Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

Regn på rutan

regn på rutan2 regn på rutan1
Det regnade hela gårdagen. Det gjorde det. Samtidigt anlände ett gäng sädesärlor, alltså minst 10 st i en flock. Det har jag inte varit med om tidigare. Några badade i vattenpussarna. Jag ”tog av hatten” och hälsade dem välkomna.

 

På våta fötter
hoppar sparven jämfota
på verandan.

Shiki 1867-1902

.

Annonser


3 kommentarer

Sparkstötting

spark
Den här sparken får sannerligen sällan komma ut i sitt rätta element. Sådana är vintrarna här numera. Annat var det förr kan jag höra av människor som är födda här och upplevt snörika vintrar.  Minns själv när jag som barn med mina kamrater gjorde ”tåg” av flera sparkar ihop och åkte på den lilla grusvägen. Tror att det var Agnes, som dog 1966, som var den sista långvariga användaren. Sparkstötting får väl numera räknas till ett kulturhistoriskt transportmedel, åtminstone i de här trakterna. Tänk vad man kan längta efter rejäla snövintrar, soliga vidder och skidturer direkt från gårdstunet.

I den vintriga dungen
Hör jag svaga ekon
från länge, länge sedan

Issa 1763 – 1827

.

.


4 kommentarer

Fullt upp

Det här lilla huset, nu med tegeltak :-),  längtas det hem till emellanåt.

Vi hinner inte mycket på vardagkvällarna. Halvan bilpendlar 14 mil enkel resa tre dagar i veckan och jag tar tåget in till Stockholm ungefär två dagar i veckan en tid framöver. Ett intressant uppdrag pågår. Så bra att Svealandsbanan finns.

Kom så går vi ut
och ser på snön
tills vi står på näsan

Bashō  1644-1694.

HAIKU Japansk miniatyrdiktning tolkad av Jan Vintilescu, 1959

.


Lämna en kommentar

Japanskt traktorarbete

Höstmörker i byn,
därute gungar ljuset
från bondens traktor.

Ur ”Snödroppar”
av elva svenska haikupoeter

Så ser det ut utanför vårt hus på kvällarna. Det känns inte oangenämt alls då den ordentlige bonden fortsätter plöja efter mörkrets inbrott. Det är stora ytor som ska bli färdigplöjda i tid före vintern. Så läser jag nedanstående och tanken ställs på ända:

Att lantbruksarbetets tidsmässiga organisation påverkats av industrisamhällets värderingar ser vi bland annat när bonden fortsätter sitt arbete efter solnedgången i ljuset av traktorns lyktor. Är det början på en utveckling mot skiftarbete i ett industrialiserat lantbruk, där investeringarna i ny teknik är ekonomiskt räntabla under förutsättning att arbetet bedrivs i dubbla skift? Hur räntabla är investeringarna i termer av livskvalitet och immateriellt välstånd?

Ur ett gammalt nummer av Stad och land, SLU, Movium; Sveriges Lantbruksuniversitet,  institutionen för landskapsplanering

Samma villkor råder inom skogsbruket med de stora ”skördarna”. Gissa hur lätt det är att köra sönder kulturarv i skogen till lyktors sken?

● ● ●
Jag vet inte om ni uppmärksammat det, men jag har lagt till länkar till några retrobloggar jag spanar in emellanåt.  Jag är som många andra, en ”loppista”, och det ända sedan 80-talet. Jag är ingen samlare, jag vill ha nytta av föremålen,  och har genom regelbundna besök i secondhandbutiker kunnat komplettera en del glas och porslin som finns här men som gått sönder. Men från början var det sakre jag tyckte var vackra som inhandlades, det blev gärna 50-talsporslin, vackra blomkrukor som visade sig vara UE, textilier som dukar och handdukar. Och vaser av allehanda slag.  Och lyrikböcker. Nu är det oftast äldre 1900-tals saker jag plockar upp. Kul är det hur som helst!

.


6 kommentarer

Skir höstsol

Hösten är skön.

Här i Universumet  förbereds för att sätta in innanfönster, några hamnade på plats redan i söndags. Resten kanske kommer på plats nästa helg, men inte på lördag för då ska vi ut på världens mest spännande utflykt om vädret tillåter. Passade på att putsa ytterbågarnas rutor redan i helgen för att fördela arbetsinsatsen. De första innanfönstren här i landet kan dateras till 1729, tänk bara…

Ett gammalt husmorstips är att inte putsa fönster då solen lyser på rutan för då blir det blir flammigt.

VARSEL
.
Fastän ögat ännu inte märker
vart hösten hunnit
– oro i blodet har
kastande
vindilar väckt

Toshiyuki

.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , ,