Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


6 kommentarer

Nåt slags jubileum

köket 10 år-2

Det slog mig nyligen att vårt platsbyggda kök fyllde 10 år i juli. Det uppmärksammas härmed.

köket10 år -1

Fortfarande lika nöjd som 2005. Det mesta är sig likt.

köksgardin

Nu lyser höstsolen in och förstärker inredningens solgula oljelasyr.

köket 2005

Då var det oktober 2005.

.

Annonser


7 kommentarer

Ekologiskt byggande

Det här är en intressant byggnad i Roslagen. Kubbhuset finns bevarat på en hembygdsgård i Hållnäs i Uppland, om jag minns rätt, och jag fotograferade det för en del år sen. ”Vedträn” har murats ihop med lerbruk till en vägg.

 

För att överleva behöver den rejält takskägg (utskjutande takfot), annars regnar lerbruket bort. Det är den här typen av byggander som fascinerar mej mycket. Det fantasifulla, man tager vad man haver- byggeriet. Lokalt anpassat beroende på material som visar på en rik historia om ett enkelt självhushållande. Trä och lera och något som ”armerar” leran är allt som behövs. Allt finns i landskapet runt om. Snacka om ekologiskt byggande!

Jag har sett ladugårdar i Dalsland uppförd på samma sätt men med en panel utanpå kubbväggen. Den delen som kreaturen vistades i byggdes lokalt just på det här sättet.  På vintern blir det mycket fuktigt inne i en lagård då djurens värme möter den kalla luften. Kondens bildas. Den här väggen klarar att släppa ut fukten. Inget plastskikt stoppar upp fuktvandringen åt något håll. Väggen är hygroskopiskt  och fuktutjämnande. Invändigt kalkades väggarna varje sommar då djuren var utsläppta på skogen eller på grönbete på hagmarkerna. Kalkningen ljusade upp och höll småkryp borta.

Gissa om de här konstruktionerna är på upphällningen i samband med uthusdöden och vårt krav på att allt ska vara så elegant, fint, ”modernt” och ”ljus & fräscht”???  Jag vet att det finns entusiaster som nybygger den här typen av byggnader idag (och hembygdsgårdar som utför en kulturgärning genom att bevara), men många är de inte.

En annan sak jag uppskattar då jag ser bilderna är att väggen blivit lagad, underhållen – och det tillåts synas med ljusare trä som naturligt grånar över tid. Så såg det ut i bygderna förr och jag skulle vilja kalla det levande landsbygd även om begreppet egentligen har en annan innebörd.

Titta på bilden med människor som bereder lin som Karl Lärka fotograferat och som finns i Mora bygdearkiv. I bakgrunden syns ett grånat spåntak, trätak, med lagningar som lyser ljusa. Fint! Idag ska allt vara så förtvivlat slätt, blankt och maskingjort: ”fräscht”. Och sådana ytor chanserar ganska snabbt om moderna ”underhållsfria” material har använts. MrsUniversum gillar att det syns att ytorna lever och tas om hand genom att man lappar och lagar.

Det vore väl underbart om länsstyrelserna i landet skulle gå samman och inventera vilka typer av regionala/lokala varianter av byggnadskonstruktioner som finns. Hur stor utbredning har/hade kubbhus där lera används som murbruk?  Kubbhus där sågade ändbrädbitar, kubb, från sågverk användes vid byggande av bostäder? (Norrlandskusten borde vara ett tänkbart område eftersom så många sågverk låg/ligger där.) Var har man använt tekniken med stampade lerväggar (piséteknik).  Ett samlat grepp om de här och flera allmogekonstruktioner skulle jag välkomna. (Finns en sammanställning redan blir jag överlycklig.)

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,


9 kommentarer

Tadam…

 Invigd!

Jag gillar verkligen krokarna på gaveln som är en parafras på skolkrokar men tillverkade i aluminium. Uppkäftiga som bara den och mycket funktionella! Fastskuvade med fösänkta spårskruvar.

Har vi så här städat som bilden visar? Ser faktiskt lite trist ut! Ved har som tur kommit till bredvid kakelugnen efter att fotot togs.

Här är andra inlägg om klädförvaringen i det här hörnet: om bygget av garderoben och hur det såg ut innan.

Jag tycker så bra om den här klassiska klädhängaren som förut stod på garderobens plats. Nu står den ensam och oanvänd i ett kallförråd. Stackars den!

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


9 kommentarer

Platsbyggd garderob

Jomen, som jag nämnde tidigare har vi haft hjälp av ett par duktiga snickare som fick vår nya garderob på plats sista veckan i januari – mitt under värsta snöstorm. Jag var bortrest under dagtid i slutet av veckan då bygget pågick och tog därför inga bilder kontinuerligt.

Så här som på bilden ovanför såg det ut den 26 januari då jag plötsligt insåg att jag borde dokumentera läget, det tillstånd som varat sen rummet blev sovrum.

Så här ser det ut nu. MrsUniversum ville inte ha en garderob som är 60 cm djup hela vägen. Det skulle ta bort ljus vid dörren och kännas instängt då man träder in i rummet från övre farstun. Jag vill att båda fönstren ska synas då man kommer in i rummet. Därför är garderoben vinklad – djupet är 32 cm vid dörren och 76 mot bortre väggen. Måtten är inte huggna ur luften, det finns en tanke bakom. Bland annat handlar det om att en elfa-back ska få rum och att garderoben ska landa på rätt sätt på tapeten (mellan ”blomplanscherna”).

Här är fler bilder på garderoben som har fyra skjutdörrar. Den är delad i två lika breda fack med ett hyllplan överst. Till vänster ryms korta och långa kläder hängande på galgar på stång eftersom djupet är 60 cm eller mera. På golvet står inbyggda Elfa-backar. I facket till höger ryms inte galgar på djupet så där hänger man kläderna på ett utdragbart beslag och längst till höger finns smala hyllfack.

Skjutdörrsbeslagen med rullar döljs av en trälist lika hög som taklisten. Listen har skuggkant. Foton med och utan list syns ovanför. Nertill mot golvet ligger en limträskiva. I den är skenorna för styrtapparna infrästa. På så sätt slipper vi åverkan i golvet och garderoben är reversibel, dvs. den kan tas bort och rummet kan lätt återuppstå i sin forna glans. Träskivan tar även upp golvets lutning. Taket är otroligt nog helt horisontellt! Annars är det ju mycket som lutar i huset.

Nu återstår att måla med Universumets gröna linoljefärg samt att tapetsera dörrfyllningarna med Linnétapeten. Ramverkets kanter mot fyllningen är snedfasade 15 grader och jag har noga räknat ut storleken på fyllningarna så att 2×3 ”blomplanscher” ska rymmas i en fyllning, varken mer eller mindre.

Får väl återkomma med bilder den dagen vi målat och tapetserat. Men de som följer bloggen vet att här går det inte undan med fart och fläng… Kanske väntar vi till innanfönstren tas ut så att luftväxling lätt kan ordnas…

(På fotot ovan kan man också se hur MrsUniversums smak har förändrats sedan hon flyttade hit. Farstuväggarnas spontade panel är målade ljust grå, tak och snickerier vita. Det känns väldigt länge sen… numera vill jag ha kulörer i interiören här i huset.)

Det här är en skiss gjord för bloggen. Snickarna fick ordentliga arkitektritningar i skala 1:10 att arbeta efter.

Så HÄR ser det ut när det är klart!

.

Läs även andra bloggares åsikter om ,


3 kommentarer

Spår av människor

 

Redan har diskbänksskåpets handtag fått avtryck av husets invånare. MrsUniversum störs inte av detta utan känner snarare trygghet över sin plats i tillvaron. Nu är det hon som sätter sina avtryck. Är materialen bra blir nötningen ett tillskott, inte något fult. Linoljelasyren är känsligast det första halvåret innan den härdat helt igenom.

.

.JAG BLIR ÄLDRE

När man fyller fyrtio
börjar man få minnen att
jämföra med:
olika liv, i ett liv.Bakom en människa
avtecknar sig andra.
Ur varje ansikte
en kör av röster.
.
Jag gillar att bli äldre.
.
.
Göran Greider
Ur Jakobsbrevet, 2004
.
..
.
.
..

 Då köket var klart
Om målning – oljelasering, björkflamning och kritning 

.
.


20 kommentarer

Köket är klart

Om vi hade beställt ett kök från en tillverkare – t.ex. Ballingslöv, Bomankök, Canadaköket, Epoq, Hagaköket, HTH, Kvänum, Lidhults, Lijo, Marbodal, Mobalpa, Myresjökök, Puustelli, Tibrokök, Vedum, Åraslöv, Poggenpohl eller min favorit Bulthaup – skulle vi aldrig ha fått det så exakt anpassat som det nu är. Köket blev platsbyggt och färgstarkt fast vissa bilder överdriver nog en del då det gäller färgen.

Under perioden oktober till och med juni levde vi med ett provisoriskt kök. Vi hade kunnat flytta in tidigare men jag vet med mig: flyttar vi in i ett ”nästan” klart kök kommer vi inte att färdigställa det fullständigt med alla detaljer. Vi flyttade in dagen innan vi åkte på semester, hängde för fönstren för att ingen skulle tjuvkika, och hade ”vernissage” dagen efter vi kom åter från semestern.

Och ett par månader senare bjöd vi in till ”taklagsfest” för att tacka för god arbetsinsats och ge feed-back till dem som praktiskt hjälpt oss med ombyggnaden. Det blev en enkel middag i köket en vardag efter allas jobb. Det är oftast trist att jobba med projekt och inte få se slutresultatet. Och vi var nöjda och ville berätta det!

För den som vill läsa om alla momenten i köksombyggnaden – klicka på taggen KÖKET i högermarginalen.

Köksbilderna nedan har fotats vid olika tillfällen från 2005 och framåt.

Kök med viss snedhet som målats med ockra oljelasyr. Jämför gärna med det här fotot. Funkisgloben hänger på plats som då huset fick elektricitet.

Kylskåp och frys med oljelaserade skivor fastklämda på dörrarna. En bra lösning från danska Gram.

Tidsmarkör inköpt i Rom under tidigt 90-tal. En detalj är kantens rundning, skålning, på längsgående list mot fönster.

Kökshörnet med farstudörren. ”Vedlåren” är lådor där kastruller, karotter och porslin förvaras.

Fönsterbänk, elementskydd och sittbänk.

Skänken och bänken. Vintertid ligger ett fårskinn på bänksitsen. Vanliga almanackan (lingonkransalmanackan) har en egen plats.

Från farstuhållet.

Uppställningsplats för gammalt och nytt.

Spishörnan. Det är sommar, annars skulle inte en plastkanna kunna stå på vedspisen. Stången i taket finns kvar. Reda-behållarna är en favorit vilket alla som läst tidigare inlägg förstår.

Vedspis och elspis. Mortel och ljussax på vedspisen används nu och då.

”Finhörnan” med skänken sensommartid. Solrosor från kökslandet. Tankar om annan punktbelysning finns.

”Finhörnan” den 25 april 2009.

Så här såg hörnan ut under ombyggnaden. De nya tapeterna lurar ögat att INTE se eventuella ojämnheter.

Två småhyllor vid spisen på samma ställe som då Agnes levde. Agnes levde på den här bondgården till sin död 1966.

Då vi började ombyggnaden fanns bara en hylla men på fotot från 1920-talet fanns det två. Då spånskivorna togs bort kom märkena efter hyllorna fram. En nytillverkades och nu sitter två hyllor på plats igen. Den första tapeten kommer fram där hyllor och konsoler suttit.

Kaffeburken till vänster har stått här i åratal innan jag flyttade hit.
Gula burken med kaffebönor har jag fört hem från Neapel.
Kaffekvarnen från Agnes tid. Hyllremsor av plast är en gåva från kusinen som tyckte att de passar här i Universumet.

Fönster som ger utsikt…

… och infallande dagsljus på arbetsbänken.

Detta är det bästa med hela köket anser MrsUniversum. Att hon lyckades lösa skåpluckornas handtag till egen belåtenhet!  Att lådorna skulle ha den här typen av handtag var klart från början (prägling från barndomen) men hur göra med luckorna? På 40- och 50-talet målades lådfronterna och handtagen var fernissade på trären yta. Här är allt inmålat i inredningens färg och alla har snedkapad avslutning vilket inte gjordes decennierna tidigare vad jag vet. Och luckorna har alltså lodräta handtag med samma profil. Det har jag aldrig sett på en ursprunglig inredning av den här typen. Detta var faktiskt det mest innovativa jag kommit på i det här köket tycker jag – kanske för att jag vet våndan och besväret innan aha-tanken dök upp.

Så här såg det ut i köket före ombyggnaden:

Gamla matplatsen i det svarta köket. Tro nu inte att den gamla bänkspisen som stod ovanpå vedspisen är slängd. Nejdå, den är recyklad och lever ett nytt liv på magasinet. Den håller mat varm och kokar kaffe då vi har kalas där. Jättebra!

Tillfällig provmöblering för att känna efter hur det kändes att flytta matplatsen till ett annat fönster efter 100 år vid det andra.  Skänken står till vänster innanför farstudörren.

En av förlagorna till nya köket:

Erik Anders- gården i Asta, Hälsingland. Foto MrsUniversum 2006.

Åsså vill jag visa Agnes i bondköket en gång till. Inte mycket av ytskikt finns kvar från den tiden, bara ena hyllplanet är detsamma som då av bildens fasta inredning.  Ändå känner MrsUniversum en samhörighet med Agnes och har försökt låta bygga ett kök som inte förvanskar atmosfären i köket alltför mycket.


7 kommentarer

Platsbyggt kök

ÄNTLIGEN. I slutet av november etablerade sig våran snickare med kompanjon och det började lukta gott av friskt virke och hyvelspån i köket. Stommarna tog ganska lång tid för proffsen att bygga eftersom inga horisontella ytor fanns. Socklarna fick ta upp golvlutningen, vattenpass och libella var ofta i bruk.


Plywood användes mot väggarnas kalkputs, hyvlade spontbräder i botten och som delning i bänkskåpen. Högskåpens och överskåpens väggar byggdes av kvistfri en tums (25 mm) pärlspont.
Den väldigt sneda ursprungliga fönsterbrädan fick sitta kvar och byggdes in (bilden till vänster). Reversibelt, alltså kan snickerierna tas bort och fönstret återställas utan rekonstruktion om/när man så vill. (Jag antar att många skulle ha låtit hyvla bort den för det hade varit mindre passningsarbete då.)

Utdragsskafferiet till höger är guld värt. Det är kökets enda högskåp och trots att det bara är 40 cm brett ryms mycket och överblicken är total. Ett sådant smalt skåp med en vanlig slagdörr och med standarddjupet 60 cm djup hade inte fungerat. Där skulle gamla matvaror ha sedimenterat längst in. Nu har vi full överblick och kan nå varorna från två håll. Det går att dra ut nätkorgarna i sin fulla längd.

Beslag från tyska Blum användes i alla lådor. Pärlspont i fronten på lådorna vid spisen. Samtliga lådor är sinkade.


Skåpluckorna är narade, dvs. helt i trä och sammanhållna med två tvärslåar som frästs in i pärlsponten. Slåarna är svagt avsmalnande för att låsas till spontbrädorna. Inget lim, inga skruvar och icke några spikar har använts för att hålla ihop luckorna. Skruvar har bara använts för att fästa ”handtagen” av trä på luckorna. Ja just det, handtagen som MrsUniversum löste under det att snickarna höll på. De finns nog bara i ett hus i Sverige – åtminstone fram till nu ;-)

Stängningsanordning är gammal hederlig fjädersnäppare av stål. Gångjärnen kommer från Eskilstuna kulturbeslag och har klassisk konisk knopp. De är tillverkade av obehandlat järn och kunde målas i luckornas färg. MrsUniversum hade egentligen tänkt sig ett gångjärn utan knopp, rakt avslutat och modernare, för att köket inte skulle bli alltför ”romantiskt” men de gångjärn som var uttänkta var förkromade och inte möjliga att måla – och måla in gångjärnen i snickeriernas färg var ett måste.

Här är snickeriarbetena nästan klara och träet är grundmålat. Väggskåpens sidor är vinklade mot fönstret för att ge ett rymligare intryck, fönstret blir mindre ”inklämt”. En lådhurts finns under fönstret och till vänster bredvid spisen finns stora lådor för grytor och karotter. För övrigt finns skåp med hyllor + utdragsskafferiet.

Jag ville inte ha diskbänken framför fönstret – främst för att allt dagsljus då faller på disken som samlas där. Det är vackrare få ljuset på arbetsbänken av ek. För att klara smulor från att trilla ner på fönsterbänken har bänkskivan en specialutformad list baktill mot fönstret. Diskbänksbeslaget är standard Francke de Luxe H12. Hoarna är lika stora, båda har silventiler, vilket var min andra hälfts absolut bestämda önskemål. Diskbänken når fram till fönsterfodret. Hade vi valt diskmaskin hade det bara varit för att ”alla andra” har det … Men det var inget svårt beslut att inte ha det eftersom vi tycker att det går lika bra utan. Skulle vi i ett senare skede vilja ha diskmaskin finns små bänkmaskiner och en sådan ryms i skåpet till höger om diskbänken. MrsUniversums inställning till vissa val i livet har beskrivits av Montesquieu, han med klimatläran, som levde åren 1689-1755. Han sa väldigt klokt att: Ville vi bli lyckliga, vore det lätt ordnat. MEN vi vill bli lyckligare än andra, vilket är svårare, eftersom vi tror dem vara lyckligare än de är. Det vill säga: människan mäter sig alltid mot andra människor, inte mot sina egentliga behov. Gissa hur många gånger vi fått frågan om varför vi inte installerade diskmaskin då vi ändå byggde nytt kök???? Här i mitt Universum lever vi gott och lyckligt utan diskmaskin.

Bänkskivan är horisontell, arbetshöjden från golvet varierar mellan 88 och 93 cm och är som högst där diskbänken står. Perfekt! Man arbetar ju med händerna nere i diskhon och höjden blir lagom för oss. Eftersom sockeln tar upp nivåskillnaden skulle den ursprungliga lösningen från 1910-talet med utanpåliggande profilerad sockel framför bänkskåpen ha sett märkligt ut då golvet lutar. Och vi bestämde oss i ett tidigt skede att anpassa oss till huset, inte räta upp och plana ut…

…och den 23 februari var kökssnickerierna klara. Än återstår en hel del arbete.