Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


9 kommentarer

Restimmer

Bostadshuset här i Universumet är byggt med restimmerstomme. Den byggtekniken förekommer från sent 1700-tal fram till början av 1900-talet. Tekniken innebär att man bygger med stående (6″) fyrkanttimmer där de stående stockarna är ihopdymlade i sidled och är infogade i syll och väggband/ringvarv med fjäder och not. Det var viktigt att torrt virke användes eftersom stommen annars skulle bli otät när virket krympte vid torkningen. Resvirke, som är en annan byggteknik,  bygger på samma konstruktionsprincip men sågade plank användes istället, ofta 4″ tjocka. Denna byggteknik har vi också i huset, nämligen i den del som byggdes till 1924 – övervåningens påbyggda frontespis, i hörnet på fotot nedan.

Klicka på bilden för förstoring.

Här i vårt bostadshus har vi båda konstruktionerna. Restimmer användes alltså då bostadshuset byggdes omkring 1910, vid bjälklagen användes hörnjärn. Då övervåningen byggdes till med en frontespis 1924 användes en resvirkeskonstruktion. Allt det här såg man så tydligt då norrgaveln panelades om i höstas, se bilden ovan. Utöver detta är kallfarstun byggd med regelkonstruktion.

Klicka på bilden för förstoring.

Text och figurer skannade ur boken Så byggdes husen 1880-1980 av C Björk, P Kallstenius, L Reppen, 1983. I den tas olika konstruktioner upp som förekommit de senaste 100 åren. Värd att studera!
MrsUniversum vill basunera ut att de äldre byggnadskonstruktionerna är viktiga att förstå och bevara även om de inte syns under ytan.

.


6 kommentarer

Mer att göra

Det finns mer att ta tag i här i bostadshuset. Sista rummet ut är ”kammaren”, vardagsrummet. Ni ser på bilden att spånskivor togs bort i samband med att braskaminen installerades. Restimret är synligt. Vi tittar in genom dörren till köket. Det är knappt att jag vågar skriva vad mer som återstår därför att vi vill inte känna oss pressade av att det ska gå snabbt. Berättar man är risken stor att man gör det. Är ni klara? Men det var ju ett år sedan ni påbörjade det här…  osv.  Först planerade vi att köra igång direkt in på det nya året med det här rummet som vi börjat kalla ”kammaren”, men under julen har vi tänkt om.

Det här rummet är det första som över huvud taget gjordes något åt här i Universumet. De småblommiga 70-talstapeterna målades med limfärg i ockra med två strykningar. En otroligt lyckad färg som glatt mej mycket och ofta. En snabb och prisvärd ”make over” då limfärg är billig och för oss var den gratis till och med. Det här var i samband med att Byggnadsvårdsföreningen flyttade och deras kontorslokaler skulle målas om. Åtgången missbedömdes, det blev två hinkar limfärg över och jag blev tillfrågad om jag ville ha dem. Inte sa jag nej, ny fastighetsägare som jag var. Allt sedan dess har rummet varit väl avstämt ockragult med  70-talsvitt pärlsponttak, länge var detta huset vackraste rum. Långt senare plockades golvsocklar och skursocklar/fodersocklar bort och den beiga plastmattan byttes mot en linoleummatta. Socklarna har suttit löst sedan dess och skursocklarna i original förvaras i säkerhet på annan plats eftersom de inte gick att sätta tillbaka då golvet blivit ett par millimeter högre än förut.


Nå, vi lever med det här rummet ett tag till och tänker oss nu att börja färdigställa vårt nya uthus som bara är ett tomt skal. Efter  det får vi ett utrymme där böckerna från kammaren kan förvaras råttsäkert och uppvärmt under tiden arbeten pågår här.

Då kammaren väl är tömd är det bara att ta ner återstående spånskivor,  skrapa och måla tak och fönster, antagligen pappspänna väggarna och fixa ytskiktet. Linoleummattan får ligga kvar. 
Det intresserar mej är att se hur stor del av väggarna som är lerklinade bakom spånplattorna. En del klining har kommit fram på väggen mot salen se bilden ovanför. Det vore allt lite intressant att få pröva på  lerklining :-) Jag tror verkligen att ett är ett bra material att släta ut innerväggar med och som ger vindtätning. I köket var ytterväggarna tätade med kalkbruk, det här är något annat.

.


8 kommentarer

Resvirkeskonstruktion och plankvägg

Sörmland är ett skogsfattig landskap och därför försvann timmerbyggnadstekniken tidigare här än i norra Sverige och Småland som exempel. Att bygga i restimmerteknik blev därför vanligt här under slutet av 1800- och tidigt 1900-tal. Återanvända timmerstommar nyttjades, stockar som redan torkat och därför blev förhållandevis täta då torkning inte gav springor. Tätare och bättre u-värden har dock liggtimrade hus.

Men vårt hem är ett sörmländskt resvirkeshus där vi kan se att stockarna är recyclade från något annat hus med det typiska hörnjärnet även i bjälklaget.

Nordvästra hörnet.

Men – då våning två byggdes på med en frontespis 1924 hade tiden sprungit iväg ytterligare och timmer var antagligen ytterligare svårare att få tag i. Därför användes plank i ytterväggarna i den delen, i det nordvästra hörnet där vi nu har sovrum. Här finns 50 mm stående spontade plank i två skikt. Utifrån och in ser konstruktionen just där ut som så:

enkelfasspont 22 mm
vindpapp
2×50 mm spontade plank
liggande spontade brädor med tjockleken ca 22 mm
pappspänning med tapet.

Även farstuväggen mot norr fick plankvägg 1924. Innan dess var där endast reglar spikade med fasspont utvändigt. panelen på denna fasad är alltså från 1920-talet, inget annat.


Här ovan syns hur skadad bjälklagsstocken blivit över fönstret av inträngande vatten.

På bilden syns de ilagningar som gjorts men observera att lagningen längst bort till höger är inte på sin rätta plats i djupled. Plankvägg mot farstun närmast, resvirke vid salen längre bort. Mellan det lilla farstufönstret och tvåluftsfönstret i salen sitter skafferifönstret, numera wc/duschfönster.

Vi upptäckte till vår glädje att det  är dubbla syllar i höjd av fyrkantbilade  stockar och att den nedre syllen har en skyddande planka framför sig, en offerplanka kan man säga. Man valde tydligen att göra så istället för en droppbräda som var en annan lösning. Grundstenarna, stenfoten sticker ut 5 cm eller mera utanför fasadpanelen.

Resvirkets gamla recyclade stockar är tätade med lindrev i skarvarna.

Krollsprint sitter som drevning mellan fönsterkarm och resvirke. Drevningarna har kompletterats medlindrev från Zikon där så behövts. Den gamla drevningen sitter kvar.
Vid det lilla farstufönstret, som är utbytt till ett mindre för många år sen, var det drevat med bomullstrasor.  Med hjälp av äldre fotografier och spår i timmerväggen  förstår vi att fönstret blivit bytt.


Här på fotot som är daterat till 1929 står man framför den tillbyggda våningen. De två personerna längst till vänster känner vi inte igen. Dottern Agnes står med blommigt förkläde, mor Augusta Charlotta och far Fredrik samt längst till höger sonen David. Övervåningen byggdes till 1924 då mor och far flyttade dit på undantag och de båda syskonen övertog gården. Här finns en alm på sidan om David, lärkträden som nu är stora syns knappast. Halvan har faktiskt minne av en alm mellan lärkträden från long time ago.

Farstufönstret längst till vänster är här liggande med stående spröjs. Idag ser det ut så här inifrån:

.planerweb

Det är norrväggen till höger på planerna som är strippad.


Lämna en kommentar

Norrgaveln strippad

Onsdag den 5 september klockan 8:51. Två par ben dinglar från övre ställningsplanet. De tillhör Halvan och Björsa. Det bryts och bänds.

Klockan 11:54 har stor del av panelen lossats. Det handlar om liggande enkelfasspont som spikats med trådspik för många år sen. Man ser ett lappverk. Byggetapperna i vårt hus klarnar ännu mer :-) Innan kvällen är även det mesta av den gamla asfaltpappen borta. Pappen till vänster ihop med farstun blir kvar. Den gamla asfaltpappen var fastsatt med fogarna horisontellt. Panelbrädorna var spikade direkt mot den med 600 mm avstånd.

Resvirket, den stående timmerstommen som syns som mörkare trä längre bort, har drevats med lin och runt fönster med krollsprint. Resvirket syns alltså i bortre halvan och där innanför finns salen.

Till vänster finns kallfarstun som består av en spontad plankvägg med tjockleken 50 mm . Den isolerades först 1997 och då inifrån med förhydningspapp och stenullisolering. Runt det lilla fönstret hade bomullstrasor tidigare använts som drevning. Vi förstår nu att plankorna kom på plats till ombyggnaden 1924 – alltså är enkelfassponten också från den tiden.

Två timmerstockar utgör syll mot stenfotens granitstenar. I hörnen vid botten- och mellanbjälklag finns hörnjärn. Den nedre fyrkantskrädda syllstocken hade sina rötskador här och där men inte så stora som MrsUniversum befarade. Det var ju bra. På kvällen bilades betongfogarna bort. Det gick lätt med en borrhammare.

Nu är panelbrädernas saga all. Jag såg till att spara ett par som dokumentation.

.