Press

I senaste numret av Gård & Torp (nr 4/2016) argumenteras i en artikel mot byte av gamla träfönster. Artikeln ”Är fönsterbyte lönsamt?” är bra, argumenten är hållbara. En jämförelse mellan priser på fönster från tre stora fönstertillverkare görs och visar att fönsterbyte inte är ekonomiskt försvarbart.

Gård & Torp ingår sedan några år i Bonnier Tidskrifter. Idag är upplagan 23 000. När tidskriften startade 2003 ingick den i Antikbörsens Förlag AB. Jag minns fortfarande det första lösnumret jag köpte på Sth C inför en tågresa, det var just 2003. Vilken fantastisk tidskrift jag tyckte det var! Åren gick och 2012 köptes förlaget och därmed Gård & Torp upp av Bonnier Tidskrifter vilket resulterat i att den har blivit mer marknadsanpassad i mina ögon.

GÅRD & TORP
Upplaga: 23.500 (TS)
Räckvidd: 73.000 (Orvesto)
Utkommer: 11 nr/år
Grundad: 2003
Snittålder: 51 år
Kön: 59 % kvinnor, 41 % män
Hushållsinkomst: 572.500 kr/år

Samma dag som ”tidningen för oss som älskar gamla hus ” damp ner i postlådan kom även Vi i Villa (4/2016). Annonstidningen delas ut gratis i postlådorna 10 gånger per år till Sveriges villaägare och upplagan är drygt 2 150 000 exemplar. Cirka 2 miljoner hushåll nås ! Den annonstidningen ges ut av Bonnier Publications (med webadresssen http://viivilla.com/) alltså av samma mediekoncern som Gård & Torp!
viivilla2
Denna gratistidning uppmuntrar till fönsterbyten och lever på annonsintäkter. Det som marknadsförs är nyproducerade vridfönster, plastfönster, träfönster, aluminiumklädda fönster, ”kulturfönster” – you name it. Här har byggnadsvården flera gånger försökt få in en fot genom att någon från Byggnadsvårdsföreningen funnits med i Expertpanelen och svarat på frågor från läsarna. Det har inte fungerat någon länge tid. Det går emot Vi i Villas grundprincip som är att byta till nytt, annonsörerna vill sälja.
viivilla1
viivilla3
”Med sina 1,9 miljoner läsare är Vi Villa Sveriges mest lästa tidning och når alla villa- och radhusägare i Sverige. 47 procent av Vi i Villas läsare är män och 53 procent är kvinnor.” (Bilderna ur Vi i Villa är från ett tidigare nummer.) Jag läser på nätet: ”Bonnier Publications huvudverksamhet är utgivning av tidskrifter i de nordiska länderna. Huvudkontoret ligger i Köpenhamn och Bonnier Publications ingår i den svenska Bonnier-koncernen som gruppens tredje största företag med avseende på vinst, efter MTV3 i Finland och TV4 i Sverige.”

Bonnier Tidskrifter trycker artiklar om bevarande av gamla fönster (G&T) och man delar gratis ut tidningar med artiklar och annonser från fönstertillverkare som manar till fönsterbyte (Vi i Villa). Vågar jag påpeka dubbelmoralen i det hela?

Det är nedslående att utvecklingen och kunskapen om gammalt gediget fönstersnickeri inte kommit längre. Redan på 1970-talets slut läste jag en skrift som heter ”Träfönster i gamla hus” av Rolf Sixtensson (ISBN 91-540-2818-3) med utgivningsår 1978. I den lilla skriften på 37 sidor pläderar författaren för bevarande av äldre träfönster efter att vetenskapligt gått till väga med intervjuer och laboratorietester av ett upprustat träfönster på Tekniska Högskolan i Lund. Slutligen diskuteras i skriften vad som kan göras för att bättre bevara träfönster  gamla hus och eventuella förbättringsåtgärder. Den där skriften har funnits i min bokhylla i alla år efter det att jag beställde den i samband med mitt examensarbete. Visst är det skrämmande att inse att vi inte kommit längre på de nästan 40 år som gått sedan den gavs ut? Bygghandeln och media har näst intill obegränsade medel för att marknadsföra nya fönster till konsumenterna.
byte av fönster till vad
Hur ofta har vi t ex inte sett denne ”handy man” i annonser i Vi i  Villa och annorstädes, som hävdar att han ska ge oss ett tryggare fönsterbyte. Vi får 10 års garanti både på produkterna och monteringen, det är bara att boka ett kostnadsfritt hembesök redan idag. Företaget är bolag inom den börsnoterade koncern som är Europas största tillverkare av fönster och dörrar. ”Genom att utgå från konsumenternas behov ökar vi människors välbefinnande” påstår företaget. Jo jag tackar jag.

Är man insatt och har kunskap och van vid att tolka och förstå innebörden av den reklam och marknadsföring vi utsätts för, om vi förstår bakgrunden till olika texter, är vi också mycket svårare att dupera och manipulera. Att äga kunskap är alltså ett väldigt starkt demokratiskt medel. Men kunskap kommer inte flygande till en, den måste man söka upp själv.

Troligen får Bonniers, genom sina båda tidskrifter, fler hushåll att byta till nya fönster än att behålla de gamla. Tyvärr.

Så här skrev jag om Vi i Villa för sju år sen.

Gård eller torp

 

Många benämner sitt hus som ett torp. Särskilt om det är ett hus för fritidsboende. Det kan bli lite fel ibland. Alla små bostadshus på landsbygden är inte torp. En torpare ägde inte själv sin mark men det gjorde en småjordbrukare, en självägande bonde. Idag vilar ett lite romantiskt skimmer över ordet ”torp”, här finns lugnet från vardagens stress.

Benämningen torp förklaras så här i wikipedia (brottstycken nedan):

Torp betydde ursprungligen under medeltiden en avskilt belägen gård i motsats till gårdar i en by (dvs gårdar som ligger samlat), ofta ett nybygge på allmän mark. Under 1600-talet kom beteckningen torp alltmer att användas om små jordbruk som ingick i en större egendom (större gårdar, herrgård eller statsägd mark = kronans mark) men som brukades av annan än markägaren. Brukaren, kallad torpare, betalade då ”hyra” till ägaren i form av dagsverken. Mot slutet av 1800-talet minskade antalet torp drastiskt (från cirka 100 000 år 1850 till drygt hälften 1910) och betalning genom dagsverken ersattes med kontant betalning (arrende). Genom lagar 1907-9 likställdes dagsverkesbetalning med kontant arrende och torparens ställning stärktes därigenom. Många torp köptes fria av sina torpare och blev då egna fastigheter.

Genom en lag 1943 förbjöds dagsverksarbeten. Ordet torp mister därmed sin betydelse som arrendeform och används idag ofta om en liten, äldre stuga på landsbygden, ofta använd som sommarstuga. Ibland används numera begreppet torp även om stora mangårdsbyggnader, vilket är helt missvisande.

I norra delen av landet kunde en jordlös person arrendera en markbit på 50 år och där bygga sig en liten stuga, ett 50-års torp. I norra Sverige förekom inte statsystemet, statare fanns alltså inte som det gjorde här i Mälardalen.

Wikipedia förklarar benämningen gård så här:

”Med gård avses vanligen en samling byggnader som utgör mittpunkten för en jordbruksenhet och som bebos av en familj, men gårdens invånare kan även ägna sig åt andra näringar än jordbruk, till exempel skogsbruk eller fiske. Gårdar ligger vanligen på landsbygden och inte i städer.

De svenska gårdarna var som mest utvecklade under sent 1800-tal, och de flesta gårdar i dagens (2007) svenska landskap bär tydliga arv från den tiden. Gårdens mittpunkt är boningshuset där den jordbrukande familjen bor. Det kan finnas flera hus som bebos av människor, till exempel äldre släktingar till den jordbrukande familjen (generationsboende), anställda på gården eller betalande hyresgäster. Övrig bebyggelse varierar kraftigt. Ofta finns en ladugård och/eller ett stall för gårdens djur, en lada, där , halm och foder förvaras, och olika uthus. Innan vattentoaletter installerades fanns också ett dass på gården, ibland inrymt i en del av ladugården. De byggnader på gården som inte bebos av människor utan används i gårdens näringsverksamhet kallas gemensamt för ekonomibyggnader

Under 1900-talet minskade jordbrukets betydelse samtidigt som mekaniseringen ökade. Många byggnadstyper som tidigare förekommit på gården blev omoderna och revs eller lämnades att förfalla.”

När jag läser detta senare blir jag väldigt glad över att vår gård, mitt Universum, är så pass intakt som den ändå är med nästan alla hus i behåll. Bara ett uthus är rivet, och ett annat är ombyggt från att ha hyst höns och grisar till att vara anpassat för människor.

En stuga beskrivs i Wikipedia så här:

Stuga är en benämning för ett mindre bostadshus, vanligen avsett för en familj, vanligen i form av enkelstuga eller parstuga, och ibland källarstuga (en stuga som byggts över en jordkällare. För att (innan eluppvärmningens tid) benämnas stuga torde den i Sverige vara försedd med fönster och murad skorsten.

En backstuga var en liten stuga på ofri grund, vanligen på en allmänning, som tjänar som bostad åt egendomslösa. Den kunde i vissa fall vara helt eller delvis nedgrävd i marken, med endast främre gavel och bakre gavelspets ovan mark. Exempel på andra äldre bostadshus är rökstuga (pörte) och eldhus. Numera avser termen vanligen ett fritidshus på landsbygden eller på en kolonilott.

Mitt Universum var en gård med tillhörande mark, stor nog för en familj att försörja sig på. Familjen köpte mark, ett antal kronolotter, av staten omkring 1905. Vid förra sekelskiftet var fortfarande utvandringen till Amerikat stor och staten ville få människor att stanna kvar i landet. Då uppstod egnahemsrörelsen. Om människor fick sitt eget hus med täppa hade de anledning att stanna kvar i hemlandet. Boken Svenska Allmogehem kom ut 1909 som första upplaga. Den är språkrör för egnahemsrörelsen. Ett tummat och nött exemplar står i MrsUniversums bokhylla. Där finns ritningar av dåtidens framstående arkitekter med förslag på mindre gårdar för jordbrukare och hantverkare, avsedda för de olika landskapen. Förslagen är väldigt fina med tillhörande köksland. Förutom ritningar finns texter om det som en egnahemsbyggare behöver veta.

Det är berikande och intressant att sätta in sin gård, sitt torp eller sin stuga i ett större samhälleligt och socialt sammanhang tycker jag.