Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


8 kommentarer

Läget

I helgen har löven räfsats och dragits bort till lövkomposten. Hela tomten är inte klar, bara det som är nödvändigast att få bort innan eventuell snö faller.

I helgen har vi gjort norrgaveln klar, målat rött och vitt alltså och putsat fönster på gaveln. Den ljusröda slamfärgen är nu färdigstruken. Panelbrädorna grundades innan de spikades upp och nu ströks andra varvet. Fönsterfoder och knutbrädor är grundade med mager linoljefärg. Ställningen kommer att få stå kvar under vintern men trätrallar och stegar tar vi bort. Till våren ska det vita slutstrykas. Och samtliga fönsterbågar ska bli rödorange utvändigt.

Hur gör ni? Då ni målar fönsterfoder? Var gör ni färgbytet?

Idag, då det finns grundmålade brädor att köpa på byggmarknanden (undrar just med vilken färgtyp, ingenting för oss antar vi :-)) tenderar säkerligen knutbrädan att bli vit på kanten. Men då man målar allt på plats är det enklare att kanten får väggens kulör.

Här är fasaden med farstukvisten och den gamla enkelfassponten. Där är kanten på den nu vitmålade knutbrädan omålad. Den ska bli röd. Till våren. Dimensionen på knutbrädorna är lika som tidigare. Det visade sig att panelbrädorna var spikade med trådspik och knutarna med klippspik. Nu blev det trådspik överallt utvändigt på gavelfasaden.

Inomhus har salen fått tillbaka sina fönster- och dörrfoder och fodersocklar som grundats med mager linoljefärg i den för vårt hus typiskt jugendgröna kulören. Till snickerierna återanvändes klippspikar. De är tillverkade av järn med hög kolhalt och därför lätta att räta ut och sedan olja in med linolja. Förborrade gjorde vi innan de fina spikarna med liten skalle spikades på plats. De försänktes med dorn och därefter spacklade spikhålen. Då spacklet torkat görs slutstrykningen av snickerierna. Klippspik är så bra därför att träet spricker inte lika lätt som vid användning av trådspik. Det är också lättare att kila loss snickerierna om det behöver göras någon gång i framtiden. Dessutom var klippspik använd sedan tidigare här.

Vi jobbar mot tiden med att få salen klar till jul. Nästa helg kommer vi inte att lyfta en hand här hemma. Men nu är det mer lättsamma kvar med spikande av golvsocklar, ett litet golvfix, tapetsering, uppsättning av gardinstänger och möblering. Kul ska det bli. Precis sådant som kvinnliga inredningsbloggare skriver om. MrsUniversum har märkt att då kulörer behandlas på bloggar brukar kommentarerna bli många. Jag är likadan, tycker att det är heltrevligt att få börja arbeta med yta. Samtidigt vet jag ju att stommen och allt det bakomliggande är minst lika viktigt och att underarbetet betyder mycket för slutresultatet. Och det får ta sin tid som ni märker.

Men innan det blir till att damma av schaggsoffan ;-) ska slutstrykning med den gröna linoljefärgen göras någon kväll i veckan hoppas vi på. Den behöver lite torktid, ju…

.


6 kommentarer

Panel – enkelfasspont

Fritidsarbetet avancerar. Den strippade fasaden blev först svart av förhydningspapp som spikades med lister över skarvarna. Vindpappen klamras fast. Den är ånggenomsläpplig och vindtät, förhydningspapp är en sällan använd benämning. Ingen tilläggsisolering gör vi. Panelbräderna grundas med röd slamfärg innan de spikas på plats. Nertill ska vi göra en vattbräda, droppnäsa, som kragar ut över stenfoten.

Det viktiga för oss har varit att enkelfassponten har samma täckande bredd som den förra. Tjockleken är en tum hyvlat= 22 mm. Sist men inte minst viktigt är att baksidan inte får ha några frästa rillor som är så vanligt förekommade i byggvaruhandelns utbud idag. Dåligt och snabbtorkat trä kompenseras genom dessa rillor som gör att panelen inte ska ”slå sig”. När vi hittade ett panel som såg bra ut med de egenskaper vi önskade, köpte vi på oss ett lager. De har nu legat länge och torkat i logen. Att köpa direkt från bygghandeln och sätta upp på väggen kan vara ödesdigert om träet har hög fuktkvot. Då sådan panel torkar åker sponten/fjädern ur noten och vatten tränger lätt in. Så vi hade förberett oss – vi visste att panelbräderna på norrgaveln måste bytas någon gång. Nu blev det tidigare än planerat men inget hastinköp behövde göras.

Fasadarbetet avancerar i sakta mak. Här har bjälklaget nåtts. Lister över pappskarvarna ska spikas på plats. Dessa lister spikas sedan enkelfassponten i. Spiken som används är trådspik. Då det här huset byggdes till 1924 användes också trådspik men på t ex söderfasaden har klippspik använts till panelningen. På ungefär 20 år hade övergången till trådspik inträtt här. Invändigt är snickeridetaljer som socklar och foder i både gamla delen och tillbyggda övervåningen spikade med klippspik. Det gör dem lätt att lossa om man behöver.

Tidigare var panelbrädorna spikade direkt på pappen. Nu får vi 8 mm luftspalt. Åtminstone i teorin. Bra eller dåligt eller plus minus noll?
Efter varje arbetstillfälle täcker vi av med presenningen.

.