Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Klippspik

Alla snickerier (och mycket annat) är spikade med klippspik i detta hus. De har dragits ut om så behövts när fönsterfoder, golvsocklar och taklister försiktigt kilats loss för att återanvändas.

Klippspik, som har kvadratiskt tvärsnitt med skarpa hörn, är mycket bra att fästa snickerierna med så att de inte spricker. Klippspik är värda att återanvändas. Klippspiken är också svagt koniskt, den smalnar av mot udden (i motsats till trådspik som är jämntjock förutom en spets längst ner) och därför lossnar den förhållandevis lätt när snickerierna kilas loss. De här spikarna är lätta att räta ut och såklart återanvända.

Så här var förhållandet runt fönster och dörrar innan restaurerandet påbörjades. Fönsterfodren gick i liv med den tapetserade väggytan, de hade ”sjunkit in” i väggen efter att skivor spikats på väggen. Likaså var det med fönstrets understycke. Där hade t o m en horisontell list spikats över mötet mellan vägg och snickeri då snickeriet låg en bit in i väggen.

Efteråt ligger foder och understycke utanpå väggen precis som det såg ut från begynnelsen. Den smala yttre fönsterbrädan kom till då jag ville ha en lite bredare yta för krukväxterna. Den har fästs utan stor åverkan på originalsnickerierna.

Ni anar inte hur mycket jag längtar efter ett nytt praktiskt byggnadsvårdsprojekt. Det är nästan så jag ”klättrar på väggarna”. Att det skulle bli så har jag inte kunnat föreställa mig!


4 kommentarer

Kila bort

Finns det något mer enkelt utformade hjälpmedel inom byggnadsvården än träkilar? Här en bild från då salens fönsterfoder togs bort tillfälligt.
kila bort foder
Så många dörr- och fönsterfoder som har lossats på här i huset med hjälp av kilar. Lossats försiktigt för att senare spikas på plats igen efter pappspänning av väggarna. Här i huset är snickerierna fästa med klippspik, vilket gör att de lossar lättare än om de vore spikade med trådspik. Klippspiken är konisk till sin form och det underlättar att få ut dem ur spikhålet än trådspik.

Här finns att läsa:
Lite mer om klippspik
Och om tillverkning av trådspik

 


8 kommentarer

Läget

I helgen har löven räfsats och dragits bort till lövkomposten. Hela tomten är inte klar, bara det som är nödvändigast att få bort innan eventuell snö faller.

I helgen har vi gjort norrgaveln klar, målat rött och vitt alltså och putsat fönster på gaveln. Den ljusröda slamfärgen är nu färdigstruken. Panelbrädorna grundades innan de spikades upp och nu ströks andra varvet. Fönsterfoder och knutbrädor är grundade med mager linoljefärg. Ställningen kommer att få stå kvar under vintern men trätrallar och stegar tar vi bort. Till våren ska det vita slutstrykas. Och samtliga fönsterbågar ska bli rödorange utvändigt.

Hur gör ni? Då ni målar fönsterfoder? Var gör ni färgbytet?

Idag, då det finns grundmålade brädor att köpa på byggmarknanden (undrar just med vilken färgtyp, ingenting för oss antar vi :-)) tenderar säkerligen knutbrädan att bli vit på kanten. Men då man målar allt på plats är det enklare att kanten får väggens kulör.

Här är fasaden med farstukvisten och den gamla enkelfassponten. Där är kanten på den nu vitmålade knutbrädan omålad. Den ska bli röd. Till våren. Dimensionen på knutbrädorna är lika som tidigare. Det visade sig att panelbrädorna var spikade med trådspik och knutarna med klippspik. Nu blev det trådspik överallt utvändigt på gavelfasaden.

Inomhus har salen fått tillbaka sina fönster- och dörrfoder och fodersocklar som grundats med mager linoljefärg i den för vårt hus typiskt jugendgröna kulören. Till snickerierna återanvändes klippspikar. De är tillverkade av järn med hög kolhalt och därför lätta att räta ut och sedan olja in med linolja. Förborrade gjorde vi innan de fina spikarna med liten skalle spikades på plats. De försänktes med dorn och därefter spacklade spikhålen. Då spacklet torkat görs slutstrykningen av snickerierna. Klippspik är så bra därför att träet spricker inte lika lätt som vid användning av trådspik. Det är också lättare att kila loss snickerierna om det behöver göras någon gång i framtiden. Dessutom var klippspik använd sedan tidigare här.

Vi jobbar mot tiden med att få salen klar till jul. Nästa helg kommer vi inte att lyfta en hand här hemma. Men nu är det mer lättsamma kvar med spikande av golvsocklar, ett litet golvfix, tapetsering, uppsättning av gardinstänger och möblering. Kul ska det bli. Precis sådant som kvinnliga inredningsbloggare skriver om. MrsUniversum har märkt att då kulörer behandlas på bloggar brukar kommentarerna bli många. Jag är likadan, tycker att det är heltrevligt att få börja arbeta med yta. Samtidigt vet jag ju att stommen och allt det bakomliggande är minst lika viktigt och att underarbetet betyder mycket för slutresultatet. Och det får ta sin tid som ni märker.

Men innan det blir till att damma av schaggsoffan ;-) ska slutstrykning med den gröna linoljefärgen göras någon kväll i veckan hoppas vi på. Den behöver lite torktid, ju…

.


2 kommentarer

Klippspik

Vill du kolla in min klippspik-samling? undrade min äkta hälft glatt i helgen,  samtidigt som han kom med rykande varmt kokkaffe. Självklart ville jag det. Samlingen har ökat efter att den gamla tegelläkten togs bort från taket.

Spiklådan med härlig gammal rostig och bra klippspik.

Här har vi 4 tums. (1 tum = 2,5 cm.)

Och här 3,5 ;  5  och 6 tums.

3 tums finns det mest av.

3 tums spikarna är av två typer, har olika huvuden. Normal spikskalle och dyckert-typ. Sådana här spikar har använts till att spika fast foder och lister i hela huset. I salen ska de återanvändas igen precis som vi gjort överallt alltsedan vi började arbeta med huset.

Klippspik går bara bra att återanvända. Järnet är segt och klarar lätt att rätas ut. Spikändarna är snett avskurna, inte spetsiga som trådspik, och spräcker därför inte träet lika lätt. Klippspik är bra!

Vad ska vi ha dem till tycker du? sa jag och insåg att alla dessa inte går åt till foder och lister.
Vi kan väl använda dem då vi ska spika lite panel inne på torrdasset, sa han.
Utmärkt, sa jag. Det gör vi! Och till kommande brädfodring av logen kanske.

Sven Rinman, 1720 – 1792, var den som anses vara uppfinnare av industriell  spiktillverkning, av klippspik. Enligt uppgift är Nyby Bruk i Torshälla det bruk som första gången tillverkade klippspik i Sverige. Året var 1845. Det kan ta tid för en uppfinning att bli realiserad.

Här ser ni de vanligaste äldre industriellt tillverkade spikarna. Trådspik produceras i mängd fortfarande.  Till vänster syns tvärsnitten för varje spiktyp uppförstorade. Spikens historia är väldigt spännande. Och hörrni byggnadsvårdare, släng inte den klippspik ni drar ut. Räta ut och återanvänd, materialet är fullgott! Och köper ni handsmidd spik i byggnadsvårdsbutiker – se då efter att den verkligen är smidd spik och inte pressad.

För övrigt lär  nog hammarslag vara ett utrotningshotat ljud då skruvdragare och spikpistol tar över.

.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,