Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


15 kommentarer

Mangla tvätten

Har ni sett en sådan här mangel någon gång? Under en fantastisk tid i mitt liv hjälpte jag till med att dra en sådan mangel. Linne- eller halvlinnedukarna blir nog aldrig så fina som när de manglas med en sådan här bumling. Den stora mangeln med stenar som tyngder är numera i min ägo men jag använder jag en elektrisk kallmangel till vardags.

Stenmangling

Klicka på teckningen för att se ett foto med en mangel av samma typ.

En mangel av den här typen finns på tvätterimuseet i Vårby söder om Sthlm, Masmovägen 20-22.
Det har öppet på söndag den 2 mars klockan 12-14. Visning av tvätterimuseet kl. 12.30. Servering i bostadshuset.
Entré: 20 kr
T-bana eller buss 172/740/865 till Masmo. Promenad 300 meter under Botkyrkaleden via Örbrinken ner till Masmovägen vid Albysjöns strand. Till vänster efter ca 100 meter på Masmovägen, så hänger tvätten på tork!

I romanen Kungsgatan av Ivar Lo-Johansson från 1935 är temat stadens förhållande till landet, samt stadsbornas dito gentemot landsbygdsbornas. Här beskrivs bl a hur bönderna i Sörmland övergick till att tvätta stadsbornas kläder då jordbruket inte längre lönade sig och industrialiseringen fortgick. Vill man se den realitet det innebar är tvätterimuseet en riktig guldklimp. Hur livet gestaltade sig innan tvättmaskiner förekom kan vara nyttigt att få se :-)

.


9 kommentarer

Isbyk

Så är det dags igen!

Isbyk på Albysjön den 6 mars. Hagalunds tvätterimuseum i Huddinge anordnar detta fantastiska tillfälle att få lära sig inte alltför avlägsna tvättmetoder i en väldigt trevlig miljö.

Jag vill verkligen flagga för detta undangömda men otroligt intressanta museum vi stranden av Albysjön. Nära Kungens Kurva och ikea. Varför inte kombinera om du inte tror att tvätterimuséet i sig är intressant nog för en tripp.


Just den här bilden är lånad från Olle Magnussons hemsida, tvätteriintendent på Tvätterimuseet

Vårens visningar 2011 (klicka på länken och scrolla längst ner på sidan som öppnas)
6 mars ISBYK vid vaken på Albysjöns is
10 april Vårbyken
15 maj –  Byk i lövsprickningen
29 maj Fars byk på Mors dag
 
Öppet 12-14, entré 20:-
Visningar 12 o. 13, servering i Tvättarbostaden.

.
Jag är väldigt intresserad av arbetslivsmuseer. Arbetslivsmuséet i Hagalund tycker jag är en pärla.  Här visas kvinnohistoria IRL (in real life) några gånger per år. En bra visning får man också av museets samling av tvättmedel (från såpnejlikor och björkaska till Jör), klädnypor, tvättbräden, tvättvagga, tvättmaskiner, strykbrädor och -järn, manglar, krustång, torkvinden där tvätten hänger på tork, varmvattenkokaren utomhus där tvätten kokades…  Allt detta i en intakt tvättarfamiljs hemmiljö med möjlighet till kaffetår i bostaden. Läs gärna det jag skrev här på bloggen efter besöket ifjol.
.
Arbetets museum i Strykjärnet vid Motala ström i Norrköping är det överordnade museet för alla dessa fantastiska arbetslivsmuseer som drivs av ideellt arbetande entusiaster.  Även det är värt en resa.  Läs gärna bloggen som  arbetslivsintendenten Torsten Nilsson skriver.
.

Fotot är lånat från Wikipedia. Klicka på bilden för att veta mer om den. .
.
. .
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,


9 kommentarer

Vintertvätt – so what?

Så här tvättade man fram till 50-talet och på landsbygden ännu  längre.  På Hagalunds tvätterimuseum visas hur det kunde gå till. Det är koncentrerad kulturhistoria som blir oerhört intressant tydliggjord. Här i Universumet finns järngrytan kvar som var inmurad i tvättstugan. Den har under något decennium använts som blomplantering och fick då ett hål i botten. Nu finns den i förvar på tvättstuguvinden.

Vatten kokas upp med björklut (dåtidens hemmagjorda tvättmedel), vittvätten som legat i blöt i kallvatten över natten, kokas upp över öppen eld och rörs om då och då. Det här gäller bomull som blev vanlig på 1800-talets andra hälft, linne tvättades annorlunda eftersom det inte skulle kokas och röras om.

Efter kokningen ses plaggen över och gnuggas vid behov extra mot tvättbrädan.

Sedan skulle tvätten sköljas ur. Här sker det i en isvak som sågats upp på sjön. I Hagalund handlade tvättning om stordrift då det begav sig, som inkomstkälla. Annars sparade bondmoran vintertvätten till våren då en jättebyk skedde. Klappträet, berättades för oss besökare, var föregångaren till vridmaskinen och numera torktumlaren.

På vintern skedde torkningen mest inne i den glesa torkladan med extra luftningsöppningar, även om det på bilden hänger tvätt utomhus.  Här gällde frystorkning som tog ett par dagar. Sen mangling eller strykning – museét har ett utmärkt parad av föremål för detta.

Örngottsbanden kunde krusas med tång (finkrusigt) eller med hjälp av en kniv (bredare krusning). Jag måste passa på att berätta att då jag flyttade till Universumet och fann min föregångare Agnes örngott, tvättade jag dem, manglade och krusade örngottsbanden för hand utan att någonsin ha gjort det tidigare. Sen la jag in dem i linneskåpet där banden nu rinner ner som ett vattenfall då jag öppnar skåpet. (Nu får jag stor lust att skriva om de gamla textilierna här i Universumet – kanske blir det av nå´n gång framöver.)

Några tidiga modeller av elektriska maskiner för tvättning. 

Det här är ett oerhört intressant och svårhittat museum tycker jag. Det mesta som hör till tvätt finns där. Visste ni att såpnejlika, denna ”mormorsväxt” har sitt namn för att hela växten har använts som tvättmedel? Inte heller klädnyporna var bortglömda, olika modeller fanns i samlingarna. Klypor av trä lika väl som av plast.

Ett besök på Hagalunds tvätterimuseum i Vårby, Huddinge, rekommenderas å det allra varmaste av MrsUniversum som konstaterar att sin tvättmaskin vill hon inte vara utan!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,


6 kommentarer

Iskall verklighet – vinterbyk

Söndag den 28 februari är det vinterbyk vid isvaken intill tvätterimuseet Hagalund, Vårby, Huddinge, Stockholm. Klockan 12-14.  Nu lär det vara is på Albysjön, jag borde passa på att för första gången besöka detta unika och enda tvätterimuseum.

Jag håller på att läsa bok nummer två:  Barn av sin stad  i Per Anders Fogelströms Stockholmstrilogi. Där kan man få en viss inblick i tvätterskornas villkor under tiden 1880-1900. Jag fattar inte riktigt varför jag inte läst Mina drömmars stad-serien tidigare?

Hemslöjden nr 1/2010 finns ett fyrasidigt reportage om museet med mycket vackra bilder.

Jag kan berätta att det är lite kyligt här i Universumet! Halvan trodde inte sina ögon då han tittade på termometern igår morse. – Den här visar nog fel! tyckte han. – Jag måste titta på den digitala, var hans ord. Men det visade sig stämma att det var -29,4 grader Celsius. Halvan, som alltid bott i Mälardalen, säger sig aldrig ha upplevt sådana köldgrader någonsin. Men det har jag, norrländska som jag är.


2 kommentarer

En lina för miljön

Tänk att vara tvungen att kämpa för att få torka tvätt på lina…  Det som känns så självklart här i Universumet! På sommaren utomhus och på vintern i det kalla magasinet. Det är miljövännerna i USA som kämpar för rätten att använda tvättlina. LÄS HÄR! Tvätt på torklinor anses i vissa områden vara förfulande och slarvigt och är förbjudet. Trots att torktumlare och torkskåp drar energi och medverkar till ytterligare  utsläpp av koldioxid. Exakt vad vi vet här i  mitt Universum – tork utan hjälp av elektricitet är bättre för miljön, det är billigare för oss och det är ett extraplus i trivsel med tvätt på torklina tycker vi. Och så gott som tvätten luktar sen! Så gjorde man förr – och det livet var i detta fall inte sämre än dagens levnadssätt anser vi här i mitt Universum.

Den här bilden har jag visat förr. Den visar tvätterimuseet i Hagalund, vid Albysjön i Botkyrka, och är hämtad från nätet för länge sen. Jag tycker bilden är ”mäktig” och vacker – snö och vittvätt. Men den här röda tvättstugan användes under handtvättens tid och det var ett hårt kvinnogöra. Undrar om inte tvättmaskinen är den elapparat som förändrat hushållsgöromålen mest av allt under 1900-talet. Så tvättmaskinen vill MrsUniversum inte gärna vara utan.

1955 kom en statlig utredning om tvätt som blev grunden till de svenska fastighetstvättstugorna. Just nu pågår en utställning om dessa  på Nordiska museet. Tvättstugorna rymmer konflikter både i ett vardagligt och globalt perspektiv. Samtidigt ger de möjlighet till positiv kontakt människor emellan i  bostadsområden med flerfamiljshus. Sådana kontaktytor blir färre och färre i dagens samhälle.

Den som klickar på bilden ovanför landar på konstnär Olle Magnussons hemsida. Han är kontaktperson för tvätterimuseet i Hagalund. Fotot är hämtat från inbjudan till utställningen RE:ART Åter i bruk i Österbybruk 2009 där Olle Magnusson ställde ut den här installationen kallad ”Fly me to the moon.” Kalsongtvätt som konstform!

Det finns många aspekter på tvätt. Men att få kämpa för tillstånd att torka tvätt på lina utomhus trodde jag inte behövdes någonstans i världen, därför blev jag förvånad över artikeln ”En lina för miljön” som jag länkat till här ovan.

HÄR  finns mina bilder från isbyken vid tvätterimuseet.