Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Fönsterrenoveringens dag 30 maj

De mest annorlunda och egensinniga fönstren här på gården är de kopplade fönsterbågarna till ladugårdens fähusdel. Ytterbågarna renoverades 2015 genom att skrapas, kittas och målas med linoljefärg. Innerbågarna är tillfredsställande som de är, de har inte gjorts något åt efter att vi flyttade hit. Karmarna målades utvändigt för några år sedan.

Här syns specialkonstruktionen. Först tre bilder då bågen lyfts på plats:
f10
Fönsterbågarna är ”underhängda” men inte fästa i karmen med gångjärn. Bågarna skjuts ner till karmens undersida som utgörs av en halvstav. Denna rundade del är inte åtgärdad under vår tid på gården så ni förstår att ytan varit skyddad eftersom den är i så bra skick. På insida karm skymtar en triangulär träbit – ”styrtappen”.
f9 f8
Här är den kopplade bågen är på plats mot karmens undersida. Öppningsläget är maximalt. Fönsterbågen lutar mot den triangelformade ”styrtappen” på insidan.
f6
Bågarnas undersida är rundade. Sinsemellan är ytter- och innerbåge hopfästa med två gångjärn i överkant och en skruv på var lodrät sida.

f4
Bågen till vänster är ställd i minimalt öppningsläge med hjälp av vredet, högra bågen är stängd.

fönstervred
Vreden kan ställas i två lägen, stängt eller lite öppet. Vreden fixeras genom att vridas in i infällda slutbleck av stål.
f1
Här är ett foto innan sista bågen kom på plats. På en bondgård i närheten den gamla ladugårde samma typ av fönsterkonstruktion, säkerligen ett lokalt sätt att konstruera ladugårdsfönster. Bevaransvärda!

Här kan man läsa det ursprungliga inlägget om dessa fönster. Imorgon, lördag 30 maj, är det åter igen fönsterrenoveringens dag men de fysiska aktiviteterna är begränsade i år – men inte digitalt.


Lämna en kommentar

Gångbrädor

Brädorna som använts sedan 00-talets början byttes ut i augusti. De var inte tryckimpregnerade men höll ändå länge nog där de legat direkt mot lerjorden. Självklart är inte heller de nya tryckimpregnerade.

Jag föredrar en enkel lösning mellan uthusen, något som kan upplevas hemmahörande på en bondgård. Två brädor bildar en gång. En sådan gång krävs under tidigvår och senhöst då marken blir lerig men brädorna ligger kvar året om. Betongplattor hör inte hemma som plattgång just här och till exempel kalksten eller skiffer blir för ”fint”, för mycket villatomt. Här vill jag nogsamt behålla upplevelsen av enkel bondgård.

Utanför ateljén löper på entrésidan en ”brygga” av trä med bredden 70 cm. Mitt för dörren ligger de utflyttade och ursprungliga naturstenarna som bildar entrétrappa. Vid dörren finns en lodrät stör istället för räcke att hålla sig i för den som så behöver.

Jag tycker mycket om trä som gångar på tomter, i trädgårdar, i offentliga miljöer och har skrivit om det tidigare på bloggen:


3 kommentarer

Fönster special

Nu är alla renoverade fönster på plats igen, bland andra de kopplade fönsterbågarna till ladugårdens fähusdel. De har skrapats, kittats och målats med linoljefärg. Det är endast ytterbågarna som renoverats. Innerbågarna är tillfredsställande som de är, de har inte gjorts något åt sedan vi flyttade hit. Karmarna målades utvändigt för några år sedan.

Här syns specialkonstruktionen som jag tidigare nämnt. Först tre bilder där bågen lyfts på plats:
f10
Fönsterbågarna är ”underhängda” men inte fästa i karmen med gångjärn. Bågarna skjuts ner till karmens undersida, en dryg halvstav. Denna rundade del är inte åtgärdad under vår tid på gården så ni förstår att ytan varit skyddad eftersom den är i så bra skick. På insidan ser ni den triangulära träbiten som är fäst i karmen, ”styrtappen”.
f9 f8
Här är den kopplade bågen är på plats mot karmens undersida.
f6
Bågarnas undersida är rundade. Sinsemellan är ytter- och innerbåge hopfästa med två gångjärn i överkant och en skruv på var lodrät sida.
f5
Smart eller hur?
f2
Öppningsläge maxi. Fönsterbågen lutar mot ”styrtappen” av trä på karmen.
f4
Bågen till vänster är ställd i öppningsläge mini med hjälp av vredet, högra bågen är stängd.
Vreden kan ställas i två lägen, stängt eller lite öppet. På högra fönsterluftens karm kan man se de två lägena. Vreden fixeras genom att vridas in i infällda slutbleck av stål.
fönstervred
Vreden ser ut så här.
f1
Här är ett foto innan sista bågen kom på plats. Konstruktionen är smart tycker jag. Ett par kompisar som har en bondgård en bit bort har även de samma fönsterkonstruktion på den gamla ladugården. Kanske är det ett lokalt sätt att konstruera ladugårdsfönster?

Korna stod i bås på var sin sida om en mittgång. Hälften av dem stod alltså med huvudena mot fönstren. Genom att de är underhängda kunde inte kossorna buffa på fönstren fastän de öppnas inåt. Men varför går fönstren att ställa upp i två lägen ganska lika varandra?

.


1 kommentar

Vårdjobb

fönsterrenovering3
Ladugårdsfönstren är bortplockade och öppningarna har skyddsplast så länge.
fönsterrenovering4
Sex bågar allt som allt, bara ytterbågarna görs vid denna gång. Här syns fyra placerade i solen efter inoljning. Annexet används som verkstad men snart hoppas vi det ska hända annat därinne.
fönsterrenovering1
Ytterbågarna på östra sidan sågs över och målades med linoljefärg då köket byggdes nytt. Men inte karmen utvändigt. Den har fått bida sin tid tills nu. Här är det rabatten med pionknopparna som fått plastöverdrag.
fönsterrenovering2
Efter att dokumentationsbilden ovanför togs, har rötskadat trä på högra sidan av karmens bottenstycke tagits bort med sticksåg och stämjärn.
östfönster1
Här pågår arbetet med att komma in till friskt trä.
Och nu är fönstret täckt med plast tills nästa lediga tid uppenbarar sig. Regnskurar kan komma när som helst.

Fönsterrenovering är här på gården en never ending story


11 kommentarer

Hotad

lagård hotad av rivning lagård fr 20-talet
Den här ladugården från 1920-talet hotas av rivning då fastigheten är såld och de nya ägarna vill exploatera egendomen, stycka av tomter och bygga ett stort antal friliggande bostäder. Visst, byggnaden är helt obetydlig i det större sammanhanget men ett landmärke för närboende. Sakta men säkert utarmas landsbygden på äldre ekonomibyggnader. Det är dessa gamla ekonomibyggnader som lever farligt över hela vårt land. Några personer har lämnat in synpunkter på detaljplanen, en av dem är jag. Brukar ni engagera er i kommunala frågor?

.


3 kommentarer

Tillfälligt omhändertagande

Då vi flyttade hit var husen plåtklädda. Då vi tog bort plåten på ladugårdsväggen hade ena fasspontbrädan mot söder ruttnat sönder och bakomvarande liggtimmervägg hade också rötskadats. Vi tror att den kan bero på att här hängde den torkställning som mjölkflaskor, mjölksilar och hinkar ställdes för att torka. Regndroppar som fallit ner på ställningen har stänkt upp på väggen och orsakat skada. Med den förklaringen försöker vi få en bild av varför rötskadan uppstått just där. Jag har inte sett något foto på en torkställningen men Halvan tycker sig minnas en sådan långt tillbaka i tiden.

tillfälligt1
Ett timringsarbete är inget vi själva klarar av. Därtill fanns/finns så mycket annat att ta tag i som kräver omvårdnad. Därför föreslog jag att vi skulle sätta upp en bräda (som blev två) över skadorna för att undvika att de blev större tills vi kommer till skott med ladugården.

tillfälligt2
Sagt och gjort. Så blev det. Brädan har suttit där några år nu. Som ni förstår är det inte en helt maxad lösning men bättre än inget under tiden vi arbetar på med annat. Kanske räcker det framöver med att karva bort rötskadat timmer och fylla i med färskt virke och byta den skadade panelbrädan. Och det sistnämnda är inte helt enkelt då det handlar om spontade brädor.

Hur som helst känns det bra med den långvarigt tillfälliga brädan som skydd för väder och vind. Vi sover lugnt om nätterna :-)

.

.


6 kommentarer

Landsbygdens ekonomibyggnader

Jag blev glad över att så många kommenterade inlägget om jordbrukets uthus, de ligger mej väldigt varmt om hjärtat och under min levnad har jag sett åtskilliga gå ”döden” till mötes. De betraktas ofta som ett onödigt besvär och ”ofräscha”. Ordet lada tycker jag tagit över hand som benämning på landsbygdens ekonomibyggnader. Ni som läser bloggen verkar i flera fall ha samma erfarenhet. Jättetack för alla bra kommentarer ni gjorde.


Universumets lagård i januari 2012 med fähusdel närmast och logen längre bort (vägg helt träpanelad, med springor).

Hans beskrev så bra i en kommentar sina referenser som påverkar de benämningar han använder sig av.  Annika H delar kunnigt med sig av de erfarenheter hon har haft från västra Småland. Precis som Annika skriver tror jag det är viktigt att vi som varit med då ett jordbruk var levande skriver ner och berättar i bilder och skisser hur uthusen använts.  Nästa generation har annars ingen aning. Jag vill nog påstå att det är en kulturhistorisk välgärning att få ur sig detta. Tids nog blir det museitjänstemän som sitter på kunskap men utan den viktiga egna erfarenheten av hur livet levdes med och i husen, lagårdarna. Själv skriver jag om min barndoms jordbruk (fast inte här på bloggen), både med egen erfarenhet och med den information jag fått via ”intervjuer” som antecknats i små anteckningsböcker och därefter renskrivits med datorns hjälp. Att alltid ha en liten antebok i fickan var länge mitt signum.

Den lagårdsbyggnad som jag har minne av är vinkelbyggd och innehåller lagård med plats för kreatur och höns, lagårdsvind, huven  med plats för gödselstack under tak, porten med hölage och rötrummet. Därtill vedbod med ”bovind” ovanpå. De här benämningarna förekom under 1900-talets andra hälft i Ångermanlands kustland.

Det är på grund av att byggnadstraditionen skiljer sig från landsända till landsända som de byggnadsvårdsbloggar jag har med i blogglistan är sorterade landskapsvis. Kanhända är de byggnader och den byggnadsteknik de uppförts i specifika för landskapet. Ändå tenderar nog byggnadsvårdsinsatserna i normalfallet att bli genomförda på ett likartat sätt över hela landet.

Jag tycker att en blogg är en trubbig diskussionsform och är lite ledsen över att jag inte vet hur man gör mer av den diskussion som påbörjades men jag vet faktiskt inte hur det ska gå till att få den fördjupad. Hade jag oceaner av tid skulle jag vilja skriva utförligare om lantbrukets ekonomibyggnader från olika landsändar här på bloggen. En ladugårdsblogg  :-)  Läs HÄR om Mitt Egnahems värmländska ladugård. 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,


28 kommentarer

Lada. Men hallå! Vaddå lada?

En lada är ett hus för hö. Hö är torkat gräs som används som foder till gårdens kreatur –  kor, hästar, får, getter. Ladan är belägen på utmarken.  Utmarken är den del/de delar av fastigheten som ligger utanför gårdstomten och den närmaste jordbruksmarken. Från ladan hämtas höet hem till djuren i ladugården under vinterhalvåret då det går att köra med släde. Det hö som förvarades hemma på gården finns på höskullen.

Urbaniseringen och i och med det glömskan av jordbrukssamhället har medfört att alla typer av ekonomibyggnader på landet kallas lada. Dagens svenskar saknar ordförråd för bondgårdens, lantgårdens alla hus.

Här i Universumet i Mälardalen finns ingen lada och har aldrig funnits. Gården ligger centralt i ägorna och höet togs direkt in på skullen efter torkning i hässjor. På logen hade man halm.

Detta är ladugården, den är timrad och fick delvis en reveterad vägg efter några årtionden. Ovanför finns höskullen, den delen har träpanel med springor för luftningens skull. Höet puttades ner till korna genom en lucka ovanför foderbordet innei lagården.

Mjölkrummet, där mjölkkärlen kyldes i vattenbad i en stor djup vit porslinsho av den typ som finns i många kök idag, skymtar med sin separata ingång ihopbyggd med lagården.


Jag kan läsa att Maria med bloggen Karl-Eriks använder de benämningar som användes då gården var i bruk. Det tycker jag är fint, varsamt och hänsynsfullt mot de som en gång brukade gården och lade ner så mycket möda för att hålla den i stånd.  Ladugård med ”göningsrum”, javisst självklart! Kanske är det lättare att känna till tidigare förhållanden om man bor på en släktgård där den äldre generationen kan berätta hur gården fungerade förr.

I magasinet förvarades, torkades säd efter tröskningen i jutesäckar. I vagnslidret fanns fordonen, då hästdragna. Den modernaste byggnaden, traktorgaraget, förstår alla fortfarande vad den användes till.

Sädesmagasinet har matkällare murad av sprängd natursten och gjutet betongvalv under halva ytan.

I år har jag av Halvan fått höra två nya gammeldags benämningar som använts här: logkistan och lägret.  Hur uttalet en gång i tiden var vet jag inte, även här talades dialekt då. Logkistan var den del av logen som hade portar i varje ända, där hästskjutsen kunde köra rakt igenom utan att behöva backa. För att köra in hölass t ex. I logkistan ställdes även tröskverket upp då det var dags för tröskning. Där får man inte stapla upp något permanent som står i vägen, passagen ska vara fri. Portlider är ett annat ord för samma sak.  Halmen förvarades efter tröskningen i logen, nära och bra.

Det andra ordet som Halvan berättat först nu är att man sa ”lägret” om det gamla uthuset som stod där nya uthuset nu står. Det gamla uthuset som revs på 70-talet kallades så. Om jag förstått rätt var det ett vagnslider, de hästdragna vagnarna förvarades där i ”garaget” – ”lägret”. Det ska nog uttalas på dialekt  och vad det vill skildra fattar jag inte.  Lagret, lidret…?  Kanske kan det vara intressant att veta att Halvan träffat syskonen Agnes och David som levde här till 1966 och hört dem prata. De pratade gammaldags sörmlandsdialekt, något som man aldrig hör numera.


”Lägret” som revs på 1970-talet.

Ett bra och lättläst kompendium om äldre lantbruksbyggnader är Catharina Svalas ”Från Ladu-gård till djur-stall. Ekonomibyggnader under 250 år”, Sveriges lantbruksuniversitet 1993. Att resa genom Sveriges olika landskap och kunna avläsa det ursprungliga användningssättet för ekonomibyggnaderna är oerhört intressant. Tycker jag. Med mitt kulturhistoriska intresse och min agrara bakgrund.

MrsUniversum anser att landsbygdens ekonomibyggnader är vackra med fina proportioner, de har en tydlig arkitektur att ta varsamt hand om. En lada är oftast inte en lada, det är bara vårt ordförråd som urholkats.

.