Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


3 kommentarer

Platsens betydelse

Platsens betydelse
Hur skör är inte landskapsbilden!
Hur lättförstörda är inte de småskaliga, slingrande kommunikationsnäten när bilismens har krav på snabbhet!
Hur lättförändrat är inte det småbrutna jordbrukslandskapet!

På tiden för utsnittet ur den häradsekonomiska kartan användes häst och vagn som transportmedel. Kartan visar min plats på jorden som den såg ut för länge sedan. Mycket är förändrat genom bilarnas teknikförändring och ökad trafikintensitet samt genom jordbrukets ändrade förhållanden.

Lantmäteriets Historiska kartor är en fantastisk tillgång. För att börja leta i arkiven klicka på Historiska kartor i den blå rutan. Vill man nå ännu längre tillbaka letar man bland de äldsta storskaliga kartorna över Sverige som finns i Riksarkivet.

Annonser


9 kommentarer

1600-talets kartor

Jag hittar inte mitt Universum på 1600-talets kartor som finns på nätet. Så klart. Gården fanns ju inte då. Den avstyckades från stadens mark först 1905. Men trots det är det fantastiskt intressant att titta på de gamla lantmäterikartorna, för min del över Väster-Rekarne härad. Jag har markerat där jag kommit fram till att läget bör vara. Gården ligger precis inom den gamla stadsgränsen.

Staden är gammal, Torshälla fick sina stadsprivilegier 1317. Det innebär att den lilla staden firar 700-årsjubileum om tre år,  2017.

DjVu-dokument
Norra delen av stadens marker, Wäster Rekarne.

Notarum Explicatio

A.        Nyby chronohemman 1                               6 örßland
B.        Vthsädhe j Wästergiärdett                          8 3/4 tunna
C.        En vreett, lydher till Västergärdet, vthsäde 2 3/8 tunna
D.        En vrett, såß samma åhr, vthsäde               11/16tunna
E.        Än en vrett, såß och samma åhr                  1tunna
F.        Östergiärdett annat åhrß vthsädhe               8 1/8tunna
G.        En vrett, lydher till samma åhr                    3 1/8tunna
H.        En starr och hårdvaldz eng, höö                  50 laß
I.          En teg, lydher till Eßkilßtuna om höö        6 laß
Till detta hemman fins hvarken skog eller mulebete.
Fiske nogott lijthet vthi åån.

(Karttext:)

Torßilia stadz egor närmast.
Leerjord.
Moo och örjord.
Leerjord och leer mylla
Leermylla.
Torßilja stadz egor proxime.
Släät hårdwall
Hård wald.
Slett starr waldh.
Starr.
Åhrby egor på denne sijdhan.
Torsilla åhn

DjVu-dokument
Norr om stadsgränsen ligger Ängsholmen. Här ett utsnitt av den kartan.

Notarum Explicatio

A.        Mählby cronohemman 4 halfwa, alla lijka stora j åker,
            eng och alla commoditeter, hwart hemman 4 örß land.
B.        Östergärdet ett åhrß vthsäde                                  24 1/8 tunna
C.        Wästergärdet annatt åhrß vthsäde                          1915/16 tunna
D.        En vreett, lydher till numero 4, vthsäde                        3/16 tunna
E.        En vreett, kommer numero 1 och 2 till, vthsäde         11/16 tunna
F.        En vreet, lydher numero 2 till, vthsäde                           5/16 tunna
G.        En hård waldz eng om höö allß                               120 laß
H.        En liten hage om höö, kommer numero 3, 4 <till>   4 laß

Till hwart hemman belöper sig vthsädhe
dett ena åhretz j littera B                                        6 1/32 <tunna>
Dett andra åhret vthsäde j littera C                        4 31/32 tunna
Höö hvart åhr                                                        30 laß
Giärdeßhöö dett ena åhret                                      2 laß
Dett andra åhret                                                     1 laß
Skog och mulebete effter nödtorfften,
fiskewatten j Blackfiälen.

*****

Har du inte varit inne och tittat på Riksarkivets hemsida med Sveriges äldsta geometriska kartor – gör det. Karttexterna finns separat översatta till maskinskrift.
I databasen kan du ta del av och forska i en unik samling med 12 000 kartor över byar och gårdar i Sverige från perioden 1630-1655. Kanske finns kartan från din hembygd digitaliserad.

Påskkärring-på-kvast-2

Så här i påsktider kanske det kan vara lite intressant att läsa om häxjakt. Livet var inte lätt för kvinnorna på 1600-talet och absolut inte i Ångermanland. I senaste nyhetsbrevet från SVAR står så här:

T.o.m. den 19 maj kan du fritt studera våra häxor i Trolldomskommissionen för Norrland som finns tillgängliga i SVAR – Digitala forskarsalen.

Häxjakten var under 1670-1680 talet ett dystert kapitel i svensk rättshistoria med en mängd avrättningar lika grymma som i övriga Europa.
Häxprocesserna accelererade i och med anklagelsen mot den då elvaåriga flickan Gertrud Svensdotter, född i Lillhärdal. Det påstods att hon kunde gå på vatten på grund av en övernaturlig salva som djävulen hade smort in hennes fötter med.

I Torsåkers pastorat med tillhörande församlingar Dal, Torsåker och Ytterlännäs avrättades 65 kvinnor, 4 pojkar och 2 män. De fördes 1675 till ”Bålberget” som låg mitt i pastoratet för att halshuggas och brännas på bål.

En femtedel av kvinnorna i Torsåkers pastorat och närmare hälften av kvinnorna i Dals församling lär ha avrättats i vad som kom att bli den ohyggligaste händelsen inom Svensk rättshistoria.

Trolldomskommissionen var en specialdomstol som hade till uppgift att sköta mål av denna karaktär, för Norrlands del leddes den av landshövding Carl Larsson Sparre från Härnösand.

Till Kommissorialrätt i Västernorrland ang trolldomsväsendet

.

.

.

.

 

.