Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Kromoxidgrönt

gront-fonster-i-plankvagg
När jag började tänka på utvändig färgsättning av vårt hus var tanken kromoxidgröna fönsterbågar, vita karmar och foder samt naturligtvis röd slamfärg på fasaden. Tre fönster på övervåningen målades gröna, det var där i ett rum på övervåningen som husvårdandet började. Jag köpte linoljefärg på Ringvägen i Sthlm från Engwall & Classon.

Sen beslutades att fönsterbågarna skulle vara rödorangea. Inte förrän att norrgavelns brädfodring byttes 2012 målades de gröna bågarna på 1 trappa om och blev rödorangea. Det är knappast något som någon tänkt på, den sidan ser man sällan på nära håll. På fotot ser man den strippade fasaden som på övervåningen är en plankvägg, inte stående timmer som på största delen av bottenvåningen. Och bågen är ännu kromoxidgrön. Lindrevningen från förr blev kvar. Kallfarstun är plankvägg rakt av, det var den allra första åtgärden vid flytten hit –  farstuns väggar isolerades.

Annonser


5 kommentarer

Plankvägg och regelvägg

Här nedanför syns skillnaden mellan en plankvägg nederst och en regelvägg överst. En plankväggskonstruktion har vi  i det tillbyggda rummet med frontespis på övervåningen. Det rum vi använder som sovrum. Skillnaden mot ritningen är att här är dubbla 2-tumsplank (tjocklek totalt 100 mm) samt att den inre panelen är liggande.

Här visas skillnaden mellan en plankvägg nederst och en isolerad regelvägg med hjälp av horisontalsektioner genom de två olika väggtyperna. Sågspån var vanlig isolering tidigare. Den här konstruktionen finns i drängkammaren. Att känna till och ha kontroll över sitt hus konstruktioner är viktigt, tro mig! Dessutom tycker åtminstone jag att det är intressant, särskilt med de byggnadstekniker som använder lokala material.

Ritningen är hämtad ur Lantbrukets byggnader från Sörmlands museum, en utmärkt skrift om bebyggelse på den sörmländska landsbygden. Men nog skulle skriften få större spridning om den låg ute på museets hemsida som nedladdningsbar pdf. Länsmuseernas uppgift är bl a att få ut information om kulturhistoria och byggnadsvård. Och är det något som är svårt så är det information.

.


8 kommentarer

Resvirkeskonstruktion och plankvägg

Sörmland är ett skogsfattig landskap och därför försvann timmerbyggnadstekniken tidigare här än i norra Sverige och Småland som exempel. Att bygga i restimmerteknik blev därför vanligt här under slutet av 1800- och tidigt 1900-tal. Återanvända timmerstommar nyttjades, stockar som redan torkat och därför blev förhållandevis täta då torkning inte gav springor. Tätare och bättre u-värden har dock liggtimrade hus.

Men vårt hem är ett sörmländskt resvirkeshus där vi kan se att stockarna är recyclade från något annat hus med det typiska hörnjärnet även i bjälklaget.

Nordvästra hörnet.

Men – då våning två byggdes på med en frontespis 1924 hade tiden sprungit iväg ytterligare och timmer var antagligen ytterligare svårare att få tag i. Därför användes plank i ytterväggarna i den delen, i det nordvästra hörnet där vi nu har sovrum. Här finns 50 mm stående spontade plank i två skikt. Utifrån och in ser konstruktionen just där ut som så:

enkelfasspont 22 mm
vindpapp
2×50 mm spontade plank
liggande spontade brädor med tjockleken ca 22 mm
pappspänning med tapet.

Även farstuväggen mot norr fick plankvägg 1924. Innan dess var där endast reglar spikade med fasspont utvändigt. panelen på denna fasad är alltså från 1920-talet, inget annat.


Här ovan syns hur skadad bjälklagsstocken blivit över fönstret av inträngande vatten.

På bilden syns de ilagningar som gjorts men observera att lagningen längst bort till höger är inte på sin rätta plats i djupled. Plankvägg mot farstun närmast, resvirke vid salen längre bort. Mellan det lilla farstufönstret och tvåluftsfönstret i salen sitter skafferifönstret, numera wc/duschfönster.

Vi upptäckte till vår glädje att det  är dubbla syllar i höjd av fyrkantbilade  stockar och att den nedre syllen har en skyddande planka framför sig, en offerplanka kan man säga. Man valde tydligen att göra så istället för en droppbräda som var en annan lösning. Grundstenarna, stenfoten sticker ut 5 cm eller mera utanför fasadpanelen.

Resvirkets gamla recyclade stockar är tätade med lindrev i skarvarna.

Krollsprint sitter som drevning mellan fönsterkarm och resvirke. Drevningarna har kompletterats medlindrev från Zikon där så behövts. Den gamla drevningen sitter kvar.
Vid det lilla farstufönstret, som är utbytt till ett mindre för många år sen, var det drevat med bomullstrasor.  Med hjälp av äldre fotografier och spår i timmerväggen  förstår vi att fönstret blivit bytt.


Här på fotot som är daterat till 1929 står man framför den tillbyggda våningen. De två personerna längst till vänster känner vi inte igen. Dottern Agnes står med blommigt förkläde, mor Augusta Charlotta och far Fredrik samt längst till höger sonen David. Övervåningen byggdes till 1924 då mor och far flyttade dit på undantag och de båda syskonen övertog gården. Här finns en alm på sidan om David, lärkträden som nu är stora syns knappast. Halvan har faktiskt minne av en alm mellan lärkträden från long time ago.

Farstufönstret längst till vänster är här liggande med stående spröjs. Idag ser det ut så här inifrån:

.planerweb

Det är norrväggen till höger på planerna som är strippad.