Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


3 kommentarer

Hästskostenen gränsmarkering

Gränsstenar, vägstenar, milstenar, råstenar fascinerar mig som sagt.
Den här ganska svårhittade gränsstenen, Hästskostenen, besökte jag för tredje gången häromdagen:

Svårfunnen som sagt. Vid förra besöket några år tillbaka fanns en skylt vid vägen, liten men lysande vit. Nu var den borta men tack vare mitt bildminne kom jag rätt. En gång i tiden strök landsvägen alldeles förbi stenen (se målningen nederst), nu är den flyttad några meter ifrån.


En naturligt stenblock har klyvts i två delar sedan långt tillbaka. En form liknande en hästsko syns på den ena delen. På den andra har en gjutjärnsplatta fästs.

Bakom gränsstenen har Holmen (enligt text på plastband) nyligen avverkat. En gran har därefter vält framför stenen på den äldre vägdragningen. Den borde tas väck. Jag uppfattar det som att man inte kört med skördaren längs den gamla vägen. Körskador finns på annat håll vad jag kan se.  Ytan är inte heller markberedd och hoppeligen får den vara ifred för den typen av efterbehandling vid det som kallas ”skogsvård”.

Hästskostenen
är namnkunnig
såsom landamärkesskillnad
mellan Svea och Göta Rike
från Hedenhös tider

Här gick således gränsen mellan Svea och Göta rike, mellan Svealand och Götaland. Läs mer om Hästskostenen. Det jag slås av när jag tittar på kartan här på gränsen mellan Södermanland och Östergötland är vägnätet. I de djupa skogen i Sörmland är vägnätet glest men bara man kommer in på östgötaslätten är vägnätet finmaskigt. Vägalternativen är många, det är lätt att välja fel men det går ändå nästan inte att köra vilse. Och som alltid vid länsgränser, och riksgränser för den delen,  finns begränsat med bebyggelse.


Jamen, visst är väl Elias Martins målning suggestiv??? Min fantasi sätts igång på direkten.


3 kommentarer

Platsens betydelse

Platsens betydelse
Hur skör är inte landskapsbilden!
Hur lättförstörda är inte de småskaliga, slingrande kommunikationsnäten när bilismens har krav på snabbhet!
Hur lättförändrat är inte det småbrutna jordbrukslandskapet!

På tiden för utsnittet ur den häradsekonomiska kartan användes häst och vagn som transportmedel. Kartan visar min plats på jorden som den såg ut för länge sedan. Mycket är förändrat genom bilarnas teknikförändring och ökad trafikintensitet samt genom jordbrukets ändrade förhållanden.

Lantmäteriets Historiska kartor är en fantastisk tillgång. För att börja leta i arkiven klicka på Historiska kartor i den blå rutan. Vill man nå ännu längre tillbaka letar man bland de äldsta storskaliga kartorna över Sverige som finns i Riksarkivet.


Lämna en kommentar

Gårdsnamn värda att vårda

I samband med kommunernas och Postens adressförändringar försvinner gårdarnas namn väldigt fort och lätt. För att över huvud taget kunna behålla det måste man ta initiativ själv.

Här påbörjades omdaningen i september 2002. Jag slet verkligen för att få ha kvar Universumet i adressen. Kommunens förslag var ett gatunamn här ute på landsbygden med ett tvåsiffrigt gatunummer. Det kändes helfel för oss! Huset ligger 350 meter från vägen. Lika fel som ringklocka vid dörren och gatunummer på husfasaden.

En belägenhetsadress ska innehålla gatunamn eller bynamn och gårdsnamn. I vår datoriserade värld kan endast nitton (vill jag minnas) tangentnedslag användas i datoriserade adresser. Så även om kommunen påstår att man kan skriva gårdsnamnet efter gatuadressen så finns det i praktiken inte alltid utrymme för detta.

I längden kommer gårdsnamnen att försvinna även från kartorna om ingen använder dem. Jag tittar ibland på historiska kartor från 1700-1800-talet och hittar benämningar som jag inte visste fanns. Landskapet var då finmaskigare indelat, hade fler och tätare benämningar på platser och ytor, jämfört med på många kartor idag. Numera behöver vi egentligen inte platsnamnen då vi snabbt passerar i bil, landskapets olika benämningar kan av många tyckas onödiga. Men just här i Universumet värnar vi dem och jag fick efter mycket pappersarbete och många telefonsamtal (t.ex. Lantmäteriet, Riksantikvarie-ämbetet, Posten, ett otal till kommunen, grannar) behålla vårt gårdsnamn i adressen. Beslutet kom den 14 oktober 2003. Det var verkligen en sak att fira!!!

Ortnamn värda att vårda, Riksantikvarieämbetet.