglat diagonalrutigt mönster.
Tjocklek 1 mm. Cirka bredd 20 mm. Längd 1 eller 1,5 m.
Finns finns/fanns hos Gysinge Byggnadsvård och finns hos Duri Svenska AB.
*

Ahh, de här båda listerna är hur fina som helst och nog så viktiga detaljer i många interiörer. Jag gillar dem skarpt!

.


3 kommentarer

Benlim och vävklistring

Härom helgen gjorde jag i ordning en laddning benlim. Ett kilo benlim, pärllim, köpte jag på konstnärsbutiken Masters i Stockholm i oktober eftersom jag råkade vara i stan. Har uppfattat att det inte är helt lätt att få tag i på nära håll.

 

Granulatet ska täckas med vatten och därefter ligga och dra en natt.

 

Sedan värms det i vattenbad för att bli flytande. Benlim är starkare än tapetklister. Då jag blandade ihop det hela tog jag lite tapetklister i blandningen för att eventuellt förhindra att benlimmet blir alltför starkt. Nu efteråt tror jag inte att det var nödvändigt. Det räcker att späda ut det med vatten till lämplig konsistens.  Benlim kan inte förvaras länge eftersom det är animaliskt och lätt möglar. Man tillreder den mängd som går åt.

Vad användes då limmet till?

Jo, till att dränka in klisterremsor med. Den randiga väven i blått och rött på bilden ovanför är en sådan hemmagjord vävremsa från husets byggtid.

I salen såg jag att breda bomullstrasor en gång i tiden klistrats över skarvarna mellan det pappspända timret och den putsade murstocken. Det går inte att pappspänna murstocken då det inte finns något att spika i. Innerhörnet är murat och putsat.

Efter att muraren lagade sprickorna i bakugnsmurens puts och vi åter igen drevat tillbaka de gamla bomullstrasorna…

…för att sen sätta upp plywood mot putsen så uppstod förstås en tydlig skarv. Vid den här murskarven fanns tidigare en bred bomullstrasa som jag tog bort då murlagningen skulle göras. Att den var fäst med klister gick inte att undgå att se.  Den nya skarven ville jag remsa på samma sätt – men detta diskuterades i ”evighet” här i Universumet.  Av erfarenhet vet  jag att tapetklister inte fäster på en murad yta. Varför inte använda benlim tänkte jag då? För länge sen använde jag det i ett annat sammanhang och var bekant med egenskaperna och tillredningssättet.

Så här ser klisterremsorna ut.

Då pappen är spänd ska bomullstrasor dränkta i benlim även klistras vid övergången mellan papp och mur. Att remsa, vävklistra, med bomullstrasor dränkta i lim är inget nytt. Putsytan ska makuleras  med tidningspapper före tapetsering och då tänkte jag också använda benlim. Tidningspapper får bli tapetseringsunderlag på putsen, i övrigt pappspänns alltså väggarna. Snart är vi där :-)

.