Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


11 kommentarer

Självbindare

Jag skrev om att återkomma om utflyktsdagen i september med traktorer och gamla jordbruksmaskiner. Det blir lite om en fantastisk makapär – självbindaren Herkules.
självbindare5
NE: självbindare, skördemaskin för stråsäd. Självbindaren skär av säden och samlar den i kärvar, som binds med en mekanisk knytapparat.
självbindare4
Herkules dras här av en traktor men den går även att dra efter hästar.
självbindare3
Resultatet när den gått fram är kärvar som ligger på rad, ihopknutna med snöre.
självbindare2
Självbindaren uppfanns redan 1875 men genom att den har en komplicerad konstruktion och därmed blev dyr, dröjde det till in på 1900-talet innan den blev vanligare. På 1940- och 50-talen ersattes den av skördetröskan.
kärve med snöre
Kärve (nek) ombunden med ett snöre som syns om man tittar noga.
kärve bunden med strån
Här ligger en kärve (nek) ombunden med halmstrån som man gjorde då man skar säden med skära eller slog med lie. Det var kvinnor och barn som brukade göra kärvarna innan självbindaren tog över.
Nationalencyklopedin förklarar:
kärve, en med halmband eller snöre (skördegarn) sammanhållen bunt av (vanligen) stråsäd eller halm.
nek, sydsvenskt ord för kärve.
skyl,  form för torkning av sädeskärvar, Långskyl= trave, förr vanlig form för torkning på fältet av sädeskärvar, parvis uppresta mot varandra med sädesaxen uppåt och med sex eller flera par i varje
självbindare1
Det här är en komplicerad maskin med tre långa trästörar som roterar sinsemellan, en duk som rullar med den avkapade säden på och portionerar ut den i lagom mängd, därefter binder apparaten ihop till en kärve. Det var ingen vidare bra förklaring så här kan ni se en film med samma typ av självbindare som ovan i funktion. Trots hela den komplicerade konstruktionen tycker jag att det är mest märkligt att det går att göra en knut på snöret som binder ihop kärven :-)

Gamla metoder i jordbruket demonstreras i Stenudden, Luleå 2009. Självbindaren är en Herkules av samma typ som på mina bilder. Till skylarna som man gör använder man en stör i mitten. Så har man inte alltid gjort.

Jag minns första gången jag såg ett skördat sädesfält med skylar och en parkerad självbindare. Det var nära Björsund i Sörmland och jag stannade men saknade den gången kamera. Det var oerhört vackert med skylarna jämnt fördelade på den stooora halmgula åkern. Sinnligt helt enkelt.

Visst är det väl intressant med agrarhistoria! En historia som vi alla har anfäder som varit delaktig i på något sätt.

.


16 kommentarer

Knivigt och knepigt

Salut och fanfar till Annica H,  Sophie och Hans  som kunde vad kniven användes till!!! Det var mer än vad jag visste då jag flyttade hit till Universumet, minns inga tröskverk från min norrländska hemby, bara kvarn och skördetröskor  :-) Knivigt för mej att veta vad detta knepiga, i betydelsen smarta, redskap användes till.

Okej, här är kniven runt handleden i sitt rätta element:

Tröskning pågår.

En likadan kniv som sitter lite för slappt åtdragen här.

Här ligger kärvarna, nekarna, prydligt upplagda.

Runt var och en av kärvarna har självbindaren knutit ett snöre. Ett halmgult snöre som försvinner bland de gula stråna men likväl finns det där.

Mannen som står vid tröskverket får kärvarna en och en uppkastade på bordet. Båda händerna behövs för att ta emot och placera kärven så den matas in i verket.

Men innan dess ska snöret bort. Då är kniven som är fäst på handleden ett utmärkt redskap. Inte kommer den bort heller.

Den sitter där den sitter utan att hindra att handen nyttjas till annat än att hålla en kniv.

Gissa om jag blev glad då vi förra året besökte en veterantraktorplöjning där även olika gamla tröskverk, självbindare och skördetröskor visades upp. Och ett av tröskverken var det full fart på. Kolla agnarna som sprutar ut ur röret uppe till höger! Ett liknande tröskverk användes här på gården. Det ägdes tillsammans av bönderna här ikring och kördes mellan gårdarna för tröskning.

Eftersom jag aldrig varit med om den här typen av jordbruksarbete var det värt mycket att få se hur det fungerar i praktiken för att det inte enbart ska bli en akademisk kunskap. Den typ av kniv som finns här i Universumet fick jag se i bruk. Guld värt för en som verkligen vill veta mer (allt) om jordbrukets historia :-)

Klicka på länken och läs om förra årets trevliga och givande dagsutflykt i sörmländska myllan med gamla jordbruksmaskiner och hästar.

.