Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

Sol inne

salen
Solen går nästan upp i norr nu så jag har rullgardinen fönstret mot nordost nerdragen till hälften så att schaggsoffan inte ska blekas. Ofta står den nerdragen hela dagen om salen inte används. Och ni ser, nyaste tavlan söker sin plats :-)

Annonser


7 kommentarer

Schaggsoffan

kudde
shaggsoffan
Ett hörn. I salen. Med schaggsoffan. Den omoderna. Den står snett i hörnet för att inte ta dörröppningen i anspråk. Det är befriande för rummet som blir mindre ”fyrkantigt”. Där bakom soffan i hörnet kan en golvlampa stå. Den slutgiltiga har inte hittat dit ännu. Kudden kan Agnes ha broderat för den har funnits i huset länge. Likaså soffan förstås. Ser ni gångjärnen nedanför armstödet? Armstödet är reglerbart i olika lägen med ett plattstål med hack i. Här skulle jag kunna ta min middagslur ;-)
Tillägg: Kudden är gammal, har ”alltid” funnits i huset.
salen 1927
Här i förgrunden syns samma soffa i samma rum på samma plats år 1927.
Fast det är inte den som är central i sammanhanget, det är de människor som träffats – kanske för julmiddag.

.


1 kommentar

Ett användbart minne

Denna virkade rundel är ett minne av Flory och hennes Tore. De brukade komma hit en gång per år för att plocka fläderblommor till saft. Hon kom med färdtjänst, han kom cyklande.
antimakass
Vi fick en duk av dem för många år sedan och sedan dess har den fått agera ”antimakass” på schaggsoffans armstöd. Så schaggtyget inte blir så nött, fett eller solblekt.

Antimakass eller antimakassar är en mindre tygbit som används på stoppade möbler som skydd mot fettfläckar från håret. Namnet kommer av att den hårolja som användes när anordningen kom i bruk under 1800-talet var makassarolja. Se Wikipedia.

Foto nedre bilden: Gunilla Welin
På armstödet utanför bild finns den virkade rundeln. Armstöden är fällbara i flera olika lägen så man kan ta sig en liten tupplur om så önskas.  Då är det bra med en antimakass.


7 kommentarer

Att leva med

Vi har bestämt oss att fortsätta leva med den gamla schaggsoffan från sekelskiftet. Jodå, inte är den speciellt vacker, svårplacerad är den, svår att få en tapet som inte dödar den och gör soffan än grådaskigare eller brunmurrigare, inget ekonomiskt värde finns i den… men vaddå, den fanns ju här då vi flyttade in. Den har inte blivit en kär gammal vän, men väl en fläkt från förr.

Så här ser mönstret ut:

 

En rapport innehåller en lummig park med lövträd, rosor, ett lusthus och en damm med en simmande svan. That´s it! Tapetdödare av rang :-) Det finns ännu inget självklart tapetval till den här schaggen tycker jag. Förutom att tapeten inte ska bli ljus.

Nu står den förvarad i kammaren, vardagsrummet eller vad vi nu vill kalla rummet mellan kök och sal. Övertäckt för att inte bli solblekt och för att inte damma igen eller fyllas av katthår under arbetena med salen. Jag lyfte på en del av förlåten och tog några närbilder.

.