Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

Första gången vi sågs

Minns fortfarande den glada känsla jag upplevde 2001 då första säsongen av Sommartorpet sändes på tv. Jag tyckte om de första säsongerna då en inredare och en duktig snickare och en programledare tog sig an ett äldre torp för att på en enkelt sätt göra det lämpat för sommarboende. Programmen var så opretentiösa och slutresultatet välplanerat även om det var mycket kamera på ansikten och inte alltid så pedagogiskt filmat. Programledare var Gila Bergqvist. Snart nog förändrades programidén och inredning smetades ut över äldre miljöer. De där första programmen finns att se på SVT Öppet arkiv. Kanske kan Sommartorpets första säsonger räknas till kulturhistorien snart :-)

Minns även när jag läste första numret av tidskriften Gård & Torp. En Antik Special 2003. Jag hade missat ett tåg på Centralen i Sthlm på hemväg från ett uppdrag i Tyresö. Min väntan på nästa avgång skulle bli cirka 2 timmar. På Pressbyrån hittade jag en nyutgiven tidskrift om gamla hus med patina och väntetiden försvann snabbt kan jag berätta. Äntligen en tidskrift som inte bara visade glassiga interiörer. Gård & Torp gavs då ut av Antikbörsens förlag som 2011 sålde tidskriften till Bonniers Tidskrifter

Annonser


4 kommentarer

Mars månad för ett år sedan

För ett år sen höll vi på med kammaren. Pappspände väggarna, tapetserade med limfärgstapet och målade med linoljefärger. Golvets linoleummatta var täckt med skyddande träfiberskivor.

Vi var inte ense om hur vi skulle göra med golvsocklarna. Just från dem var det lätt att avlägsna 70-talets vita färg så att originalfärgen kom fram. Jag ville ha den synlig, Halvan ville måla om. På dörrfoder och dörrblad skrapades färg bort där den satt löst och sen målades med ny linoljefärg med specialblandning. Det ändade med att golvsocklarna fick förbättringar med förtunnad färg vid spikhål och där färgen var helt avskavd, men i övrigt är de omålade med originalfärgen framtagen. För mej känns det bra att kunna visa originalet och att vi varit så trogna vi kunnat mot ursprunget.

Nu bara njuter vi av kammaren. Efter att ha legat undanstuvade några år kom de gamla LP-skivorna och grammofonen fram och ny förstärkare och högtalare är inhandlade. Äntligen kan vi lyssna på vinylerna igen ;-)


1 kommentar

Autenticitet

I år har jag besökt många skyddade kulturmiljöer där samhällets minsta en gång bodde. Det är inspirerande och jag är glad över att miljöerna finns kvar, kanske särskilt om de finns kvar på den plats de uppfördes. Det är sådan här platser som så ofta jämnats med marken för att glömma den enkelhet och social utsatthet som fanns.




Byggtekniker och material av väldigt skilda slag går att studera, traditionella planlösningar och gårdsuppbyggnader, vattenförsörjning och brandskydd, ”glömda” hantverk, redskap och verktyg. Det är väldigt underbart faktiskt.

 


Lämna en kommentar

Var går gränsen

Vår farstukvist behöver lite kärlek och omvårdnad som man brukar säga. Särskilt nertill  där den röda panelen ska bytas och målas med röd slamfärg som huset för övrigt. Då fasaderna blev plåtklädda målades farstukvisten med någon trist ”blank” färgtyp av ”falurödkaraktär”. Kanske blir det nästa sommars projekt?
linoljefärg2
linoljefärg3  linoljefärg1
Men takets insida tycker jag är fin som den är med gammal vittrad och krakelerad yta, så där som linoljefärg åldras. Funderar på hur mötet mellan den gamla patinan och det nymålade ska se ut, var gränsen ska gå.

Ju längre jag bor här, desto äldre jag blir, desto mer förtjust i det nötta, det väderbitna, det icke-perfekta blir jag.

.


14 kommentarer

Tröskeltankar

Jag tycker det är något alldeles speciellt känslosamt med trösklar.
Jag tycker det är svårt med trösklar och byggnadsvård.
Jag tycker gamla, nötta och orörda trösklar är så fulla av känsla och en påminnelse om de som tidigare brukat huset, rummet. Jag har svårt när de målas om. En nött tröskel med ny färg blir motsägelsefullt i mina ögon. Nästan som en misslyckad ansiktslyftning. Det gamla ska se nytt och fräscht ut men lyckas inte med det.
tröskel
På övervåningen finns 1920-talets fernissade golvbrädor och kantskodda trösklar kvar. Så fina. Kräver inget speciellt då golvtiljor och tröskel har samma behandling. Trösklar i samband med målade golv och trägolv är självklara hur de ska hanteras. Men på bottenvåningen har vi inte de tingens ordning.

#
Detta är tröskeln vid ytterdörren före och efter borttagning av översta beigea lagret färg. Den blågrå kulören kom fram, nött och dan. Den får se ut så här nu i en överskådlig framtid. Tycker det är bättre än innan. Tänkte att det kan vara bra att jag ger feedback på en tidigare undring jag skrivit om.
tröskel1 Efter
Före
#

Kökströskeln var målad med samma blankt beigea färg. När det färglagret var borta kom även här den blå kulören fram. Måla om den? Ta bort färg ner till trären yta?
Jag tycker trösklar ofta är det svåraste att bestämma sig för hur de ska åtgärdas. Som sagt. Ska metallisterna målas? Om inte bör de tas bort vid ommålning. Jag tror det får vara så här så länge.

För att ta bort översta färglagret använde jag färgborttagningsmedel, trasa och skrapa. Kanske målar jag framöver tunt med linoljefärg i en idag okänd kulör. Men det dröjer i så fall några år. Kanske är jag en udda typ som känner så här inför trösklar :-)

.


9 kommentarer

Kammarlåset och slitaget

Alla innerdörrar på bottenvåningen här i Universumet har kammarlås som stängningsanordning. Det innebär att man vrider runt en nyckel på ena sidan och ett vred alternativt trycke på den andra. Det är inte helt praktiskt alla gånger då man på vintern har stängda dörrar för att få olika temperaturzoner och med båda händerna upptagna ska in i köket. Det går inte att använda armbågen för att trycka ner handtaget (trycket) för det finns ju inget på den sidan, bara en  nyckel. Trots det opraktiska överväger vi inte att ändra på sakernas tillstånd.

patina
Toalettdörrens gamla nyckelskylt från Assa har redan fått patina. Jadå!

På övervåningens dörrar finns trycken men den våningen är inredd si så där 15 år senare, 1924. Av sådana detaljer kan man sluta sig till hur livet i huset har förändrats över tid. Här vet vi även genom bevarade dokument som köpekontrakt och bouppteckning exakt årtal för inredningen av övervåningen.

Min förhoppning är att vårt lilla hus en gång i tiden ska kunna bli lika fint som det som visas på bilderna nedan och som visas på nätet på ett flertal ställen. Huset ligger ute till försäljning och fotograf är Carina Heed, Husfoto. Vilken pärla!!!

46image.ashx
image.ashx foto carita hed 07image.ashx
55image.ashx
34image.ashx
28image.ashx 25image.ashx
21image.ashx
12image.ashx
11image.ashx 18image.ashx
52image.ashx

Och i ladugården finns alla saker bevarade som den förre ägaren använde, som baljan att bada i, selen till hästen och kälken att hämta veden med.

HÄR är länken till Länsförsäkringars Fastighetsförmedling som förmedlar denna fina fastighet i Ludvika. Samt en tidningsartikel om samma hus.

.


Lämna en kommentar

Att bli äldre

Redan har diskbänksskåpets handtag fått avtryck av husets invånare. MrsUniversum störs inte av detta utan känner snarare trygghet över sin plats i tillvaron. Nu är det hon som sätter sina avtryck. Är materialen av god kvalitet blir nötningen ett tillskott, inte något fult. Linoljelasyren är känsligast det första halvåret innan den härdat helt igenom.

Patina är spår av människor, av mänsklig aktivitet. Det är fint. Det är ju det vi gillar på gamla antika allmogemöbler, det är ju tecken av användning som ger tidsbegreppet en innebörd. Det är det jag gillar i äldre interiörer, det autentiska. Precis som med ett ansikte med rynkor som visar på livserfarenhet. Botox och silikon göre sig icke besvär!

JAG BLIR ÄLDRE

När man fyller fyrtio
börjar man få minnen att
jämföra med:
olika liv, i ett liv. Bakom en människa
avtecknar sig andra.
Ur varje ansikte
en kör av röster.
.
Jag gillar att bli äldre.
.
Göran Greider
Ur Jakobsbrevet, 2004

.

.
Läs om:
Då köket var klart
* Om målning – oljelasering, björkflamning och kritning
* Spår av människor (så här skrev jag om samma nötning för fem år sedan)

.


9 kommentarer

Det svåraste jag vet…

…med byggnadsvård är det här med trösklar. Här i bottenvåningen är de inte klara än. Svårt, svårt, svårt…

tröskel ytterdörr
Fortfarande har ytterdörrens tröskel den här beiga färgen från 70-talet, samma kulör som trappan till övervåningen hade förut. Under skymtar en gråblå kulör fram. Jag vet inte vad jag ska göra? Tycker om nötta trösklar där det syns att människor gått ut och in under decennier eller varför inte århundraden, tycker inte om 70-talskulören men vet inte vad den ska ersättas med. Nymålat känns inte heller bra. Att skrapa trärent kan bli svårt utan att hyvla bort trä. En jämn och slät tröskel är jag inte ut efter.

På övervåningen är det inga problem – där är trösklar och trägolv fernissade som man gjorde på 1920-talet då övervåningen inreddes. De är i mina ögon väldigt tilltalande.

Men på bottenvåningen vet jag som sagt inte hur jag vill ha det. En grymt svår detalj tycker jag.

Tillägg: Här kan man läsa om hur det blev.

.


4 kommentarer

Vitmålat

Magasinsgaveln är rödfärgad och vindskivorna målade till slut med vit linoljefärg (från Ottossons färgmakeri). Även fönsterfoder och bågarna utvändigt målades. Nu väntar vi på patinan ;-)

Här ovan väntar fönsterfoder på tre sidor att sättas på plats. Fönsterkarmen var lite rötskadad nertill och lagades, därför togs fodren bort.

Och här är allt komplett. Nu tänker vi att vindskivorna inte behöver målas om fler gånger under vår livstid ;-)


Vi var försiktigare med att måla insidan, det vita får inte bli för vitt mot det träfärgade inre som vi verkligen gillar massor. Karmen med lagningen behövde förstås penselstrykas med den vita linoljefärgen. Ännu en liten underhållsåtgärd är genomförd och kan bockas av. Nu ska ställningen flyttas igen.

Tro nu inte att vi bara arbetar med underhåll av hus. Nejdå, både lördag och söndag var vi bortresta och rörde inte ett verktyg, inte en pensel.

.


Lämna en kommentar

Var stoppar man?

Det var då vi diskuterade de här vindskivorna på magasinet som jag skrev så här på fb: ”Vi har blivit riktiga kufar… Vi diskuterar om vi ska måla om vindskivorna på magasinet… de kan ju bli FÖR vita och se NYA ut… Husen formar oss, inser att vi gillar patina ;-)

vindskiva

Det enda som egentligen krävs ur underhållssynpunkt på magasinets västra gavel är att fönsterbågarnas utsida skrapas och målas om. Det enda. Men så höll jag på med rödfärgning av långsidans fasad och frågan infann sig: varför inte även ta västgaveln också? Fönster och fasad är svåra att nå från stege då nergången till källaren också finns här. Alltså flyttades Haki-ställningen som maken är mycket förtjust i ♥  Tja, då kom vi åt att titta på vindskivorna på nära håll. Observera att nocken saknar nocktegel vilket gäller samtliga uthus på gården.

Jomen visst vore det bra med ett skyddande lager linoljefärg på den här flagade, vittrade, vindpinade och rufsigt trärena ytan. Men det blir ju så vitt, vi som lärt oss älska det nötta, begagnade, ålderdomliga…

Byta ut dem – inte en suck att någon lyckas övertala oss till det!!! Inte till nya av trä och nämn aldrig plåt när vi hör på ;-)

På uthusen finns ingen vattbräda, de enkupiga takteglen ligger direkt över vindskivan. Just de som ligger på vindskivor och uppe mot nock är spikade var och en…

… med klippspik. Ni observerar väl att kanten på vindskivan är fasad ungefär 45 grader!

För att följa tegelprofilen antar jag man gjort så, för att få så tätt det bara går. Som underlag för teglet finns brädor (både vankantade som syns inifrån sädesmagasinet och bakar med bark kvar som ligger uppåt på taket) och på dessa är endast horisontell bärläkt spikad. Betänk att detta är en konstruktion från 1920-talet första hälft som aldrig rörts, bara underhållits genom att byta ut spruckna lertegel.

Här under takpannorna bygger fåglar gärna bo, främst tornseglare, sädesärlor och pilfinkar. Det ser vi mycket gärna att de fortsätter med.

Så här ser mötet mellan tegel och vindskiva ut. Någon har gjort sig lite för att jobba med den omtänksamma detaljen en gång i tiden.

.

(Bild på linoljemålade vindskivor, fönsterbågar och fönsterfoder kommer framöver när fodren är på plats.)

.

.