Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


5 kommentarer

Plankvägg och regelvägg

Här nedanför syns skillnaden mellan en plankvägg nederst och en regelvägg överst. En plankväggskonstruktion har vi  i det tillbyggda rummet med frontespis på övervåningen. Det rum vi använder som sovrum. Skillnaden mot ritningen är att här är dubbla 2-tumsplank (tjocklek totalt 100 mm) samt att den inre panelen är liggande.

Här visas skillnaden mellan en plankvägg nederst och en isolerad regelvägg med hjälp av horisontalsektioner genom de två olika väggtyperna. Sågspån var vanlig isolering tidigare. Den här konstruktionen finns i drängkammaren. Att känna till och ha kontroll över sitt hus konstruktioner är viktigt, tro mig! Dessutom tycker åtminstone jag att det är intressant, särskilt med de byggnadstekniker som använder lokala material.

Ritningen är hämtad ur Lantbrukets byggnader från Sörmlands museum, en utmärkt skrift om bebyggelse på den sörmländska landsbygden. Men nog skulle skriften få större spridning om den låg ute på museets hemsida som nedladdningsbar pdf. Länsmuseernas uppgift är bl a att få ut information om kulturhistoria och byggnadsvård. Och är det något som är svårt så är det information.

.


3 kommentarer

3G

Nu är vi redo för vintern här i Universumet.

Det handlar om vårt 3G uthus. Det består av tre generationer: ursprungsdelen är tvättstugan i mitten från ca 1915 (med fönster på bilden), tillbyggd med drängkammare troligen på sent 1920-tal (till höger på bilden) och den tredje är vår tillbyggnad till vänster. Det ska påpekas att den sista delen ännu inte är klar.

Mittdelen har grund av naturstenar, drängkammarens grund är gjuten av cement som man sa förr, av oarmerad betong säger jag. Nya delen är grundlagd som betongplatta på mark.

Vi har bytt panel på baksidan.  En byggskarv mellan tvättstuga och drängkamamre fanns sen förr (syns på bilden) så först byttes panelen på tvättstugan. Där var isolerat inifrån med glasfiberull på 70-talet. Den togs bort och byttes till ny glasfiberisolering. Ja, jag vet att det inte är byggnadsvårdarnas favorit. Linmattor hade bättre ur den aspekten.

Nåväl, på fotot syns drängkammarens vägg strippad. Den gamla vindpappen är nerriven och sågspånen hopsamlad i plastsäckar.

Vid knuten var träet murket. Halvan sågade bort ca 1/3 av syllens tjocklek med sticksåg och bytte mot nytt. MrsUniversum tyckte bara att det skulle bytas vid hörnet men Halvan gjorde inte så. MrsUniversums förslag hade räckt ser man då stocken yta var bortsågad. ”Det är inte lätt att vara profet i sitt eget hem” skojar MrsUniversum som har kunskap om gamla byggnadstekniker och skador på dem. Jag tycker man ska göra så små ingrepp som möjligt.

Observera att betonggrunden är gjuten med fall utåt.

Här har syllen fått nytt tillägg och hörnstolpen ska skarvas på. Nertill förstås…

Den nya enkelfassponten kapades för hand.  Sponten målades faluröd för att slippa omålat i springorna då panelen torkar.

Vindpapp spikas fast med lister av gamla träfiberskivor, Halvans absoluta favorit brukar vi raljera om. Det bör bli tätt. Joo, masonitremsor kan man ha till mycket, haha…

Väggen är här färdigpanelad. Det gick bra att få dit panelen. Vi hjälptes åt och arbetade uppifrån och ned ovanligt nog, men det berodde på att gammal panel sparats upptill och därmed utgjorde början på den nya. Väggen är här oisolerad men det syns ju inte.

En del av gårdens gamla vagnarsenal används fortfarande, t. ex. mjölkkärran som David använde då mjölkkrukorna transporterades till mjölkpallen vid vägen. Träet är utbytt (kärran har på 70-80-talet använts som blomplantering!) men de järnförstärkta trähjulen och övriga metalldelarna är som förr.

Inifrån vinden ser man ner i ett tomt fack. Här ska vi hälla ner sågspånen som vi beslöt att återanvända.

Inget fel på den isoleringen. (Det är inte råttlort som syns om någon skulle tro det.)

Vi hjälptes åt att bära upp sågspånssäckarna på vinden. Här hälls sågspånen ner i ena facket. Lätt som en plätt men dammigt. Det saknades spån eftersom det blev spill vid rivningen. Halvan hade dock sparat spån från rivningen av hönshuset och vips kom en av den till nytta. Gissa om vi är nöjda!

Den nedersta brädan på drängkammaren är lite utvinklad för att bilda droppnäsa över grundens betongkant. Täckbrädan över den lodräta skarven är inte på plats än, inte heller fönsterfoder.

Tvättstugan, mittdelen, hade med åren fått en väldigt kupad vägg. Den formen lät vi vara kvar men det innebar lite mer jobb att få in sponten i överliggande not på enkelfassponten. Men det gick! Nedersta brädan rår över grunden. Vi hade funderat mycket på droppbräda osv men allting löstes nästan av sig själv. Droppbräda hör, vad jag vet, ihop med stående panelbräder. Här hade man byggt med grunden delvis rår utanför panelen. Betongkanten var ju avjämnad med fall utåt.

Väggen mot norr är värst utsatt av väder och vind här och därför behövde bara den panelen bytas. Ni ser ovan att på gaveln har de fyra nedersta panelbrädorna bytts ut till en del. Det gjorde vi förnågra år sen. För årets arbete valdes olika bredd på enkelfassponten, så var det också förut. Ovanför mellanbjälklaget sitter all originalpanel kvar. De nya panelmåtten är 22×95 och 22×120.

Det jag vill visa med det här är att saker händer här på gården haha… Nej, det jag vill visa är att man inte behöver räta upp, sala ut, byta allt för att få ett fungerande hus. Och man kan återanvända sågspånsfyllning, det är inget fel på den anser vi.  Nu har vi ett väl fungerande uthus.

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,