Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


1 kommentar

Kökslandet

grävning
Här sitter MrsUniversum bakom spakarna på en minigrävare som vi hyrde för några år sedan för att ställa i ordning en yta att odla köksväxter på. En yta som innan dess i tre år varit täckt med duk för att kväva hallonskotten som ville upp eftersom det tidigare varit hallonland på platsen.
jordfyllning väntar
Här väntar landet på mer köpt matjord som levererades med lastbil. Stallgödsel levererades i traktorskopa från en granngård.
Som kantskoning har vi oimpregnerade bräder och innanför bräderna, och fästa i dem, finns tunna plåtar som går djupt. Ni ser plåten skymta som den ljusare ytan på bilden ovan. De ska hålla undan ogräs som kvickrot. Och det fungerar. Strax efteråt satte vi upp spjälkade ekstolpar som spetsats och därefter bränts/kolats nertill. De är verkligen mycket hållbara. Stolparna är stöd för armeringsnät av finaste sorten som går runt hela landet. Rådjuren hålls borta. Här finns sol från det att den går upp, mitt på dagen ger träden vandrande skugga, på sommarkvällarna skuggar huset.


Gångarna utgörs av oimpregnerade bräder och indelningen kan ändras från år till år.
köksland-grönkål-palsternacka
Grönkål och palsternacka är det som syns mest här på bilden. Gul lök syns närmast i bild. Så odlas allt detta som syns på följande bilder. Jag odlar både ätbart och för bukett.
dill2015
dahliabukett2015-3
bukett1
mangold4

vitlöksfläta 2011

solros
Förutom det som syns på bilderna har jag odlat rädisor, plocksallat och senapskål (ruccola), rödbetor, squash, persilja, sockerärtor, kålrötter, höstastrar, potatis vissa år…  jag har säkert glömt något. Det var verkligen värt mödan och pengarna att ställa i ordning detta köksland. Inte är landet stort men naggande gott- det har gett mångfalt igen! Och nu ser jag fram emot årets odlingssäsong.

.


1 kommentar

Skörderapport

Den här säsongen har odlingslyckan varit väldigt blandad. Potatisen blev bra som sällan förr. Pentland Javelin hette sättpotatisen. Vi sparar från året innan och låter de små potatiserna gro. Den här sorten har vi för tredje året men nu skiftade vi plats, växelbruk. Skörden från EN sättpotatis blev 30 stora potatisar och några små. Normalare var 15-20 st. Bra var det hur som helst. Inga nematoder. Lite Blå Kongo satte vi också men den har vi inte tagit upp än. Den har vi haft i nästan 10 år och var en gåva från en väninna som nu är borta. Det sägs att man inte ska spara sättpotatis så länge, men så gör jag med just denna Blå Kongo.

Rödbetorna är svåra att misslyckas med har jag förstått – ja de blev helt ok även för mej. Kålrot (Halvans favorit) vill sig inte riktigt för oss men minst ett kok rotmos kan det bli och kanske ugnsstekt kålrot ihop med andra rotfrukter. Luktärtor, sommarmalva, rosenskära, sommarkyndel och persilja grodde dåligt. Kallt och blött i jorden då de såddes. Sockerärtorna sådde jag i början av juli och de blommar först nu. Och över alltihopa slingrar sig krasse – den levnadsglada!

Vitlöken som jag satte förra oktober var så fin vid midsommar. Jag skulle ha tagit upp den då så hade jag haft mjäll och god sådan. Jag gjorde inte det.

Första omgången squash frös och sen kom den igång lite sent. Ännu inte många att skörda men håller vädret sig varmt hinner många mogna. Det bästa jag vet att göra av dem är inläggning typ ättiksgurka. 

Dillen blev mycket fin i år, helt märkligt fin. Jag sådde en sort som var en blandning av kron- och bladdill. Kronorna till buketter och utsmyckning och bladen till matlagning. Så HÄR såg det ut i maj.

Äppelträden har rätt mycket fin frukt. Vi kokade 5 kg mos i onsdags kväll på sommaräpplet Säfstaholm. Moslagret finns i matkällaren. Det blir till att sylta, mosa och marmelada vid flera tillfällen. Eller torka äppelringar.

Plommonträdet dignar av frukt, klasar som vindruvor. Vi har plockat fallfrukt och kokat marmelad och sylt. Bakat pajer. Mycket mer ska det bli. Jag tycker det är fantastiskt roligt,  för de senaste åren har karten härjats av insekter. Det är ca 10 år sen trädet gav så här bra frukt. Jippi!


2 kommentarer

Den egna täppan

Vi ordnade för tre år sen ett rådjurssäkert köksland här i Universumet. Vi använde ekstolpar och armeringsnät. Ekstolparna är spjälkade och har svedd nederdel för att stå emot röta ännu bättre – de var icke lätta att få fatt i. Ytan är inte stor. Tidigare växte hallon i rader där. Det tog 2-3 år med täckning av marken med svart plast och presenning att få bort hallonrötterna. Men nu kan vi odla ätbara rotfrukter och grönsaker samt ettåriga blommor för fägring.

I lördagsförmiddag då vi fikade med vänner som var här för att hämta mask till sin kompost, kom årets beställda leverans av brunnen gödsel. Det var Gert som kom dundrande med sin traktor. Han är bonde med djurhållning och saknar inte gödsel. Det är härligt att få tillgång till så´n. Han tog sig också tid att dricka en kort kaffetår trots vårannan. Trevligt!

 Här på gården finns två odlingsböcker från tiden då det var en äkta bondgård. Förutom köksland odlade man ju flera hektar med vall och säd. Självförsörjningsgraden var bra mycket högre än för mitt Universums del. Böckerna syns på bilden: Vårt hems trädgårdsbok, Nils Dahlmark 1928 och Trädgårdsskötarens trädgårdsbok, Gustaf Lind från 1934. De har mycken bra och informativ text eftersom bilder inte var så vanliga. Det händer att jag föredrar den sortens böcker istället för vacker-bilder-böcker.

Familjen med sin egen brukandes mark. Hästarna i mitten – de var dåtidens traktor som man stolt visar upp. Agnes står längst till vänster, därefter föräldrarna. Brodern sköter harvning tillsammans med hästarna. Yngsta systern är inte med på fotot. Fotot är taget av grannen amatörfotografen någon gång på 1910-talet. Bostadshuset är till höger utanför bild, tvättstugan till vänster. Vad är väl vårt köksland mot detta? Nada. Det ligger ungefär där gruppen med Agnes står.

Jag brukar skriva i min trädgårdsantebok om mina göranden och låtanden men jag önskar jag visste lite mer om växternas historia här i Universumet. Med absolut säkerhet vet jag att pionerna är från Agnes tid. Och de gamla fruktträden. Fick nyligen av en väninna Marthas lilla gröna. Inspiration till eget grävande i nyttoträdgårdens historia, skriven av Lena Nygårds, Riksantikvarie-ämbetet 2008. Hon ger råd och tips om vad man ska tänka på och hur man forskar för att ta reda på och bevara växter från förr i sin hembygd. Det vore kul att gå närmare in på det tillsammans med äldre grannar.

Odling ska vara roligt. Kulturhistorien  är överkurs. Täppor kan nästan alla ha! I stenstan är det balkong eller kolonilott som gäller.  Även i Vita Huset odlar man i egen täppa kan man läsa i Dagens Nyheter. Det gäller att visa världen var fokus ligger.