Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


4 kommentarer

Februarisol

ljuset, det ljuset
Den lågt stående solens strålar gör mig glad till sinnes. Ögonblicket är snabbt överståndet. Det behöver absolut inte vara något märkvärdigt för att fånga min uppmärksamhet, en ljusstråle, en teckning av en huvudfoting, en graffiti tag, ett moget äpple, en sång, ett fallet löv, en mossig sten, ett fågelläte, en färgglad plastremsa eller något som plötsligt påminner om mormor.

Ibland tänker jag på andra tider, både sådana jag själv upplevt och gärna ännu längre tillbaka. Eller så ser jag framåt, planerar framtiden, tänker på vårsådden, tänker på hur det kan vara att bli gammal, funderar på en resa… För mig hör allt detta ihop. Allt detta är min verklighet.

Och ibland tycker jag inte att det finns något vackert eller kreativt i någonting. Näpp.

P1 Kultur/Kulturnytt sände onsdag den 10/2 Obs Essä som handlade om nuet och vår tidsuppfattning. Inslaget börjar 42 minuter in i programmet och är knappt 10 minuter långt.

 

GLÄDJEN

Gråvädersdagen trycker mot
takåsen.
Det luktar mögel och sorgsenhet.
I hjärtats ena kammare
molar raseriet,
i den andra sitter döden och
gäspar.
Plötsligt kan glädjen uppen-
bara sig,
morgonfräck, prålande,
som tuppen på en gödselstack.

Werner Aspenström

.

Annonser


2 kommentarer

Existentiell ståndpunkt

NUET

För mej är nuet svårt att fånga
njuta
Igår och i morgon verkar mycket
lättare

Jag minns! Vad mycket fint man minns
Jag längtar! Längtan bor i mej

Men nu – så svårt

Sekunderna ligger aldrig stilla på dunbädd
springer på snabba ben till i morgon
springer på snabba ben ifrån igår
och nuet existerar aldrig

 
Ulla Ekh
ur ”Lapptäcke”  1978

Jorå, så kände jag då jag köpte boken i Luleå 1980 och många år framåt. Men livet lär och nu har jag landat i nuet och njuter lättare av ögonblicken. Det tog år att lära sig förhålla sig så gentemot tillvaron. För mej har det delvis att göra med ny tillgång och närhet till naturen efter flytten ut till landsorten och landsbygden.  Minns och längtar gör jag ibland parallellt med att nyfiket njuta av nuet, av livet…

Jag önskar att fler kunde leva i nuet  men istället används bland annat shopping och hysterisk ombyggnad för att bedöva svårigheten att leva nu, smärtan över att känna sig otillräcklig.  Det är synd! Varför stressar man som ung människa – tiden ligger ju framför en?

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,