Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.


4 kommentarer

Åholmen






Det blev en vårpromenad med en kompis, ett flanerande i Åholmens naturpark. Blåsippor och tibast var det färgstarkaste vi såg och några tidigt utslagna vitsippor lyste upp fjolårslöven och vildsvinsböket. Parkanläggning vid Mälaren har sina rötter i Linnés naturtämjande 1700-tal med vitrappad Linnépaviljong och minnesstele över Linné. Det var den naturparken vi besökte med kaffekorg, belägen längs vägen mellan Eskilstuna och Västerås precis norr om klaffbron vid Kvicksund – en gång lyriskt beskriven i den sentida dikten ”Lycksalighetens ö”. Dikten är väldigt högtravandemnjjjjjjjjjjjjjjjjjbnnnnnnnnnn (kattkliv på tangentbord) och inte riktigt i min smak men vill beskriva känslan av att tvingas sälja sin favoritplats på jorden. Tänker på hur det ska bli när jag blir tvungen att lämna mitt Universum. Åholmen ägs sedan 1913 av svenska staten.

 

Han går en dag och tar farväl
av det, som varit hans.
Vi kunna se gestalten väl
i sommarsolens glans.
En gammal man med skrumpen kind
och styv och knäsvag gång,
han sätter sig vid Stora Lind
och lyss till binas sång.
En man, som går från gård och grund
och vet han snart skall dö,
förvisso kallar denna lund
Lycksalighetens Ö.
*
Den allra sista dagen led.
Han måste fara hän,
men i sin packning tar han med
ett fång av unga trän,
som sprungit ur hans egen mark
och trotsat köld och snö
och örter från hans Åholmspark,
Lycksalighetens Ö.
En man, som inte hoppas stort
för med sig bort till fjärran ort
sin egen hembygds doft.
*
Hans hembygds doft är samma än
men är för andra kär.
Vår hembygds doft – så känn och känn
hur jorden doftar här
och hör på trädens sommarsus,
som aldrig stillnar av,
och se hur brisen dansar ljus
på slättens sädeshav!
Ur varje sus och varje ton,
som till vårt hjärta nå,
vi känna här i sommarron
de dödas hjärtan slå.
Gunnar Mascoll Silfverstolpe, 1928


Lämna en kommentar

Jättekast

Flyttblock. Jättekast. Erratiska block. Stenar. Klippblock.
Vi har två rätt stora flyttblock i vår närhet. Tidigare låg de på gårdens mark. De har många olika lavar. Få mossor. Ibland gör vi en liten utflykt dit, med eller utan kaffetermos.
sten5
sten4
sten3
Det här är fascinerande geologi även som vuxen.
sten2
sten1
sten6
Flyttblock
E r r a t i s k a   b l o c k, geol., sådana på jordytan liggande stenblock, om hvilka man, på grund af deras beskaffenhet och underlag m.m., tydligen kan bevisa , att de blifvit flyttade en längre eller kortare vägsträcka från sina ursprungliga hemklyfter tilld e platser, der de nu befinna sig. En sådan flyttning anses hafva i allmänhet egt rum medelst inlands-is och glacierer eller flytande isberg. Flyttblockens storlek vexlar från några få till flere tiotal af fot i genomskärning. Sådana med ända till 30 fots sidor äro ej sällsynta. Inom Sveriges alla provinser är förekomsten af flyttblock en mycket vanlig företeelse; så också inom vidsträckta delar af det öfriga Europa och Noramerika. De ligga dels midt på slätterna, dels på grusbackar och bergshöjder m. m. De flesta flyttblock inom Sverige utgöras af gneis och granit m.fl. urformationens bergarter, men sådana af kalksten, sandsten o. s. v. finnas också.
sten7
Det största flyttblocket som finns här i landet landade i Botsmark utanför Umeå för si så där 20 000 år sedan.

Utflykter till sådana här natur platser kan vara intressanta, t ex Spik-stenen i Ripsa som syns här och här.
.

Vinterfåglar inpå knuten

Har ni räknat fåglar vid fågelbordet i helgen? Det har vi. Det blev färre arter än tidigare år men just idag kommer fler av varje art fram eftersom det snöar och är kallt just här. Idag är sista dagen för att räkna. Rapporterar gör man här.

Som tack för engagemanget brukar man få ett nummer av Fågelvännen där årsstatistiken presenteras. Vi är inga ornitologer men tycker att detta är ett trevligt sätt att hjälpa till.

Vad vore livet utan småfåglar, vad vore den kommande våren utan kvitter?