Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

De saligas ängder

Ängen kunna anses ibland
själva grundämnena till vår
jordiska lycksalighet.

.

Kanske tycker ni att jag är tjatig det här har man kunnat läsa förut här på bloggen :-) Men jag gillar detta så mycket.  Så såg man på ängen, åkerns moder, under 1700-talet. Nu är gräs emellanåt bara något besvärligt att bearbeta. För gräsmatta vill de flesta ha. Även jordbruksmarken minskar i areal i landet, åker, äng och hagmark växer igen. Tänk vad djur och den arbetande människan med handredskap gjorde väl för sin omgivning utan att tänka speciellt på skönhet och landskapsvård. Det handlade om överlevnad och begränsades inte bara till en tomt utan till många hektar mark, ett helt landskap.  Jag imponeras då jag tänker på det  strävsamma liv som levdes förr. Att leva nära naturen var ett måste då för att få mat för året.

De saligas ängder, de élyseiska fälten, Champs Élysées, Paradiset.

Jag tycker om mitt Universum med träd, gräs och stenar.
Med motorgräsklipparen kör Halvan upp gångar genom gräset.
Efter midsommar slår vi det långa gräset med lie. Det brukar räcka med en gång per sommar enligt vårt skönhetsideal :-)

Ängen kunna anses ibland
själva grundämnena till vår
jordiska lycksalighet.

Svenonius 1769

Jag googlar och undrar om den man som skrev detta kan vara Jonas Svenonius som var kyrkoherde i Välinge församling i Lunds stift åren 1746–1768? Eller var det Jonas S. som var präst i Brunskog i Värmland. Eller var det någon helt annan?

.


8 kommentarer

Champs Élysées

Om skötsel av en äng:

Slå inte ängen för tidigt! Vänta till tidigast i mitten av juli så att ängsväxterna hinner sätta frö.

Slå inte ängen med röjsnöre eller grästrimmer. Växterna slits sönder och ängen utarmas. Dessutom försvåras den viktiga räfsningen. Använd istället klippande/skärande redskap som lie eller slåtterbalk.

När höet torkat måste det räfsas ihop och föras bort. Kvarliggande hö kväver och gödslar.

Slåttergynnade växter är mycket känsliga för hög kvävehalt och försvinner direkt om marken gödslas. Det beror på att de trängs undan av snabbväxande, kvävegynnade arter som hundkäx, midsommarblomster och smörblommor. Gödsla därför aldrig en naturlig slåtteräng.

En igenvuxen ängsmark kan med fördel röjas fram. Många ängsväxter finns kvar och kommer tillbaka när slåttern återupptas.

Ur Om bonden och odlingslandskapet i Västernorrlands län, 1996

Ängen kunna anses ibland
själva grundämnena till vår
jordiska lycksalighet.

Svenonius 1769

.

.

Javisst, de saligas ängder, de elyseiska fälten

Här på gården har vi mer än bara prästkragarna som syns på bilderna. Vi har ängshavrerot, tjärblomster, violer, vårlök, prästkrage, stor- och liten blåklocka, skelört, smörblomma, tulkört, gullviva, äkta johannesört, kardborre, förgätmigej, ängssyra, käringtand, jungfru Marie sänghalm: gulmåra, vitmåra, smultron, ögontröst, kråkvicker, ängsvicker, teveronika, hundkäx, gråfibbla, lupiner, humleblomster, liljekonvalj, gatkamomill, vitplister, vit- och rödklöver och många fina grässorter. Säkert något mer som jag glömt eller inte upptäckt!

Vi klipper gångar i gräset och slår sen ”ängarna” med lie före semestern,  någon gång under de två första juliveckorna. Gräsklipp tar vi upp och höet får ligga några dagar för att torka och för att fröa av sig. Det hela är en trevlig procedur.

.

.