Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

Fotbräda special


Vilken omtanke – att anpassa fotbrädan till lerteglets vågform.
Det är lite gripande och något som knappt görs idag.

Annonser


2 kommentarer

Nocktegel eller inte

Den här sortens nock har vi på alla tegeltak i Universumet utom på bostadshuset där vi har en nockhuv av brädor. Men det är ganska svårt att fotografera då våra tak är rätt höga. Igår körde jag förbi en fin låg uthuslänga och då stannade jag för att fotografera.

Det ena takfallets tegel rår över det andra, skjuter upp en bit över. Inga nockegel så långt ögat kan se.


Den här lagården passerar jag ganska ofta. Den äldsta halvan av taket saknar nocktegel.

* Den äldsta delen till höger är uppförd med tuktad natursten och tvåkupigt taktegel utan nocktegel
* Den senare delen är byggd av tegel som putsats. Tak med tvåkupigt tegel med nocktegel.

Den här typen av nock med överskjutande tegel är försvinnande. I den för övrigt mycket läsvärda lilla skriften Lantbrukets byggnader – bebyggelse på den sörmländska landsbygden utgiven av Sörmlands museum och Länsstyrelsen i Södermanland finns något nämnt om  den här tidiga variationen av nocklösning. Inte heller i Så renoveras torp och gårdar eller i Stora boken om byggnadsvård.



Nock med överskjutande tegel har varit vanlig i Mälardalen där tegeltak tidigt kom i bruk. Spridning i övriga landsändar har jag inte forskat i men vet att i Norrland förekommer den inte alls.
Visst, jag har skrivit om den här konstruktionen förut:

Absoluta toppen
Lagt tak ligger


På längan jag fotade igår pågår byte av takmaterial och kunskapen om hur tegeltak förr lades suddas ut med tiden. Men – jag fortsätter vurma för udda, lokala byggnadstraditioner!


2 kommentarer

Kontroversiellt om takmaterial

För länge sedan gjorde jag en sammanställning över priser per kvadratmeter av olika takmaterial som normalt används på landsbygden. Om rangordningen fortfarande håller i sig har jag inte kontrollerat men jag förmodar att förändringarna sinsemellan är marginella. Så här blev min sammanställning då. Billigast överst, dyrast per kvadratmeter längst ner på listan.

  • Betongpannor är billigast
  • Trapetskorrugerad plåt
  • Pannplåt, varmförzinkad
  • Sinuskorrugerad varmförzinkad plåt
  • Eternit, fiberarmerad cement, sinuskorrugerad (Cembrit)
  • Trapetskorrugerad aluminium
  • Plåt som försöker likna tegel, ”Plegel”
  • Lertegel, tvåkupigt
  • Lertegel, enkupigt
  • Maskinhyvlad takspån
  • Handspäntad takspån


Spelar takmaterial någon roll egentligen? Foto från denna sida.

Inom de olika grupperna finns undergrupper. Pannplåt kan vara obehandlad eller med färgskikt, likaså är det med sinuskorrugerade cementskivor. Av någon anledning tog jag inte med takpapp som ju är det billigaste materialet och ett material som brukar gillas av byggnadsvårdare och arkitekter, ibland lagd med trekantlister under skarvarna. Inte heller tog jag med falsad plåt som ligger i det dyrare segmentet och där är skivtäckning dyrare än bandtäckning.

Lertegel är mer än dubbelt så dyrt som betongpannor. Varför slängs då fina lertegeltak? Förmodligen för att man inte förstår.
Dessutom finns flera andra rara (dvs. sällan förekommande) material och detaljer som en gång i tiden varit vanliga lokalt och som jag skulle värdera högt ifall jag ägde.

Precis som bostadsort, bostadsområde, storlek på bostad mm är kanske takmaterial också en socio-ekonomisk markör? Du väljer takmaterial utifrån ekonomiska förutsättningar, kunskap och utifrån vad grannar och bekanta väljer. ”Visa mig vilket takmaterial du har på bostaden och jag ska säga dig vem du är” :-) blir en parafras på ”Visa mig din bokhylla och jag ska säga dig vem du är!” Det här är naturligtvis att dra allt till sin spets, att generalisera. Man kan köpa ett gammalt hus och tänka att trp-plåten ska bytas till tegelpannor eller falsad plåt inom några år. Ifall man bygger nytt stämmer resonemanget nog lite bättre.

Byggnadsvård i sig blir med tiden mer och mer en klassmarkör, byggnadsvård är en insikt som man endera växer upp med, bildar sig inom eller utbildar sig till. Det är sån´t man inte får tala eller skriva om här i landet – klasskillnader finns ju inte här eller… Kretsen byggnadsvårdare har varit ganska snäv men ökar stadigt i omfång och det är väldigt glädjande för oss huskramare. Men byggnadsvård är absolut inte detsamma som husrenovering. Långt ifrån.

 

 


4 kommentarer

Lyckan är att ha ett tegeltak!!!

Herregud, jag bor ju i en Sörgårdsidyll numera. Jisses Amanda…
Sörgården, läseboken för första klass av Anna Maria Roos, kom ut 1912.kom ut 1912.  .

Tegeltak, trähus med faluröda fasader, grusgångar, äppelträd…

Cox Pomona

Oranie i en banankartong på farstukvisten.

Från en dag till en annan…

Nu ska bara ställningen plockas ner då plåtslagaren fått upp hängrännor.

Huset för hundra år sedan.  Närproducerat handslaget enkupigt tegel, vindskivor, vattbrädor, fotbrädor och nockbrädor av trä. Som nu igen:

En längtans dröm är uppfylld. Nu får MrsUniversum se till att göra avbrott i idyllen, den får inte bli för instängt och kvävande ;-)

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,


5 kommentarer

Lagt tak ligger

På nya uthuset har vi  lagt  tegeltaket själva med återanvänt tvåkupigt tegel. Nocken la vi på det speciella sätt som nockarna på de andra uthusen på gården är utförda med överskjutande tegelpannor från ena hållet.  På fallet mot gården ligger strängpressat och formpressat tegel, tillverkat på nu nedlagda tegelbruk som Årby i Hållsta. Har man blandade typer sorteras de och läggs lämpligen i ”kolumner”  ihop från takfot till nock. Det är bättre än att lägga typerna samlade i rader.

På takfallet mot åkrarna ligger strängpressat tegel från Vittinge och Heby som vi köpte på Blocket. Visst är det lite plock, pussel och uträkningar att lägga, men omöjligt är det på inget sätt. Jag visar en bildkavalkad.

Ströläkt och bärläkt 25×38 mm. Takpappen byggarna valde är T-tak YAP Super. Överskjutet på nocktegel ungefär 100 mm. Det är förstås viktigt att börja rätt vid vardera takfot för att få till överskjutet.

”Halvan” borrar hål för fastspikning av hela raden överskjutande tegelpannorna i bärläkten.

Det här blev klart i maj vecka 20, sen åkte vi norrut några dagar. Fönstren är levererade. Nu väntar vi på byggarna som väl borde komma och göra klart sin del.

Taket på tvättstuga med drängkammare var en av förebilderna. Det har legat i så där 90 år nu.

Där ligger teglet på underlagsbrädor på förvandring,  läkten är spikad i dem. Även så kallade bakar med bark har använts. En del skräp har samlats men taket är tätt! Nedan en närbild.

Och så här ser lagårdstaket ut. Tegeltaket är läktat ovanpå vasstaket som finns kvar under. Mjölkkammaren fick nytt papptak 1997. Teglet på utedass med redskapsbod la ”Halvan” om ifjol med träfiberboard under, se här.

Lövkompost och varmkompost finns där gödselstacken låg då här var riktig bondgård. Den ligger i skuggan av loge, dass, ek och fläder så fukten behålls och komposten fungerar därför bra. ”Halvan” är en hejare på kompostering och talar alltid så väl om ”sina” maskar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,


1 kommentar

Vad taktegel kan vara

Det ska läggas gammalt tvåkupigt taktegel på vårt nya uthus. Teglet kommer från den lagård här i krokarna som skulle rivas och som vi fick ta teglet ifrån. Största delen var handslaget enkupigt tegel som senare ska läggas på bostadshuset. Av det tvåkupiga teglet fanns det främst två sorter.

De olika sätten att tillverka tegel är handslagning, formpressning och strängpressning. Jag beskriver dem här med hjälp av den utmärkta , praktiska broschyren Gammalt taktegel från Hedenstedt i Trosa. Broschyren finns att läsa och ladda ner på http://www.hedenstedt.nu

Boken Taktegel, tegeltak, O. Antell 1986, beskriver tegeltillverkning historiskt men ger även läggningstips. Boken är helt klart läsvärd.

Strängpressat lertegel:

”Leran grävs upp, blandas och pressas genom ett munstycke format som profilen av en tegelpanna. Denna sträng kapas sedan upp i lämpliga pannlängder samtidigt som nästan hela den vulst som sitter undertill, skärs bort med en tråd. Kvar lämnas bara en liten klack på några centimeter för pannan att hänga på.”

Under 1900-talet var strängpressning det vanligaste tillverkningssättet. På bilden ovanför syns spåren efter tråden som skurit bort vulsten utom vid klackarna.

Formpressat lertegel:

Här syns ovansida och undersida.

”Parallellt med strängpressning har även formpressning förekommit. Där pressas en lerklump mellan två formar så att en takpanna bildas. Fördelen med denna metod är att man kan tillverka pannor med avancerade former och med falsar som tätar mot inblåsande regnvatten. Ett tak med falsat tegel är dessutom mindre vindkänsligt. (…)  En formpressad panna är nästan alltid slät i ytan på båda sidor och känns igen på de tätningsfalsar som nästan alltid förekommer längs kanterna.”

Stämplar finns på undersidan på flera av de formpressade teglen.

Formpressade taktegel till vänster, strängpressade till höger. Det här är tegel som har borrade hål som jag har  sorterat  för sig. Till vänster är tegel med hål på mitten för nocken, till höger har de hål på högra sidan för att ligga över och spikas i vindskivan.

Här syns ett strängpressat lertegel med ett spikhål till höger att spikas i vindskivan. De var spikade med klippspik när vi plockade ner dem:

Handslaget lertegel:

”Leran grävdes upp för hand, och blandades i en ”lerälta”, en slags kvarn som drevs av en oxe eller en ångmaskin. En klump lera kavlades sedan ut på en skiva som var sandbeströdd så att inte leran skulle fastna. Den utkavlade lerplattan lades sedan över en böjd form, vilken gav pannan dess utseende. Kanterna skars bort med kniv.

I formen fanns även en fördjupning formad som en upphängningsklack. Tegelslagaren tryckte ner den del av lerplattan som befann sig ovanför klackfördjupningen med tummen, och fyllde sedan tumavtrycket med en extra bit lera.

Därefter tilläts teglet torka under tre till fyra veckor. Ansenliga mängder ved gick sedan åt till bränningen som skedde i vedeldade ugnar under åtta till nio dygn.

Detta sätt att tillverka taktegel sträcker sig troligtvis bakåt i tiden ända till antikens dagar. De handslagna pannor som klarat sig in i vår tid är en omistlig del av vårt svenska kulturarv, som bör bevaras!”

Vi har inte så många av de här handslagna tvåkupiga teglet som har formats på en sandbädd varför undersidan är skrovlig. Klackarna har satts dit som extra lerkluttar som tryckts dit från ovansidan. De handslagna teglen är ofta bredare, tjockare och har ibland flackare kupning än det strängpressade.

Alla de här teglen har klarat årtionden av kyla och värme. Det är verkligen bevisat att de klarar påfrestningar!

Vi lägger det här teglet själva. Byggfirman såg helst att de slapp göra detta.  Det är inte många byggare i trakten, om ens någon, som har vana av att använda gammalt byggmaterial för återbruk. Dessvärre. Utöver de tegel som visas här har vi på Blocket kompletteringsköpt tvåkupigt Vittingetegel med fin patina.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


Lämna en kommentar

Advent

Det känns trevligt med advent och den stämning som så lätt skapas. Här har vi nystädat hus, levande ljus och bland annat adventsstjärnan av näver som Halvan fick för många år sen. Den hann sättas upp i köksfönstret lagom till gårdagens glöggbjudning. Bilden togs ifjol då marken var täckt av snö, idag har det varit disigt och inget vidare fotoväder. Glödlampan, här en 15 w med E14 sockel, skapar lagom stämningsljus.

Då lämpligt fototillfälle ges planerar jag att ta bilder i det likaledes nystädade ”hönshuset” där min favoritstjärna nu är uppsatt.

I eftermiddag påbörjade jag finsorteringen av taktegel till nya uthuset. Där kommer vi att lägga tvåkupigt strängpressat lertegel som vi fick samtidigt som vi plockade ner det enkupiga teglet som vi så generöst fick förra sommaren. Det finns två sorter och dessutom har några spikhål för läggning på nock eller över vindskiva.