Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Fönsterrenoveringens dag 30 maj

De mest annorlunda och egensinniga fönstren här på gården är de kopplade fönsterbågarna till ladugårdens fähusdel. Ytterbågarna renoverades 2015 genom att skrapas, kittas och målas med linoljefärg. Innerbågarna är tillfredsställande som de är, de har inte gjorts något åt efter att vi flyttade hit. Karmarna målades utvändigt för några år sedan.

Här syns specialkonstruktionen. Först tre bilder då bågen lyfts på plats:
f10
Fönsterbågarna är ”underhängda” men inte fästa i karmen med gångjärn. Bågarna skjuts ner till karmens undersida som utgörs av en halvstav. Denna rundade del är inte åtgärdad under vår tid på gården så ni förstår att ytan varit skyddad eftersom den är i så bra skick. På insida karm skymtar en triangulär träbit – ”styrtappen”.
f9 f8
Här är den kopplade bågen är på plats mot karmens undersida. Öppningsläget är maximalt. Fönsterbågen lutar mot den triangelformade ”styrtappen” på insidan.
f6
Bågarnas undersida är rundade. Sinsemellan är ytter- och innerbåge hopfästa med två gångjärn i överkant och en skruv på var lodrät sida.

f4
Bågen till vänster är ställd i minimalt öppningsläge med hjälp av vredet, högra bågen är stängd.

fönstervred
Vreden kan ställas i två lägen, stängt eller lite öppet. Vreden fixeras genom att vridas in i infällda slutbleck av stål.
f1
Här är ett foto innan sista bågen kom på plats. På en bondgård i närheten den gamla ladugårde samma typ av fönsterkonstruktion, säkerligen ett lokalt sätt att konstruera ladugårdsfönster. Bevaransvärda!

Här kan man läsa det ursprungliga inlägget om dessa fönster. Imorgon, lördag 30 maj, är det åter igen fönsterrenoveringens dag men de fysiska aktiviteterna är begränsade i år – men inte digitalt.


3 kommentarer

Fönster special

Nu är alla renoverade fönster på plats igen, bland andra de kopplade fönsterbågarna till ladugårdens fähusdel. De har skrapats, kittats och målats med linoljefärg. Det är endast ytterbågarna som renoverats. Innerbågarna är tillfredsställande som de är, de har inte gjorts något åt sedan vi flyttade hit. Karmarna målades utvändigt för några år sedan.

Här syns specialkonstruktionen som jag tidigare nämnt. Först tre bilder där bågen lyfts på plats:
f10
Fönsterbågarna är ”underhängda” men inte fästa i karmen med gångjärn. Bågarna skjuts ner till karmens undersida, en dryg halvstav. Denna rundade del är inte åtgärdad under vår tid på gården så ni förstår att ytan varit skyddad eftersom den är i så bra skick. På insidan ser ni den triangulära träbiten som är fäst i karmen, ”styrtappen”.
f9 f8
Här är den kopplade bågen är på plats mot karmens undersida.
f6
Bågarnas undersida är rundade. Sinsemellan är ytter- och innerbåge hopfästa med två gångjärn i överkant och en skruv på var lodrät sida.
f5
Smart eller hur?
f2
Öppningsläge maxi. Fönsterbågen lutar mot ”styrtappen” av trä på karmen.
f4
Bågen till vänster är ställd i öppningsläge mini med hjälp av vredet, högra bågen är stängd.
Vreden kan ställas i två lägen, stängt eller lite öppet. På högra fönsterluftens karm kan man se de två lägena. Vreden fixeras genom att vridas in i infällda slutbleck av stål.
fönstervred
Vreden ser ut så här.
f1
Här är ett foto innan sista bågen kom på plats. Konstruktionen är smart tycker jag. Ett par kompisar som har en bondgård en bit bort har även de samma fönsterkonstruktion på den gamla ladugården. Kanske är det ett lokalt sätt att konstruera ladugårdsfönster?

Korna stod i bås på var sin sida om en mittgång. Hälften av dem stod alltså med huvudena mot fönstren. Genom att de är underhängda kunde inte kossorna buffa på fönstren fastän de öppnas inåt. Men varför går fönstren att ställa upp i två lägen ganska lika varandra?

.


9 kommentarer

Husförbättring???

För några veckor sen gjorde jag en resa bortåt Bergslagen. Jag såg en hel del intressant men även den här pågående renoveringen av ett hus. Jag antar att ägarna tycker att det är en förbättring, då äldre material byts ut mot nytt och modernt. Men faktiskt så kan man med byggnadsvårdsblick, ha en annan syn på renoveringen, ombyggnaden.

De fönster med mittpost och tvärpost, som syns längst till höger, byts helt sonika ut mot ett mindre enlufts perspektivfönster som syns till vänster.  I mittdelen har vid något tidigare tillfälle fönstren bytts ut till tvålufts kopplade fönster.  I det äldre fönstret är alla 4 lufter öppningsbara och utåtgående. Det nya fönstret kan mycket väl vara ett vippfönster. Det gamla är kopplat med två glasrutor i bågen, det nya har 2- eller 3-lags isolerglas. Det gamla fönstret är snickeritillverkat med virke av god kvalitet och med profilerade poster mot insidan. Det nya har med stor sannolikhet stumma, klumpiga bågar utan profil. Bågen måste vara kraftig för att hålla den tunga isolerrutan.

Titta här i tabellen som jag hittade i Norge för så där länge sen. Där jämförs k-värdena (numera u-värden) i olika fönsterkonstruktioner.

Det fina hantverksmässigt lagda plåttaket (målad järnplåt), lagt med skivtäckning med förskjutna falser, byts ut mot ”plegel”, billig fabrikstillverkad plåt i skivor som ska likna tegel, eller rättare sagt svarta betongpannor.

För mej innebär det här ett byte neråt, både vad det gäller materialkvalitet och utseende. På köpet försvinner det kulturhistoriskta värdet.

Slutligen kommer panelen kanske att bytas ut mot t.ex. lockpanel. Och vågrätt över fasaden, strax över bottenvåningens fönster, kapas panelen och en horisontell bräda eller plåt läggs in och målas vit (absolut inte i fasadkulör). Sådana avskärningar har en historisk bakgrund – de gjordes på gavlarna för att en lång bräda var dyrare än två korta. Då försökte man dölja skarven genom att måla allt i samma fasadfärg. Numera hör den horisontella skarven till modulhus där hela väggar fraktas på lastbil. En hel gavelvägg är krångligare att frakta än två gaveldelar. Dessutom skarvar man även långsidornas väggar numera. Och skarven accenturas med avvikande färg. Det hela skriker ut att det inte är platsbyggt, inte lösvirke och inte arkitektritat. 

Det gamla huset har, självklart i alla välmening men utan kulturhistorisk och teknisk kännedom, strippats sin identitet. Jag är ganska säker på att varken det fina hantverksmässigt lagda plåttaket eller de äldre fönstren hade varit omöjliga att ha kvar och samtidigt få ett vackert, bekvämt och energisnålt boende där kulturvärdena skulle ge huset högre andrahandsvärde.

Det är lätt att låta som besserwisser då det gäller hus och renoveringar. Alla människor bor, alla vet hur det är, alla har en åsikt, alla vill något och har rätt att välja själv. Och även jag har rätt att tycka till – men önskar att jag inte trampar någon för hårt på tårna! För att göra rätt val gäller det att inte bara lyssna på och lita till byggvaruhandeln eller gör-det-själv-tvprogrammen. Många byggprodukter är nya och har inte haft någon prövotid på marknaden och då är det risk att man ”köper grisen i säcken”. Då det gäller det här med hus är det extra svårt att få förståelse för antikvariska och även teknikhistoriska synpunkter.  Byggvaruhandeln har starka lobbyister i sina led.