Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


3 kommentarer

Välplanerad arkitektur

Arkitektur av hög klass, kulturhistoria hela vägen. Spjutspetsinredning och spjutspetsarkitektur av sin tid! Ett mode som sent omsider, i omformad tappning, sjönk ner i folklagren. Det här är objekt som vårdas väl…

Castletown House, fasader påbörjade 1722, interiören färdig 1760-1770-tal.

Jorå, 1700-talet var också vitt. Ingen annan kulör har hittats under det stuckvita.

Men det är bara entréhallen med trappa som är vit,  övriga rum på samma gods är väldigt färgstarka. Här syns Long Gallery med influenser från romarriket och de väggmålningar man fann vid utgrävningar i Italien under andra halvan av 1700-talet.  Upptäckten av Pompeji och Herculanum ett stort inspirationsfält, och tidens ledande konsthistoriker och konstteoretiker Johann Joachim Winckelmann, spred kunskapen och modet ut över Europa.

En ljuskrona av glas från Murano i samma galleri.  Förskräckligt tjusig!

Rum i fil… så långt från mitt Universums korsformade planlösning man kan komma, kanske. Det skadade sidentyget på väggarna byts inte i detta röda rum, utan får fortsätta ruineras tills nästa restaureringsinsats görs.

Här har sidenet bytts till nytt glänsande, tjusigt.

Skridskoåkare direkt från 1700-talet. Ledig stil kan man väl påstå.

Förbindelsegång från paradrummen till köket, avsedd för husets härskarinna. Kolla golvbräderna. Sågade svängda!

Russborough House – palladiansk arkitektur att njuta av. Av detta bygge, som påbörjades 1741, visar jag bara exteriör och en landskapsutblick.

Landskapet omdanades med spadar och skottkärror för att bli böljande och ”naturligt” som modet föreskrev. Jag tycker verkligen om det vi kallar engelska parker. Får håller ägorna öppna än idag, the ha ha-ditch skymtar längst fram. Det finaste och därmed mest osynliga diket, avsett att osynligt hålla fåren borta från slottets absoluta närhet och de värdefulla, planterade växterna,  såg jag en gång i Stourhead i Wiltshire, England.

Foton från ett studiebesök i höst till Castletown House och Russborough House på Irland.

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,


2 kommentarer

Gårdstunet litegrann från ovan

Jag har funderat en del på vad ett gårdstun egentligen består av. Nationalencyklopedin säger: ” tun, äldre benämning på gårdsplan eller en inhägnad gräsvall, särskilt om en gräsbevuxen plats kring en bondgård ”.

Jag är uppväxt med det jag anser vara ett gårdstun. En plan, öppen gräsyta där djur, människor, kärror, cyklar, bilar samsades. Växterna som fanns där var de som av många betraktas som ogräs. De var tramptåliga och klarade torka bra. Jag minns groblad, gatkamomill som luktade så gott när man gick på dem, backskärvfrö, kråkklöver, syror och grässorter som jag inte kan namnet på.

Det tun jag växte upp med slogs med lie 1-2 gånger per sommar, senare med gräsklippare. Gräset hade bara chans att växa sig högt på kanterna, mot häcken som skilde tunet från trädgården.

Här i mitt Universum har vi inte ett gårdstun med gräsvall i NE:s mening, vi har en gårdsplan. Men jag tycker ordet gårdstun är så vackert att ibland säger jag det.

Den här bilden tog MrsUniversum för tre år sen då skorstenen höll på att muras om, så den är inte dagsfärsk utan tre år gammal – från den 4 juni 2006. Det är inte varje år jag stegar upp på taket för att fota.

Så annorlunda det är att se gårdsplanen litegrann från ovan. Så lummigt det är. Rönnen blommar, den hamlade almen har ostyrigt rund kalufs, de gamla ekarna finns där som vanligt, cyklarna är utflyttade därför att magasinet städas. Grusvägen leder till eller från gårdsplanen, grusgången leder härifrån och mot bostadshuset. Uthusen inramar planen. Mälardalen är herrgårdarnas region – även den enklaste bondgård tog efter med flyglar symmetriskt placerade i förhållande till mangårdsbyggnaden.

Där fruktträden står har vi en klippt gräsmatta, andra delar åter har ängsmark med gräs som slås med lie. Mossor i gräset bekymrar inte MrsUniversum. Vissa år finns mattor av gatkamomill bakom logen – en av MrsUniversums favoriter. Vacker, mjuk mattbildare, kul till formen och mycket godluktande. Vi låter de små bestånden av brännässlor finnas kvar – det har ju dock varit bondgård här och de växer på kväverika platser, t. ex. där gödselstacken fanns. Jag skulle kunna skriva mycket om örterna på gården. Just nu blommar tjärblomster i mängd uppe på ekbacken, innan dess gullvivor, svalört och ögontröst. Hundkäxen är vackerblommande just nu, men dem håller MrsUniversum efter innan de fröar av sig..

Finns det gårdstun idag? En villatomt är inte ett gårdstun. På landsbygden tycker jag att gårdstun är vackrare än strikta gräsmattor. Ibland känner jag mig ensam i min uppfattning…