Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


4 kommentarer

Limfärg & jag

Decembersolen skapar skugga av adventsstjärnan. På kritvit limfärg och faluröd slamfärg.

Hönshuset gjordes i ordning till användbart arbetsrum, min ateljé, år 2000. Det var självklart att använda limfärg, som jag själv blandade till, på takets och väggarnas träpanel. Utom på den röda fondväggen där slamfärg (falu rödfärg) ströks på.
limfärg30
Så här var utgångsläget. Liggande cirkelsågad panel vars kvistar strukits med shellack först. Jag började med taket som fick två strykningar liksom väggarna efter det. En bred pensel som höll mycket färg användes.
limfärg10
På gång… det ser skäckigt ut innan färgen torkar men torkningen går snabbt och ytan vitnar.
limfärg60

Samma hörna numera. Fler foton här.
limfärg40
Här har jag kommit en bit på väg. I hörnet syns limfärg som inte torkat. Dörren har grundats med linoljefärg. Där linoljefärg och limfärg möts är det är viktigt att först måla med oljefärgen som får torka innan limfärgen målas. Annars är risken stor att linoljefärgen suger in i limfärgen och ger mörkare oljefläckar. Limfärg passar inte i t ex kök där kladdiga fingrar och fett os är vardag.
limfärg50
Målningen klar, städning och möblering hålls det på med här.
limfärg80

Så här såg det ut vi ett fototillfälle…  det skiftar ständigt i arbetsdelen. Jag gillar verkligen min ateljé. Fattas bara.
limfärg70
Fondväggen målades med hemkokt Falu rödfärg. Slamfärg och limfärg är likartade till konsistens, har matt yta och är lika lätta att måla med. Efteråt lades trägolvet. Om ett golv redan finns på plats är det viktigt att skydda detta eftersom limfärgen (och slamfärg) lätt rinner och stänker.
gula rummet2
Här är bostadshusets kammare i dagsläget. Det var det första rummet som gjordes vid efter flytten hit. 70-talets tapeter målades över med ockragul limfärg. Snabbt och lätt förändrades rummet. Snart ska det här rummet få en översyn åter igen…
gula rummet1
Limfärg är enkel att måla med, lätt att blanda till själv samt miljövänlig. Det är den färgtyp vi använt mest av alla här i Universumet. Inomhus. Som nummer två kommer linoljefärg.
tak pappspänt
Kritvit limfärg på tak är en klassiker. Salens pappspända tak och målning har jag skrivit om i flera tidigare inlägg.
Som ni förstår gillar jag limfärg!

.


1 kommentar

Pappspänna tak och väggar

Den först gång jag pappspände väggar var för nästan 20 år sen. Jag minns än känslan av att en bucklig papp över natten blev till en slät yta färdig att tapetsera. Den känslan var obeskrivlig. Övervåningens rum, då med brädklädda väggar, var först ut att pappspännas.

Sen dess har vi pappspänt många väggar och ett tak.





pappspänt

2012
Det senaste rummet att pappspännas var salen. Den första julen i den färdiga salen glömmer jag inte. Vi blev färdiga någon vecka före julen 2012 och känslan att ta rummet i besittning var jublande!

Här finns noggrannare beskrivningar om att pappspänna.

 

 

.


14 kommentarer

Kritvitt tak

Så är då det pappspända taket i salen färdigt. Målat med limfärg som ger en kritvit matt lyster som sig bör. Det blev fint. Precis som det såg ut en gång i tiden.


På fotot är taket är färdigmålat sedan en dag tillbaka, nermålning på pappspända väggen och på taklisten har nyss avslutats så där har limfärgen inte torkat än.

Gissa om vi har rådbråkat våra hjärnor för att förstå vad som gick snett för två veckor sedan då färgen bubblade sig och fäste dåligt.

Vi blandade till limfärgen enligt ett vanligt förekommande recept ur Traditionella färgtyper från Riksantikvarieämbetet men med halverad mängd ingredienser. Traditionella färgtyper kan laddas ner gratis HÄR.




* 5 kg krita + 2,5 liter vatten stoppades ner i en stor plastbalja utan att blandas. Det fick stå över natten för att kritan ska dra åt sig vatten utan att klumpar bildas. Därefter rördes blandningen om rejält.


* 75 g cellulosaklister i pulverform blandades med 2,5 liter vatten.  Vi valde  till andra färgblandningen Glutolin Normal Metylcellulosaklister från Casco. Klistret visade sig bli för tjockt (se bilden) så ytterligare 2 liter vatten vispades i, tillfört i flera omgångar.
Därefter blandades lim och kritblandning. Då även den färdigblandade färgen kändes lite väl tjock tillsattes  ytterligare en liter vatten.

Sen var det bara att tillsammans måla vått i vått med pensel som kan hålla mycket färg. Här stryks andra lagret färg.


Till den första misslyckade blandningen använde jag  Casco Tapetklister. Jag trodde att allt TAPETKLISTER i pulverform var baserat på cellulosa men detta tapetklister visar sig vara baserat på stärkelse av potatis och majs vill jag minnas. Resultat: färgen släppte lätt trots blandning enligt konstens alla regler. Jag förmodar att det blev för limsvagt för att fästa på pappytan som patenterats med mager linoljefärg. Allt fick skrapas ner. Jippi!

Varning alltså för att använda tapetklister som inte är baserat på cellulosa. Kanhända går det att använda om man koncentrerar klisterblandningen men det vågade vi inte prova.


Som vi har läst och funderat under två veckor efter misslyckandet.  Så dök tanken upp: är inte allt tapetklister cellulosaklister?  Det står långt ifrån på alla förpackningar vad tapetklistret egentligen består av.  Man kanske ska vara lite av en kemist för att förstå skillnaden på tapetklister och tapetklister :-)

Cellulosabaserat pulverklister bör vara rätt enligt de flesta källorna. Det finns dock en artikel i Byggnadsvård (även på Internet) om limfärg där skribenten hävdar att cellulosa ej är lämpligt utan PVAc-lim dvs. lim baserat på polyvinylacetat skulle användas. Typ trälim, vitlim. Gissa om förvirringen spred sig. Vi använde trots detta cellulosaklister eftersom det fungerat utmärkt långt tidigare på murstock och väggar och tak i ateljén.  Och visade sig fungera denna gång på taket i salen. Vitt, matt men ändå ”skimrande”.

  • Casco har 125 g metylcellulosaklister. 59 kr.  Obs! Casco Glutolin Special  är ett metylcellulosa tapetklister som är förstärkt med med Polyvinylacetat. Det valde vi bort.
  • Nitor har 130 g (karboxymetyl)cellulosaklister – CMC. 79 kr.
  • Grand Luxe (?) har 200 g  karboxymetylcellulosaklister – CMC.  Säljs t. ex. av Claessons trätjära och Bergagårdens Byggnadsvård. 74 kr.
  • I Gysinge byggnadsvårds handbok  kommer man undan problemet genom att välja animaliskt lim. Det ville jag inte använda här därför att överbliven färg vill jag kunna torka till kakor och spara för kommande behov. t. ex. kritning av spismuren. Det är lätt som en plätt med cellulosalim men med pärllim, benlim, härsknar färgen efter ett tag och kan alltså inte sparas.

Nu är det också så här att cellulosaklister är en liten produkt och kan när som helst försvinna från marknaden. De flesta tapeter idag är ju förklistrade. Därför köpte vi på oss några paket då vi äntligen fann ett säljställe rätt långt från vår kommun. Färghandlarna vill pracka på mej färdigblandat vävlim men jag tackade nej till det.


Novembersolens strålar letar sig in i salen vid 14-tiden.  Takytan är färdigmålad och jag har just avslutat andra strykningen av nermålningen på väggen som inte torkat än. Ni ser att man kan bli osäker på resultatet om man är ovan vid limfärgsmålning.  Men när färgen torkar blir den kritvit och täckande. En underbar färgtyp att jobba med. Absolut.

.


5 kommentarer

Helgen som var


Höstgrävning av kökslandet på lördag. Trekvartstimme max för två personer. Inget att våndas för. Maskarna var många. I vinter fryser kylan sönder de lerhaltiga klumparna. Så vackert och vilsamt det är med bar jord – plöjd åkermark eller höstgrävt land.

Efter denna grävning gick en stor del av helgen till att gruva mej för det utomordentligt trista jobb som måste göras. Sen…


På söndag blev det en resa till ett par kyrkogårdar en bit bort och däremellan cafébesök.
Väl hemma stärkte vi oss med gott rotmos kokat på på egna kålrötter, kålrabbi och morötter (som jag skördade precis innan höstgrävningen) samt köpt potatis. För stärka oss, det behövde vi verkligen inför kommande jobb.

*
Vi tog nämligen på söndagkväll itu med det tristaste arbete man kan ha. Skrapa ner nymålad limfärg från det pappspända taket i salen.

Detta målade vi förra helgen. Dagen efteråt såg jag mystiskt fula långsträckta bubblor på några ställen. Petade på en och därinuti var luft. Flagorna föll till golvet. Hur kul är det att upptäcka tror ni  :-)    #%/&(”*+(&

Jag borstade bort det som satt löst och lite till. Sen spädde jag ut färgen så den blev ännu mjölkigare och hela taket målades ånyo. Samma resultat dagen efter, ja ännu fler blåsor kom till  men inga i mitten av taket.

Så här såg det ut efter andra strykningen. Ännu fler bubblor än efter första strykningen. Provskrapning är gjord i hörnet.

Vi funderade, läste byggnadsvårdslitteratur, googlade – vad i hela friden namn berodde detta på? Receptet jag använde till limfärgen var ju detsamma som jag använt både i ateljén och på spismuren i köket. Där fungerar det utan problem. Jørn Hulgaard Sørensen tipsade på facebook och vi inser att färgen måste ha varit för limsvag. Eller är patenteringen med tunn linoljefärg för blank och ”hal”?

På söndagsväll efter mörkrets inbrott tog vi tjuren vid hornen och började skrapa ner limfärgen. Då det visade sig gå bra skrapade vi hela taket på en gång. Dörren stängde vi för det dammar rätt bra. Radion stod på hög volym. En sådan här gång fungerar inte Romans Drottningholmsmusik eller annat finstämt som arbetsinspiration, nej det var gammal rockmusik som gav kraft :-)


Herreje, vi blev klara vid 20.30. Det tog bara någon timme. En översyn i dagsljus kommer att krävas, elljus är inte helt bra arbetsljus.

Anledningen till att det blev bubblor?  Ja vi kan bara ha teorier och ska måla igen med förändringar. Om limfärgningen fungerar vid nästa målning, först då vill jag berätta mera. Återkommer i ämnet då vi målat igen.

Det är absolut enklast att måla i dagsljus  så det blir väl målning till helgen eftersom vi arbetar med annat dygnets dagsljustimmar.  Blir vi klara till jul tror ni? (Kolla i högermarginalen :-)

***

Fick veta igår att Mitt Universum har utsetts till Veckan bloggbloggvy. Kul tycker MrsUniversum som placerat sin blogg under Kultur.

.


2 kommentarer

Ännu en liten etapp

Om allt och intet…

På spiskåpan med den smart uppvikta kanten finns fortfarande julkorten kvar. Att fortfarande få julkort med papperspost och frimärke känns lyxigt så det gäller att njuta av dem ordentligt.  Men om inte förr så tar jag ner dem till fettisdagen.

Ännu en etapp i arbetet med salens iordningställande har utförts. Det pappspända taket patenterades i eftermiddags med tunn vit linoljefärg. Plast sattes upp f ramför fönstren och den gamla vackra limfärgstapeten som finns på ungefär hälften av rummets väggar. Den ska vara kvar under väggarnas kommande pappspänning. Att pappspänna väggarna och sedan måla tunn, slaskig linoljefärg tror vi inte blir bra. Kommer linoljefärg på den nyspänd väggpapp suger den in och kan ge genomslag som innebär  fläckar på nya tapeten.  Nu behövde vi bara sätta plast där gamla tapeten finns kvar, längs halva rummet ungefär. Sen tar vi väggarna.

Vi använde Ottossons grundfärg,  linoljefärg färdigutspädd med balsamterpentin. En öppnad 5-litersburk fanns hemma sedan tidigare men vi var lite osäkra om det som var kvar i burken skulle räcka. Det var inget problem – endastdrygt en liter gick åt till 16 kvm. På bilden är målningen nyss avslutad. Det ser fläckigt och ojämnt ut men det är ingen fara på taket. Det torkar in mera, sen målar vi över med limfärg.

Egentligen tror jag inte att pappen behöver patenteras. Har inte läst någonstans att detta gjordes förr i tiden annat än på trä. Då gjordes det för att man lättare skulle kunna tvätta ner limfärgen den dagen man ska måla om. Limfärgsmålade ytor går ju normalt inte att måla om. Men går det att tvätta ner limfärg från ett papptak? Det känner jag inte till att man gör. Nå, vi valde ändå detta eftersom vi använt papp från Gysinge och där rekommenderas patentering med linoljefärg.

Vi stod på varsin pall/stege och arbetade oss framåt i jämn takt med färgburken på en gemensam ”burkhängare”, en våd i taget. Efter trekvart var vi klara. Gissa vem som drällde mest färg? Inte var det jag. Märkligt nog :-)

.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,