Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Jättekast

Flyttblock. Jättekast. Erratiska block. Stenar. Klippblock.
Vi har två rätt stora flyttblock i vår närhet. Tidigare låg de på gårdens mark. De har många olika lavar. Få mossor. Ibland gör vi en liten utflykt dit, med eller utan kaffetermos.
sten5
sten4
sten3
Det här är fascinerande geologi även som vuxen.
sten2
sten1
sten6
Flyttblock
E r r a t i s k a   b l o c k, geol., sådana på jordytan liggande stenblock, om hvilka man, på grund af deras beskaffenhet och underlag m.m., tydligen kan bevisa , att de blifvit flyttade en längre eller kortare vägsträcka från sina ursprungliga hemklyfter tilld e platser, der de nu befinna sig. En sådan flyttning anses hafva i allmänhet egt rum medelst inlands-is och glacierer eller flytande isberg. Flyttblockens storlek vexlar från några få till flere tiotal af fot i genomskärning. Sådana med ända till 30 fots sidor äro ej sällsynta. Inom Sveriges alla provinser är förekomsten af flyttblock en mycket vanlig företeelse; så också inom vidsträckta delar af det öfriga Europa och Noramerika. De ligga dels midt på slätterna, dels på grusbackar och bergshöjder m. m. De flesta flyttblock inom Sverige utgöras af gneis och granit m.fl. urformationens bergarter, men sådana af kalksten, sandsten o. s. v. finnas också.
sten7
Det största flyttblocket som finns här i landet landade i Botsmark utanför Umeå för si så där 20 000 år sedan.

Utflykter till sådana här natur platser kan vara intressanta, t ex Spik-stenen i Ripsa som syns här och här.
.

Annonser


6 kommentarer

Fogbruk

Stengrunden på norrgaveln fogades för en vecka sedan. Trots årstiden ser det ut att fungera eftersom vädret varit nådigt.
fog8
Så här ser det färdiga resultatet ut.
fog1
Ett par grundstenar har flyttat sig utåt. Det är där det grävts för avlopp samt vattenledning. På grund av detta har vi en gesimsbräda, vattbräda, som avslutning på panelen som för ut regnvattnet från stengrunden. Den skruvades fast då fasaden gjordes i ordning för två år sedan. Nu var den bara att skruva loss.
fog3
fog6
Stenar för utfyllnad fick ligga i blöt och stenarna i granitgrunden blöttes innan fogningen.
fog5
fog2
Fogning påbörjad.

Vattning ett par gånger om dagen i en vecka så där…
fog7
Klart.
fog8
Vi använde ett luftkalkbruk, en säck med sand + kalkbruk blandades med vatten. Det blev ett fett och lättarbetat fogbruk. Bruket satt fast/släppte från sleven som det ska. Tror ni jag kom ihåg att fotografera? Nej. Efter fogningen vattnades det dagligen en vecka. Minst. Allt för att inte karbonatisera (härda) för snabbt och därmed spricka. Mursleven syns på tredje bilden uppifrån.

En bit avloppsrör murades slutligen in som ventilationshål. Ett nät sitter fastnitat längst in. På vintern kommer vi att täppa till gluggen genom att stoppa något passande i den för att förhindra nordanvinden att direkt blåsa in under bjälklaget. Golvdrag brukar ju många klaga på i gamla hus ;-)
.


4 kommentarer

Stenfoten

Syllen till resvirket/restimret är upplagd på en rejäl grund av huggen natursten.

Fogarna har på 1970-talet ”förbättrats” med betongbruk, starkt KC-bruk (kalkcementbruk). Det tar vi förstås bort nu då det ligger upp mot syllen av trä.

Även de lodräta fogarna rensas från det starka fogbruket. Här ska vi använda kalkbruk av något slag. men det väntar vi med till våren då klimatet lämpar sig bättre för den typen av byggmaterial. Förr var ju byggnadsarbetena säsongsbetonade på grund av de byggmaterial man använde. Nu brukar man bygga året om – då är det betong som gäller som fogmaterial och det vill vi ju inte ha :-)

.


3 kommentarer

Världens snyggaste entrébro

De här hällarna som bildar en entrétrappa till Juhola finngård i Värmlandsskogarna, är bland de vackraste sätten att komma in i ett hus som jag sett. Flata naturstenshällar av skiffer som nötts av många fötter. Som stöd under den översta hällen ligger en rundare sten. En ren inspirationsbild att bevara på näthinnan för min del.

Här i Universumet har vi också en entrébro till ”hönshuset” av natursten, granit är det nog. Självfallet har vi bevarat den. Men vad är klumpig granit mot flata, smäckra skifferhällar???!  Men hur som helst tycker jag att det är intressant med lokala material, som ger en så´n härlig varitationsrikedom i vårt avlånga land. MrsUniversums förhoppning är att lokala lösningar och material bevaras även i vardagliga miljöer som slits av vanliga människor och familjer. Juhola finngård, inte alltför långt från Torsby och norska gränsen, är nu ett museum. Stolthet över lokal variation önskar jag oss, likriktning är väl för trist…

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,