Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


4 kommentarer

Vacker patina

Nu ska jag visa foton från det kök som varit inspirationskällan till köket här i Universumet. Det här 1920-talsköket finns i Asta i Hälsingland. I Erik-Anders gården. Köket hade MrsUniversum endast sett på bild då hon beslöt att ha det här köket på näthinnan inför den egna köksombyggnad. Morfars och mormors trygga kök fanns också med i tankarna. Efter att vårt kök var klart kom vi förbi originalet en vacker dag. Gissa om det var en fin upplevelse?!

Till vänster innanför den här dörren inreddes ett kök på 20-talet, ett kök som fortfarande är intakt.


Från farstun kommer man in och ser detta.


Till höger finns järnspis, vedlår och…


…arbetsbänk. Diskbaljan av förtent koppar står på golvet då de inte används. Zinkplåt på väggen som skydd mot vatten och fett.


Boaseringen har målats med oljelasyr.


Skafferiskåp upp mot tak på sidan om dörren mot farstun och stugan.



Vilken vacker och välbevarad limfärgstapet. Lyckan måste vara att äga en sådan!

Köttkvarnen står framme. Tekoppar i funkisstil, favoritkaffekoppen är rosenbeströdd.

Vad gör det att tapeten har några skavanker, har patina? Ingenting alls, det är en fördel för upplevelsen, för autenticiteten.

Erik-Andersgården i Asta är helt klart värt ett besök. Precis som de andra hälsingegårdarna – på världsarvslistan eller ej.

.

Annonser


5 kommentarer

Älskade kök!

Nu har vi bott med detta kök sedan sommaren 2005 och MrsUniversum är fortfarande lika förälskad i det. Vi trivs verkligen här.

Trots att julhelgen varit blöt och blåsig är det ombonat inne i vårt skeva, lutande underbara kök. Lutande golv kommer det att fortsätta vara vad andra än må anse  – vi har bestämt oss för att leva på detta husets villkor :-)

Fina födelsedagspresenten tänds bara vid speciella tillfällen :-) Under julen ska det vara många stearinljus tända i vårt hus.

På den här fönsterbrädan kan det inte stå krukväxter då radiatorn är igång. Det får bli några röda bärkvistar över julen istället. Våran katt gillar att ligga här också. Men fram till början av december eldade vi bara i kamin, spisar och kakelugn. Så länge har vi aldrig väntat med att köra igång radiatorerna.

Och aldrig förr har väl Halvan krattat grusgången på julaftonen…

.


8 kommentarer

Det gamla köket

Då köket på andra våningen här i huset inrättades 1924 fanns inget rinnande vatten och  inget avlopp över huvud taget indraget i huset, inte heller på bottenvåningen. De gamla föräldrarna som flyttade in här hade samma standard som de vuxna barnen som tog över jordbruket och som bodde på bottenvåningen.

Det lätt att behålla och bevara köket här uppe. Järnspisen får vara kvar som värmekälla med kokmöjlighet och diskbänk/arbetsbänk är förvaringsutrymme. Det här river vi inte ut.

Zinkbänken var vitmålad men vi skrapade bort färgen. Fortfarande syns skrapriktningen, hur vi ska få bort den vet vi inte riktigt.

På bilderna har MrsUniversum försökt att rekonstruera hur det såg ut då man bodde här. Varmvatten fick man från cisternen vid vedspisen om det inte värmdes i panna på spisplattan. Disktrasa av bomull eller linne användes förmodar jag, en disktvaga likaså. Tändsticksaskarna Solstickan med Einar Nermans kom först 1936 och då var det askarna små antar jag, inte stor som den på bilden.

Råttfångaren är livs levande och nutida, en riktig favorit!

Innan emaljerade kärl kom användes materialet koppar. Den här bunken rymmer 13 liter.

Diskbänkskåpet har upphöjd kant för att vattnet inte ska rinna över. Snedfasningen av hörnet är klassiskt för att lättare runda det utan att stöta i. Här i huset finns många 45 graders avfasningar. Sockeln runt diskbänken är lägre än sockeln i övriga köket, den är även oprofilerad.

Om emaljkärl kan man läsa mera  HÄR.

Stänkskydd mot fasspont och murstock av samma zinkplåt som nubbats fast. Den emaljerade hinken med trähandtag bar man in vatten i.  MrsUniversum får se till att ta fram en skopa till hinken. Och så ska jag kanske ta fram den vitemaljerade tvålkoppen. Vilket diskmedel som användes vet jag inte men det kan väl inte vara omöjligt att ta reda på…

Det enda av det som visats som inte återfanns här i huset är disktrasan, spånkorgen och trasmattan jag vävt. Allt annat är kvar sedan gammalt. Slaskhinken kanske var en galvad hink. Jag tror att den stod i vänstra skåpet men säker är jag inte.

Så här ser det normalt inte ut här i gammelköket, fast det är trevligt att försöka iscensätta för att förstå hur livet med vardagssysslor levdes förr i tiden här i huset. Jag tycker detta är väldigt roligt, lajbans.  Nästa gång jag gör det tar jag vatten i hinken, hett vatten och diksmedel i baljan, skopa till hinken och odiskade kaffekoppar med sump i  ;-) .

Uppdatering: insåg att jag kanske bör visa hur kökshörnan ser ut i dagligt bruk.

HÄR kan du läsa hela inlägget om hur köket används idag.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,


10 kommentarer

SNÖ-skåp

SNÖ-skåp = SNedÖverskåp kallades de så vanliga sneda överskåpen med skjutdörrar då det begav sig. Åtminstone snickarna emellan. Visste ni det? Jag är för ung för att veta och det är nog ni som läser här på Mitt Universum också.

Men min kompis Margareta som hängt med lite längre, berättade för mej att de sneda överskåpen som nu finns som retrokök kallades just SNÖskåp. Hon beställde sådana skåp av en snickare på 1961 då skåpen fortfarande fanns. Här nedanför kommer två bilder från Kvänums nytillverkade ”retrokök”.

Det är den här typen av handtag  jag inspirerats av till Universumets kök. Horisontellt och vertikalt placerade och i hela luckans höjd eller lådans längd, men jag valde dem inmålade i luckornas färg för att man ska se att detta är ett eget tänk.

Mormors och morfars kök hade björkflammade skåp som de här överskåpen. Fotot tog jag i ett hus i deras grannby. I den här delen av huset med modernt kök och rinnande kallvatten bodde sonen med familj, i den andra delen av huset bodde den äldre generationen. Den moderna köksinredningen är från omkring 1948. Huset är en korsbyggnad från tidigt 1800-tal som rustades med försiktiga åtgärder för tolv år sen. Fönstren skulle bytas ut men så blev det naturligtvis inte, det avrådde jag på det bestämdaste från. Ser ni detaljen med majblommor på rad ovanpå dörrfodret? Den inspirerade mej till att samla majblommor över köksdörren i mitt eget kök. Även småsaker biter sig fast i minnet och inspirerar.


Det här är ett köksfoto från Byggnadsvårdarnas kökskatalogen på Facebook  från Länsmuseet i Gävle. Inredningen är från 1946 och används som sovrum. Se så blankfernissade de flammade ytorna är.46

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,


6 kommentarer

Veni, vidi, vici…

Nu ska jag passa på att berätta om hantverkarna bakom kökssnickerierna då jag ser att Sophie på Södergården talar vackert om Universumets kök –  trevligt!

Tre snickerier fick offertförfrågan, två var på plats varav det ena vill bygga stommen i sin verkstad. Jag skickade över ett förfrågningsunderlag bestående av ritningar med plan och vägguppställningar på hur vi vill ha köket inrett. En materialbeskrivning hade jag också gjort med preciseringar av materialkvalitéer och fabrikat i de fall vi/jag visste vad vi ville ha. Eftersom jag är arkitekt (KTH) har jag erfarenhet av att ta fram sådana här underlag. Vilken upplevelse vi var ute efter beskrev jag också, t ex att skevheterna skulle vara kvar och inte rätas upp. Ett foto från 20-talet med föregångaren Agnes vid vedspisen fick följa med för känslans skull. Men allt det där har jag skrivit om tidigare.

En av de vi kontaktade var Greger Å som då var knuten till snickeriet Scrinium i Strängnäs för att ta hand om deras byggnadsvårdsuppdrag.

Greger kom till det utrymda köket, såg,  diskuterade, drack kaffe, åkte tillbaka och skrev en offert som skickades till oss några dagar senare. Han var den självklare segraren. Snickeritorr och 1″ (en tum, 25 mm) tjock pärlspont utan rillor på baksidan var inget problem att få fram, inte heller att bygga på plats eftersom han hade mobila verktyg och maskiner i sin bil. Narade luckor var ett litet äventyr även för honom men det gick bra. I Scriniums verkstad gjordes luckor och sinkade lådor efter att den platsbyggda stommen var färdig. Vi fick gedigna platsbyggda kökssnickerier till ett bra pris. Tidplan och kostnad hölls.  Allt detta utförds tillsammans med kompanjonen Johan B, en snickare med mycket händiga händer. Det var han som bl a byggde den sitt- och förvaringsbänk med sinkningen som jag ritat. Sinkningen är gjord för hand!!!

Idag har de tillsammans med två andra snickare bildat företaget Kompetens i trä.  Jag förmodar att snickeriarbetena är lika gedigna men kanske till en annan kostnad då företaget har hunnit etablera sig på marknaden.

Alla bilder i inlägget är lånade från Kompetens i trä:s hemsida.

Om jag ska nämna något om min egen insats skulle det kunna vara att det tog längst tid att fundera ut och lösa var hur handtagen på skåpen skulle se ut! Jag hittade inget i handeln som jag tyckte passade till pärlspontluckorna med så tydlig randning. Minnen av barndomshemmets kök gav, som jag tycker, en snilleblixt. Så kan en liten detalj vara det som kan ta längst tid att komma på för en arkitekt. Det gällde bara att tänka på tvärsen och ändra de handtag på lådförstycken som var så vanliga på 40-50-talen från liggande till stående. Greger hyvlade fram profilen jag ritade. Det var kul och jag är fortfarande mycket nöjd med dem!

.
Läs även andra bloggares åsikter om ,


11 kommentarer

Ett undantag, ett kök

Jag tillhör egentligen inte den exhibitionistiska bloggargenerationen men skriver ändå om mitt hem på nätet. Märkligt va??? Och nu kommer flera bilder. Denna gång från köket en trappa upp som kom till 1924. Övervåningen inreddes då och blev undantagsboende för de åldriga föräldrarna när syskonen Agnes och David tog över ansvaret för jordbruket. Så gjorde man här, på andra ställen byggdes en liten stuga på gården till de gamla.

Men vi använder rummet på annat sätt .  Tvtittande- lite musiklyssnande- läsande- fikande- pysslande. Någon gång som gästrum.

En sak jag tycker är fascinerande är att den lilla globen som utgör taklampa, sitter på sin ursprungliga plats från husets elektrifiering. Konstljuset ansåg man då skulle komma från samma håll som dagsljuset.

Vedspis och diskbänk med zinkplåt finns kvar, skafferiet likaså – men används som kök gör det inte längre. Här finns inget avlopp och inget rinnande vatten. Slaskhinken stod under diskbänken och vattensån stod väl antagligen ovanpå. Här i Universumet finns hinkar, såar och diskbaljor kvar. Men exakt vilka som användes här kan jag ju inte veta. Men vattensån av förtent koppar kan jag nog tänka mig att Fredrik & Augusta Charlotta använde här. Kanske ska jag ta fram den och ställa tall- eller enris i den över julen…

Jalusiskåpet av betsad björk – kallat pappersslukarskåpet av MrsUniversum – kommer från Yrkeskvinnors Riksförbund på Drottninggatan i Stockholm. Jag kom över det på 80-talet och är glad för det.

Förvaringsmöjligheter är bra att ha. I det här rummet har vi ganska väl förspänt med den saken. Jalusiskåpet, skafferiet och fast inredning som vi själva monterat. Det består av ikeaskåpen ivar, de enda med obehandlade massiva luckor och stomme – åtminstone då vi köpte dem. De är placerade på låg sockelbräda och målade i Universumgrönt och försedda med bänkskiva som sågats till rätt bredd och längd. Tjocktvn och vhs-videon står i en del som kan plockas bort då apparaterna inte fungerar längre. Videon är för djup för att få plats inne i skåpet där musikapparater samlats.

Även skåpens fria gavel kläddes med bänkskiva. Den bit som blev över gjorde vi skrivyta av inne i ”hemmakontoret” – det gamla platsbyggda skafferiet. ”Halvan” gjorde en fin, mjuk ursågning och jag målade kanten umbragrön. Nu är det bara att vända på stolen vid bordet så har man en liten arbetsplats. Men eftersom de flesta räkningar betalas via dator idag och vi inte har dator i det här huset, används det inte på samma sätt som var tänkt. Men vad gör det…

Det här är MrsUniversums gungstol. Like it! Skön, smäcker, rogivande. Gungstolen kostade 50 kr på loppis inne i stan, runda virkade mattan har Agnes gjort. Hon bodde här uppe i slutet av sitt liv. Hennes smala, fina träsäng med metallresårer finns kvar – men det är inte den som syns här, även om den stod på samma ställe. Karmstolen har David snickrat. De var uppväxta i självhushållets tid och vana att tillverka mycket själv och få sin mat från gårdens djur och odlingar. Det lilla slagbordet kommer härifrån Universumet, har enligt Halvan någon period stått i kammaren på bottenvåningen.  Att det är härligt björkflammat syns inte i motljuset.


Därborta skymtar hagen där getterna går på sommarhalvåret. Adventsljusstaken från 60-talet fyndad helt intakt på loppis. Det var bara att jacka in i eluttaget.


Den vita duken med jugendrosor inhandlad på Tradera.

Jordgloben och tv:n – spröten mot omvärlden som en kompis sa då hon för första gången hälsade på efter att jag flyttat från Stockholm långt ut på vischan och tyckte att jag hamnat oländigt till, haha…

Det här rummet har en annan känsla än intilliggande ljusa sovrum och ljusljusgrå farstu. Här är ombonat, en lövberså mitt i vintern.


2 kommentarer

Vårhelg

Jomen, det här var en härlig påskhelg. Färdigt murarjobb, ledig långfredag (jag blev ”långlate”) färdigstädat på påsklördag (jag blev inte ”påskalosk”), sen liten vårbjudning i köket på söndag. Salen lär dröja innan vi kan ha kalas i och det är för kallt att sitta på magasinet.

Lärkan kom på skärtorsdag, den 1 april! Tofsvipan har varit här i två veckor redan. Halvan hörde bofinken igår, koltrasten drillar… Det är vår men än har inga blåsippor skådats. Vi har satt ut trädgårdsbänken vid husgaveln och invigt den.

Idag, annandag påsk, snöade det på förmiddagen. Vi var bjudna på god middag och sen blev det en gemensam biltur ut i landskapet och en promenad på moränåsen där backsippor kommer att blomma inom en inte alltför avlägsen framtid. Det här är en skön årstid!!!


8 kommentarer

Spiskåpan lite noggrannare beskriven

Nu har jag nytagna bilder på Universumets spiskåpa av målad järnplåt från soliga lördagen, både helhet och detaljer. Plus ritningen som plåtslagaren fick men omritad för hand och med lite mer text.

Innan kåpan beställdes hade vi gjort en hel del research.

Vi tittade på befintliga gamla kåpor, murade kåpor, kåpa med en vanlig fläkt inbyggd i hos bekanta och fläktkåpor i böcker och på nätet. Hembygdsgårdar är inte dumma att besöka. En massa avvägningar krävdes. Skulle kåpan i form exakt likna den som fanns här förr? Hur gör vi då med elspisen som hamnar utanför? Ska vi i så fall ha en separat fläkt under överskåpet för den, bredvid kåpan över vedspisen? Vi tog gott om tid på oss som vanligt. Resultatet blev en längre spiskåpa av plåt  utan elektrisk fläkt monterad i sig. Det behövs inte tycker vi här i Universumet. Förr hade man inte det heller ju…

Här nyttjas rännan i nederdelen till vykort vi får, att hänga espressobryggaren på och magnetburkar från ikea att förvara i. Där kan även en kokbok stå uppslagen då mat lagas. I ögonhöjd och utan att kladdas ner.

Klicka för större ritning.   I Gård & Torp nr 2-2014 beskriver Jacob Hidemark en likadan spiskåpa.

Kåpan är 1, 42 meter lång och djupet i underkant är 62 cm. Både i underkant och överkant har den samma djup som den tidigare murade kåpan som vi aldrig sett annat än på foto. Men spår efter den fanns kvar i tak och sidomur. Kåpan börjar 1,64 meter över golvet – som den tidigare.

Rännan i nederkant är tillverkad för sig och därefter näst fast med små punktsvetsar. Jag önskade svetslöst men plåtslagaren svetsade ändå, tur nog blev det rätt lite synligt. Äldre spiskåpor är inte svetsade.

Klicka för större bild

Lite förklaringar:

1. Taklisterna av trä ansluter mot kåpan på båda sidorna. Det fria hörnet är rundat för att ingen ska göra sig illa.

2. Ingen fläkt, bara befintlig imkanal, används som ventilation för matos. På sommaren står luckan öppen för att ventilera bort värmen från köket, ja från hela nedervåningen.

3. Taklist ansluter mot plåt. Kåpan målades i samma färg som taket – en specialbruten linoljefärg från Ottossons Färgmakeri med beteckningen 3005-Y20R. MrsUniversum hade med hjälp av NCS-systemet försökt hitta ursprungsfärgen som kom fram då takets vita 70-talsfärg skrapades bort. Muren målades med egenblandad kritvit limfärg.

4. Plåtkåpan levererades obehandlad från plåtslageriet. På insidan har vi målat den en gång med pensel. Kåpan är fäst i väggskåpet på ena sidan och på andra sidan har plåten bockats och en ca 15 mm bred kant finns på sidorna mot mur och tak (syns på ritningen) där den har skruvats fast. Upp mot tak sitter en separat plåt som täcker takytan (syns litegrann på foto 2). Plåten är lättare att torka rent från fett och os än andra material.

Under kåpan finns en vanlig stor vägg-glob där lågenergilampa ryms. Den är lätt att hålla ren. Där finns också ett dubbelt vägguttag. Kan vara bra för elvisp kanske eller våffeljärnet… Elledningen är dragen i väggskåpet.

5. Vi målade spiskåpan för hand med pensel för vi ville ha synliga penseldrag  som syns på sista bilden. Utvändigt penselströks den två gånger med linoljefärg. Sprutmålad yta ville vi inte ha men går självklart att få om man vill det.

Hemlevererad till Universumet kostade spiskåpan 3 500 kronor plus moms = 4 375 kr (2005). Målning och montering gjorde vi själva. HÄR finns tidigare skriverier om denna spiskåpa.

Kökshyllan vid spisen. En lavendelbukett som hänger på brödstången syns i förgrunden. Hyllremsan av plast fick vi av Halvans kusinfru som tyckte att den borde passa. Och det gör den ju! Fastsatt med häftstift…

Till sist – och än en gång – fotot med den murade spiskåpan som fanns här i Universumet fram till 1940-talet då vatten och diskbänk drogs in i köket. Här står min föregångare Agnes med kokkaffet serveringsfärdigt!


Lämna en kommentar

Stängda dörrar från och med nu

Nu har vi kört igång med temperaturzoner  i huset. Som brukligt varje höst någon gång efter att innanfönstren satts in är det dags med de stängda dörrarnas levnadssätt. När värmen från vedspisar, kakelugn och kamin behöver förstärkas på vardagarna med elvärme – då är det dax med zonindelning. Det har varit frost flera nätter och imorse  var det -5 grader ute.

Zonindelningen innebär att vi har varmast i kök och kammare i bottenvåning, mindre varmt i sovrum och kök på övervåningen, riktigt svalt i salen och farstun. På wc/dusch har vi härligt varmt med hjälp av infravärme i takarmaturen – två funktioner i taklampan alltså.

Fotot visar delar av köket på övervåningen med sovrum till vänster och övre farstun till höger. Numera är alltså dörren mot farstun stängd. Det känns bra att årstidenas växlingar märks även inomhus. Det blir en härligt go´värme från vedspisen, en Nr 4 från Näfveqvarn.  Här är det första inlägget om zonindelning av huset.


20 kommentarer

Köket är klart

Om vi hade beställt ett kök från en tillverkare – t.ex. Ballingslöv, Bomankök, Canadaköket, Epoq, Hagaköket, HTH, Kvänum, Lidhults, Lijo, Marbodal, Mobalpa, Myresjökök, Puustelli, Tibrokök, Vedum, Åraslöv, Poggenpohl eller min favorit Bulthaup – skulle vi aldrig ha fått det så exakt anpassat som det nu är. Köket blev platsbyggt och färgstarkt fast vissa bilder överdriver nog en del då det gäller färgen.

Under perioden oktober till och med juni levde vi med ett provisoriskt kök. Vi hade kunnat flytta in tidigare men jag vet med mig: flyttar vi in i ett ”nästan” klart kök kommer vi inte att färdigställa det fullständigt med alla detaljer. Vi flyttade in dagen innan vi åkte på semester, hängde för fönstren för att ingen skulle tjuvkika, och hade ”vernissage” dagen efter vi kom åter från semestern.

Och ett par månader senare bjöd vi in till ”taklagsfest” för att tacka för god arbetsinsats och ge feed-back till dem som praktiskt hjälpt oss med ombyggnaden. Det blev en enkel middag i köket en vardag efter allas jobb. Det är oftast trist att jobba med projekt och inte få se slutresultatet. Och vi var nöjda och ville berätta det!

För den som vill läsa om alla momenten i köksombyggnaden – klicka på taggen KÖKET i högermarginalen.

Köksbilderna nedan har fotats vid olika tillfällen från 2005 och framåt.

Kök med viss snedhet som målats med ockra oljelasyr. Jämför gärna med det här fotot. Funkisgloben hänger på plats som då huset fick elektricitet.

Kylskåp och frys med oljelaserade skivor fastklämda på dörrarna. En bra lösning från danska Gram.

Tidsmarkör inköpt i Rom under tidigt 90-tal. En detalj är kantens rundning, skålning, på längsgående list mot fönster.

Kökshörnet med farstudörren. ”Vedlåren” är lådor där kastruller, karotter och porslin förvaras.

Fönsterbänk, elementskydd och sittbänk.

Skänken och bänken. Vintertid ligger ett fårskinn på bänksitsen. Vanliga almanackan (lingonkransalmanackan) har en egen plats.

Från farstuhållet.

Uppställningsplats för gammalt och nytt.

Spishörnan. Det är sommar, annars skulle inte en plastkanna kunna stå på vedspisen. Stången i taket finns kvar. Reda-behållarna är en favorit vilket alla som läst tidigare inlägg förstår.

Vedspis och elspis. Mortel och ljussax på vedspisen används nu och då.

”Finhörnan” med skänken sensommartid. Solrosor från kökslandet. Tankar om annan punktbelysning finns.

”Finhörnan” den 25 april 2009.

Så här såg hörnan ut under ombyggnaden. De nya tapeterna lurar ögat att INTE se eventuella ojämnheter.

Två småhyllor vid spisen på samma ställe som då Agnes levde. Agnes levde på den här bondgården till sin död 1966.

Då vi började ombyggnaden fanns bara en hylla men på fotot från 1920-talet fanns det två. Då spånskivorna togs bort kom märkena efter hyllorna fram. En nytillverkades och nu sitter två hyllor på plats igen. Den första tapeten kommer fram där hyllor och konsoler suttit.

Kaffeburken till vänster har stått här i åratal innan jag flyttade hit.
Gula burken med kaffebönor har jag fört hem från Neapel.
Kaffekvarnen från Agnes tid. Hyllremsor av plast är en gåva från kusinen som tyckte att de passar här i Universumet.

Fönster som ger utsikt…

… och infallande dagsljus på arbetsbänken.

Detta är det bästa med hela köket anser MrsUniversum. Att hon lyckades lösa skåpluckornas handtag till egen belåtenhet!  Att lådorna skulle ha den här typen av handtag var klart från början (prägling från barndomen) men hur göra med luckorna? På 40- och 50-talet målades lådfronterna och handtagen var fernissade på trären yta. Här är allt inmålat i inredningens färg och alla har snedkapad avslutning vilket inte gjordes decennierna tidigare vad jag vet. Och luckorna har alltså lodräta handtag med samma profil. Det har jag aldrig sett på en ursprunglig inredning av den här typen. Detta var faktiskt det mest innovativa jag kommit på i det här köket tycker jag – kanske för att jag vet våndan och besväret innan aha-tanken dök upp.

Så här såg det ut i köket före ombyggnaden:

Gamla matplatsen i det svarta köket. Tro nu inte att den gamla bänkspisen som stod ovanpå vedspisen är slängd. Nejdå, den är recyklad och lever ett nytt liv på magasinet. Den håller mat varm och kokar kaffe då vi har kalas där. Jättebra!

Tillfällig provmöblering för att känna efter hur det kändes att flytta matplatsen till ett annat fönster efter 100 år vid det andra.  Skänken står till vänster innanför farstudörren.

En av förlagorna till nya köket:

Erik Anders- gården i Asta, Hälsingland. Foto MrsUniversum 2006.

Åsså vill jag visa Agnes i bondköket en gång till. Inte mycket av ytskikt finns kvar från den tiden, bara ena hyllplanet är detsamma som då av bildens fasta inredning.  Ändå känner MrsUniversum en samhörighet med Agnes och har försökt låta bygga ett kök som inte förvanskar atmosfären i köket alltför mycket.


Lämna en kommentar

Sveriges mest kända kök?

Så var då köket klart – sommaren 2005.

Under resans gång insåg jag att även den här bilden funnits i bakhuvudet, den här har vi väl alla präglats av om vi föddes in i den svenska kulturen under 1900-talet.  Jag tänker på alla vykort och planscher som tryckts och översvämmat landet. (Det är ett kort jag scannat av nedan.) Självklart är jag präglad av Carl Larssons Sundborn. När jag för tredje gången besökte Sundborn, sommaren 2006 och då för första gången tillsammans med äkta hälften ”Halvan”, såg jag det direkt! Här är ett av ursprungen till Universumets färgsättning.  Men i medvetandet var det köket i Erik-Anders gården i Asta, Hälsingland och mormor och morfars björkflammade köksinredning som var förebild.

För den som inte läst Carl Larssons ”Ett hem”, och är lagda åt det kulturhistoriska hållet, kan jag rekommendera den. De flesta akvarellerna har man sett – och de är ju fina – men texten, texten… Så härligt kategoriserande och tillrättavisande karl´n är. Han vågar tycka till!

En annan läsvärd författare är förstås Ellen Key – hon och Larssons  hör ihop som ler och långhalm. Samma idéursprung från engelska Arts & Crafts-rörelsen. Även hon går hårt fram mot det sena 1800-talets mörka inredningsideal. Unga och radikala var de då…  Keys ”Skönhet för alla” kom ut 1897. Även den läser jag med nöje. Det är intressant att känna till hur tankar och kulturströmningar gick för si så där 100 år sen. Det är lättare att förstå sin egen samtid om man kan sin historia. Sägs det. Och tycker jag.

>>>>><<<<<

Arghh – det har varit en jobbig resa att gå igenom köksombyggnaden några år i efterhand. Men också mycket nyttigt för nu har jag broderat ut huspärmens anteckningar med lite mer substans. Ju längre tiden går desto lättare är det att glömma avvägningar och varför beslut blev som de blev. Men faktiskt har det varit jobbigare att skriva om det med vetskap om att andra kan läsa, än vad själva ombyggnaden var. Och det svåraste återstår – att visa bilder på det kök vi trivs så bra med. Att fota interiörer är svårt. Att fånga ett litet rum på bild är mycket svårt. Carl Larsson kunde…


4 kommentarer

Praktiska detaljer

Reda-behållare av glas hade MrsUniversum hamstrat i förväg. Tänkte att någon gång ska de väl komma till pass – och nu kom tillfället. Jag har nämnt dem flera gånger tidgare – därför att jag är så kär i dem! Och liknande nytillverkas bl.a. av Ikea. Reda kom visserligen på 30-talet och inte 1910 då bostasdshuset i mitt Universum byggdes, men det nya köket är ju inget försök att återföra inredningen till sekelskiftet. MrsUniversum ville åt en stämning som skulle passa in. Behållarna, närförrådet, är jättebra att ha vid spisen eftersom skafferiet finns längre bort. Redaglasen syns på en bild i förra inlägget.

Diskställ är viktigt då vi valt bort diskmaskin där många låter porslinet torka. Jag ville bli av med synlig disk och placerade diskställen i två ”våningar” i skåpet utan botten ovanför diskhoarna. En riktig 50-talslösning med torkställ av stringmodell med plastbelagda ståltrådar. De köptes som second-hand och rengjordes väl. Diskställen är placerade förskjutna vilket gör att höga saker kan ställas längst till vänster på tork. Vattendropparna hamnar på den rostfria diskbänken. Till höger i skåpet sitter ett vägguttag för de köksapparater som används tillfälligt. Helt osynligt då skåpet stängs. Ljuslisten går förbi i framkant av skåpet bakom en inmålad trälist.

(Ikea  har något liknande diskställ men med uppsamlingsbricka undertill. Jag tror det var Marbodal som har/hade en liknande lösning men med plan metallhylla utan lodräta stöd som gör det svårt att ställa tallrikar upprätta, de ramlar eller får läggas ner. Även I Finland har man  inbyggda diskställ i överskåp. Men min viktigaste inspirationskälla till den här lösningen är min barndoms kök.)

En viktig anslutningsdetalj

Hur löste vi problemet med anslutning mellan diskbänk och dörrfoder? Det var ca 12 cm kvar till sidoväggen. Diskbänk och bänkskiva har standardbredden 60 cm. Från dörrfodret och till bakväggen var det 49 cm. Skulle vi göra åverkan och hugga ur fodret? Att flytta dörren var absolut inget alternativ. Skulle vi placera diskbänken framför fönstret och ha en 49 cm smal bänkskiva mellan diskbänk och dörr? Den ena lösningen som diskuterades var sämre än den andra. Margareta kom med det ultimata förslaget. Tack Margareta!

Den smala ytan byggdes högre än diskbänken. Ytan drogs in, kortades av i djupled, för att inte krocka med dörrfodret och en bit ek lika bänkskivan las ovanpå. Fronten är löstagbar. Där förvaras brickor. Knoppen på fronten är en trådrulle av trä som även används som handdukshängare.