Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


1 kommentar

Konsumbutiken på 30-talet

I den här Konsumbutiken säljs bröd, margarin, mjölk samt grädde.
konsum3
konsum2
konsum8
Mjölk säljs på lös vikt. Hygienen symboliseras med vitt kakel med grå fogar.
konsum5
Bleckhämtare för mjölk och grädde har kunderna med sig. Minns ni hämtarna? Nu får de ofta tjänstgöra som vas i lantliga inredningar.
konsum6
konsum7
Personalen arbetar i sina vita rockar och huvudduk. Det här är museibutiken på Skansen och personal/museiguider har stor kunskap om hur en Konsumbutik fungerade på 30-talet.
Känner ni till kapsylernas utveckling då mjölk senare började säljas på glasflaska? Nä. Trodde väl inte det :-) Efter glasflaskorna, först transparenta senare bruna, kom tetrorna med början på 50-talet.
konsum1
konsum4
Min bild av 1930-talet blir under hand allt tydligare. Jag tycker numera att Skansen är fantastisk som levandegörande av dåtiden.

.

Annonser


8 kommentarer

Att fira välbeställd jul i Värmland kring 1860

År 1854 flyttade häradsdomare Per Larsson med familj in på Herrgårn eller Ekshäradgården i Värmland som numera finns på Skansen. Det är hans välbeställda hem som är rekonstruerat.

I köket med den öppna härden där brasan brinner och över vilken maten lagas dukades julbordets läckerheter upp. Det var skinka, potatis, bröd, smör, ost, sylta bland annat. Jag tror det var öl i stopet som gick runt.


Finporslinet var enhetligt och kom fram dagen till ära, blänkande bestick likaså. De hemstöpta grenljusen lyste upp bordet förutom dagsljus och elden i den öppna härden.


Vid kökets ena fönster var gästbordet uppdukat. Kom det något främmande förbi skulle de inte stå utan förplägnad.

På plats den 23 december förra året antecknade jag inte mycket, fotade bara och insöp stämningen, frågade och pratade lite med stugvärdarna. Därför glömde jag en del av vad som sades. Så här beskrev Johan Schuisky på Skansens kulturhistoriska avdelningen juldukningen i Ekshäradsgården då jag mejlade och frågade i efterhand.

Juldukningen och julbordet i Ekshäradsgården visar ett julfirande från tiden kring 1860 i Värmland, så som det då antogs vara. Uppgifterna om julen går tillbaka till personer som har vistas i gården under tiden 1860- 1893 och hade goda minnesbilder av hur ägarfamiljen firat sin jul. Uppteckningarna efter de personernas berättelser har legat som grund till gestaltandet. Dukningen stod för första gången framme på Skansen år 1958.

*

Besöket på Skansen dagen före julafton förra året var så givande och rofyllt  att jag planerar in ett nytt besök på lilla julafton, gärna med snö. I år däremot hade det inte fungerat – att ordna till salen tog sim rundliga tid. Svårfotograferat är det dessutom med det lilla ljus som finns. Men bilder kommer förr eller senare.
.


Lämna en kommentar

Att fira jul på bondgård efter 1800-talets mitt

Delsbogårdens undantagsstuga på Skansen kommer från Edsängs by i Hälsingland och är tänkt för gammelfolket på gården. Här är inredningen enklare och mer ålderdomlig än i mangården. Undantagsstugan är dekorerad med väggmålningar, alla utförda 1827. I mangårdsbyggnadens kök höll julen på att förberedas genom att stöpa vaxljus då jag var där.


Här serveras lutfisk, torkat kalvkött, ost, mjukt bröd och tunnbröd. Två smörstakar visar på hur välbeställda det gamla ”pensionerade” bondparet var. På den ena svarvade smörstaken finns på toppen av smörcylindern en mässingsstake med femarmat ljus. Genom att placera ljuset så pass högt spreds ljuset mer än om den stod på bordet.

Juldukningen och julbordet i Delsbogårdens Edsängstuga visar ett julfirande från tiden efter 1800-talets mitt. Gestaltningen av julbordet i gården går tillbaka på uppgifter från uppteckningar av seder och bruk i Bjursåkers socken i Hälsingland.  Uppteckningarna gjordes i november år 1914. Själva dukningen stod först framme på Skansen år 1956 och kompletterades med Lissbordet ( för barnen) år 1959. Detta enligt Skansens Johan Schuisky. (MrsUniversum visar ingen bild på Lissbordet.)

*
På julbordet finns ingen skinka. På den här på bondgården har man torkat kalvkött istället. Att jag är uppväxt med en gammal tradition inser jag eftersom vi hemma på julbordet alltid hade torkat kalvkött som senapsgriljerats på julbordet. Det och matbrödet som bakades till jul är mina speciella julsmaker. Sedan några år tillbaka torkat jag själv innanlår av kalv. Jag hann fråga mamma om receptet på saltlaken innan hon dog. Angående torkningen sa hon bara att det skulle torka på låg värme i ugnen under lång tid. Det var till att experimentera och nu klarar jag tillredningen ganska bra. Barndomens julsmaker finns åter på bordet. Jag tänker på kvinnorna som torkade det i vedeldad ugn eller över öppen eld…
Kalvkött får man tag i genom att slakta en spädkalv som i min barndom :-) Alternativt köps det hos välsorterad charkuterist.

Till det torkade köttet hör enligt vår familjetradition runda limpor bakade på mjölk, jäst, farinsocker, rågsikt.

*
MrsUniversum vandrade vidare till Oktorpsgården:

Det här är en kringbyggd gård med en liten bostadsdel. Den känns oerhört genuin och byggd enligt mycket gammal tradition. Endast ett takfönster ger ljus i stugan förutom den öppna härden. Till högtider kläds, dras,  väggar och tak med vävnader som återspeglar ljuset och ger kalasstämning. Här trivdes jag mycket bra. Två väggfasta sängar var inbyggda längs ena långsidan.


Juldukningen och julbordet i Oktorpsgården visar ett julfirande från tiden kring 1860-talet i södra Halland. Uppgifterna kring julfirande traditionerna har hämtats undersökningslistor gjorda av Nordiska Museet i början av  1900-talet i Höks härad alltså inte Årstads härad där gården ursprungligen stod. Bordet dukades upp för första  gången år 1953 på Skansen. Enligt mejlförfrågan besvarad av Johan Schuisky på Skansens kulturhistoriska avdelningen

Jag sänder en varm tanke till Arthur Hazelius, Skansens grundare.

.


2 kommentarer

Att fira jul vid sekelskiftet 1900-talet

Jag besökte som tidigare nämnt Skansens byggnader dagen före julaftonen förra året.
Det här är postmästarens julprydda finrum/sal vid förra sekelskiftet.

Det vankas kaffe med dopp.

Det är ganska lågt i tak men stor golvyta. Trätaket är vitlimmat, väggarna har mörk tapet.  Kornischerna sitter upp mot tak och från dem hänger de vita spetsgardinerna som släpper in dagsljuset. Fotogenlampans ljus kompletteras med levande julgransljus då mörkret inträder. Det är högtidsstunder då granen tänds!


Matsalsgruppen i nyrenässansstil står på en bit korkmatta med hemvävda trasmattor runt om. Så hade även min mormor och morfar fast i köket har jag fått berättat för mig.


Apelsiner var ovanliga ljuvligheter och står för sig på bordet vid fönstret. Förväntan fyller de som tittar in i rummet. Ikväll, då granen är tänd, kommer julbocken för att slänga in klappar genom dörren.

***

I statarlängan var firandet mer spartanskt eftersom man inte var lika välbeställd. Dukningen föreställer en jul på 1930-talet.

Men julfint hade man. Det ligger nog i människans natur att ordna så gott det går. Själv fann jag statarfamiljens lilla trånga stuga trivsam fastän det var sparsamt med mat. Lutfisk stod dock på bordet. De vackraste tallrikarna plockades fram, omaka men det går lika bra. Stämningen kunde nog vara gemytlig här också, den beror på människornas sinnelag, inte på överdådet.

Önskar er en riktigt God Jul!!!

.


3 kommentarer

Julförberedelser i staden på 30-talet

Så här visar Skansen upp julförberedelser i järnhandlarbostaden, ett boende som illustrerar 1930-talet även om byggnanden uppfördes tidigare. Jag gick omkring bland de julöppna husen på Skansen den 23 december förra året, en upplevelse jag kan rekommendera alla. Det var hur avstressande och givande som helst att går där dan före dopparedan. De flesta människor hade fullt upp med julstressen och befann sig inte där på landets första friluftsmuseum ;-)


Det är tillfälligt avbrott i julstök och julpyssel i vardagsrummet. Kolla in dammsugaren,  en kungscissus på väggen, fernissat trägolv och nermålat tak bland mycket annat.

Den här familjen bodde i två rum och kök inrymt i samma byggnad som butik och lager. Jag visar foton från vardagsrum och kök.


På den låga golvbokhyllan finns julgott framme – dadlar, fikon och blandade nötter som ska knäckas. En tennljusstake i art deco pryder också hyllan samt assietter och fruktknivar för de kommande julkalasen.


I köket ska julporslinet diskas i den emaljerade diskbaljan på zinkbänken. Rinnande kallt vatten finns, likaså en liten elektrisk spis jämte den gamla vedspisen.


I det ljusa köket finns julbonaden av papper på plats och adventsljusstaken med de fyra stearinljusen på rad. Apelsiner hör också julen till, någon dekorerad med nejlikor. Men än är det för tidigt för att julduken ska ha hamnat på köksbordet.


Frun i huset har strukit dukar med hjälp av det elektriska strykjärnet. Det här är ett modernt hem med många bekvämligheter till följd av indragen elektricitet,  centralvärme och kallvattenledning.


HÄR kan man läsa lite mer om järnhandlarbostaden på Skansen.

Och här hemma i Universumet är det stökigare än så :-) Möbler huller om buller, glas och porslin på snart alla plana ytor i köket. Men vi går mot sköna tider. Salsgolvet är vaxat, de flesta ekmöblerna inoljade, elen till radiator och uttag dragen och vi njuter av ett tomt men färdigt rum.  Så blir det nog aldrig mer i vår livstid i salen så vi avslutade gårdagskvällen i stearinljusens sken med att njuta av det vi åstadkommit.

.


2 kommentarer

Det är så dags nu…

Jag nämnde i ett skriveri före jul att jag skulle ta da´n före doppareda´n  ”off” och göra något annat än att julstöka. Så blev det och jag hade några finfina timmar på egen hand.
I Stockholm.
Men inte bland julstressade människor.
Jag rörde mej mellan Skansens julpyntade stugor och gårdar.
Kunde inte bli bättre fast snö saknades och det duggade.
Inne i stugorna var julstämningen hög.
Det var ingen trängsel direkt och jag fick egentid där. Fotade och pratade med stugvärdarna. Det var bara härligt trångt på Café Petissan strax före stängningsdags :-)

Eftersom julstämningen är hög i fotona jag tog känns det för sent att visa alla nu. Det får bli denna bild från den välbeställda Ekshäradsgården från Värmland med julfirande som det kunde se ut där på 1860-talet. Bloggar jag vid kommande jul visar jag foton från:

Delsbogården
Oktorpsgården
Ekshäradsgården
Postmästarbostaden
Statarlängan
Järnhandlarbostaden

Alla med inredning från ett specifikt decennium.

Jag blev imponerad av Skansens pedagogik. Tidigare har jag tyckt det varit lite ”dammigt” där men inte alls denna gång. Jag har också även vänt mej mot det synsätt på byggnadsvård som man hade under min tid som verksam arkitekt i Stockholm: moderna material som lite hafsigt försökt gömmas t.ex platonmatta under näver och trä med svarta sorgkanter som följd eller ruttnade takspån.  Skansen, om något, ska väl stå för att traditionell byggnadsteknik vidmakthålls, eller hur… Vid detta senaste besök fanns fick jag positiva upplevelser. Kan verkligen rekommendera ett Skansenbesök dagen före julafton då ingen julmarknad pågår men många av husen är öppna. Är det kallsnö som knarrar under fötterna blir inte upplevelsen sämre.

.