Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


5 kommentarer

Trasmattans lov

Nu har vi vinter med riktigt kall snö, utan slask. Perfekt att damma av trasmattorna på, eller rista av som man säger här. När det ges tillfälle passar MrsUniversum på att befria mattorna från damm på snön. Alla typer av vävda mattor mår bra av behandlingen, inte bara trasmattor. Vill man inte slå dem mot snön, går det lika bra att lägga ner dem platt och vilt hoppa omkring på dem. De blir rena och luktar väldigt gott efteråt. Man har sparat in tvätt som sliter endera på mattan, om den tvättas i tvättmaskin, eller på kroppen, om man som jag brukar såptvätta trasmattor utomhus på sommaren. 

Mattan på bilden är inget speciellt med, förutom att jag har starka band till den då jag vävt den själv. I rosengång – den tekniken och tuskaft är de jag använt mig av då jag vävt. Mattan innehåller minnen av kläder jag använt eller trasor jag fått. Den långärmade blå-svart randiga Polarn & Pyret-tröjan, rutiga Sjödén storskjortan i kornblått-limegrönt-gult, Axén & Co-tröjan i svart med smala färgränder, silkepläterade kjolen i ljusblått från Byrålådan på Götgatsbacken och det grönvitrandiga bomullstyget från min kompis mammas sommarhus i Blekinge som jag fick under en av mina cykelsemestrar. Färdigklippta mattrasor tackar man inte nej till!  Herreje, vilka minnen som dyker upp…

MrsUniversum tycker det är vackrast då randningen inte är alldeles perfekt, att obegränsat med en viss färg inte finns. Att det syns att trasorna inte är infärgade utan att det verkligen ÄR mattor vävda av trasor, återbruk i finaste varianten.

 

Mattan har jag vävt på en gammal vävstol som numera är min. Jag är sjunde generationen kvinnor i min släkt som vävt på den. Ulrika, som den tillverkades för, föddes 1781. Vävstolen är stor, klumpig, träet är lent med många bomärken och ristade eller inbrända initialer. Kuggringen är gjord av ett sågblad, jag antar att det är handsmitt. Recycling är inget nytt påfund!

 

Den vävstol som står här på Universumets magasin är mindre och modernare, bara 100 år gammal. Den har jag inte invigt än. På den har Agnes, som levde här före mej, vävt mattor. Flera finns kvar. De trasmattor som inte används för tillfället, hänger ute på magasinet på en horisontell stång som hänger från taket, upphöjda från mössen. De små sötnosarna är inte att leka med. Mattorna hänger där året om ifall de inte används.

 

Men vid diskbänken här i mitt Universum ligger oftast en plastmatta från Pappelina.