Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

September


Till kammaren/vardagsrummet väntar vi på ett par nya stolar men den nya fönsterbänken som går i ett med ett av hyllplanen är färdig sedan länge. Nu finns lite mer plats för krukväxter och annat även här. I salen har vi löst behovet med bredare fönsterbräda så här.

Bokhyllorna håller på att fyllas, lite fler nya möbler och belysning kommer det också att bli. Det här kan bli ett favoritrum.


6 kommentarer

Blomma kruka!

Det är ett elände :-)  Ja alltså om man vill ha krukväxter på fönsterbrädan i äldre hus med den typ av fönsterbrädor från förra sekelskiftet som finns här. Krukorna får inte plats då huset vinterbonats och innanfönstren skruvats på plats.
fönsterbräda6
Så här blev det efter att ha satt dit en ny bräda. Nu ser det ut som på bilden ovan i salen. Jag vill inte ha konsoler och inte heller förstöra den profilerade brädan som finns där sedan tidigare genom att hyvla bort profilen.
fönsterbräda7
Så här var läget – helt omöjligt att placera en blomkruka på fönsterbrädan efter att innanfönstren satts på plats för vintern. Detta är en vanlig lösning från  husets byggår. Fönsterbänken/fönsterbrädan har profilerad framkant.  Den springer ut så pass att fönsterfodret står på fönsterbänken.

Okej, förr hade man inte krukväxter här, man hade separata blombord och piedestaler som tog upp golvyta (som också används av MrsUniversum). Men rummen här är små och vill man försöka sig på att ha krukväxter underlättar det om de kan stå på fönsterbrädan.

Här inne i salen, där vi håller lägre temperatur än för övrigt, klarar sig ”mormorsväxter” lättare, alltså gamla tiders krukväxter. Det är centralvärmen med radiatorer under fönstren och högre och jämnare temperatur än förr som gör att många växter otrivs eller dör under vinterhalvåret.
fönsterbräda2
På det här sätter går den profilerade originalbrädan fri från ingrepp förutom där den skruvas fast. Inga konsoler stör utseendet.
fönsterbräda8
Den nya brädan avpassades i längd och formsågades i ändarna. Den målades sedan med samma linoljefärg som fönstersnickerierna och fick torka.
fönsterbräda9
I brädan borrades sedan fyra genomgående hål. I dessa placerades spikar, vi såg till att brädan kom i rätt höjd och drämde till lite med en hammare. Men bara så pass att det blev märken på originalbrädan. Därpå borrades hål vid dessa märken i den fasta brädan. Gissa om det var kärnvirke i den, jojomensan…
fönsterbräda4
Den nya brädan skruvades fast med försänkta stjärnskruvar av rejäl dimension och sitter med distanser mot den väggfasta och profilerade originalbrädan. Det hela är reversibelt, dvs det går att ta bort utan att något är förstört. Det är en princip som för närvarande gäller inom restaureringskonsten.
fönsterbräda3
Engwall & Claessons linoljefärg Credo med specialbruten kulör som köptes på Ringvägen i Stockholm 1997.  Den 5-litersburken räcker än och går fortfarande att använda!!! Lättsammare och hållbarare färgsort får man leta efter. Inget problem med skinn bara man täcker ytan med lite linolja.

Nu återstår bara att spackla igen skruvhålen med linoljekitt och bättringsmåla med den Universumgröna färgen. Klart!

.


6 kommentarer

Grann

Bara snyggast på fönsterbrädan just nu!

Jag gillar verklighetens pelargon och jag gillar fotot också. Trots att skärpedjupet inte når till ståndarna och pistillerna. Sen jag köpte ny kamera är det inte lika lätt att blogga för fotografierna blir oftast eländiga. Suddiga och mörka. Och tunga så in i vassen då det inte går att i kameran ändra till lägre upplösning. Nä, jag är inte riktigt nöjd med min nya kamera. Än. Före den digitala teknikens tid hade jag en Nikon FE med två objektiv, ett zoom 36-72 och ett svagt tele på 135 mm var det.  Hade tänkt köpa en digital systemkamera. Nu blev det en hybridkamera som min kollega lovprisade. Men jag saknar en sökare hur mycket som helst. Jag vill skapa bilden i kameran för att slippa efterbehandla den. Jag ser inte på skärmen var skärpan ligger.  Och att lägga ner oceaner av tid för ett fotos skull är inte min melodi. Aaarghh, så frustrerande.

.

.

.


4 kommentarer

Glädjefnatt

Min novemberkaktus har fått glädjenatt. Och jag med.

Då jag härom veckan tittade lite hastigt på den såg jag på kvällen ljusa fläckar nertill. Vid närmare undersökning var det några små knoppar. De utvecklades på sidan mot fönstret. Jag vände novemberkaktusen försiktigt och en väldigt stor mängd knoppar blev synliga.  Ljuset har fått den att vilja blomma mera på ena halvan. Jag kan inte påminna mej att detta hänt förr!

Den här årstiden når solen in genom västerfönstret också så trots att jag vände ampeln får den sol – om än på kvällen. Härliga tider!

.


Lämna en kommentar

Nödd och tvungen

Ganska sent i höstas köpte jag på mej blomsterlökar på rea och trodde de skulle komma i jorden innan kylan kom.  Men nej, snön kom tidigt – inte mej emot. Men låta lökarna förfaras vore ju bortkastade pengar.

Här är en kruka som jag satte ner tulpanlökar i tre olika nivåer i. Den fick stå i ca 15 grader till i december då jag såg att det började spira. Då grävde jag fram lövkomposten, grävde ner krukorna (det blev fyra stycken olika men den här är störst) och täckte med löv. Snön la sig själv över alltihopa som ett värmande täcke.

Nu väntar jag på riktigt fina blommande tulpaner. Gissa om jag tycker det är roligt! Krukan är Signe Persson-Melins Gråsippa  för Byarums bruk.  Annars brukar jag ha mossa i den över vintern – här finns en bild på det.

.

.