Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


8 kommentarer

Skyfflar och spadar

Det här är några av alla de redskap som finns här på gården sedan tidigare.
redskap1
1. spade med rak överkant
2. avkortad slungspade
3. skyffel med rundad överkant
4. skyffel med rak överkant
5. slungspade (märkt Norbergs Motala)
6. skyffel med rak överkant och stålskaft (införskaffad för ett par år sedan)

(Skyfflar har rak nederkant, spadar har rundad.)
Observera skillnaden i utformning på de äldsta skyfflarnas kontra spadarnas handtag.
redskap2
Nja, de här spadarna och skyfflarna räckte inte till för att bearbeta lerjorden med sina hårda ”kocklor” efter VA-grävningen. På två majveckor grävdes det 70 meter. Grävaren lade tillbaka lerjorden och tryckte till. Det blev hårt. Vi vet att marken sjunker med tiden där det grävts. Därför ville vi ha en bombering av ytan innan växtligheten etablerar sig, därav denna insats med handverktyg. Längst till höger på bilden ovanför står en nyinköpt norsk ”krafse” av härdat stål med bredden 320 mm och skaft av lackat askträ, med längden 1,2 m.

redskap3
Hackan är perfekt att hacka sönder lerkokorna med. Även om vi fått tipset att hyra en jordfräs istället :-)
Jordfräs använde vi på 90-talets slut då vatten från brunnen drogs in i huset och en markbädd anordnades. Dessvärre hackades också ogräsrötter som kvickrot sönder och dök upp i mångfald. Den här gången bestämde Halvan att handredskap skulle användas. Visst är det beundransvärt!

Annonser


5 kommentarer

Korpar

Två stycken bra-att-ha-redskap.

Korparna att hacka i tung och/eller stenig jord kommer fortfarande till användning emellanåt. T ex då en fläderbuske med rötter och allt ska väck. Eller då ett smalt  kabeldike ska grävas tvärs övergårdsplanen av hårt packat material. Tänker på Vilhelm Mobergs romansvit och namnet på torpet som Karl Oskar och Kristina lämnade för Amerikat: Korpamoen.

Korparna förvaras i magasinet med oarmerat betonggolv och med en naturstensvägg  mot matkällaren murad med kalkbruk. Magasinet är från 1920-talet (efter 1924). Den murade väggen har under 70-talet lagats med starkt cementbruk. Inte så bra men här under tak gör det inte så mycken skada. Ser bara fult ut. Utomhus däremot gör det hårda bruket som spricker loss från stenen, att vatten kan tränga in i murverket och vittringsskador uppstår lätt. 70-talet menade gott men verkningarna blev inte som tänkt. Idag vet vi byggnadsvårdare bättre. Starkt cementhaltigt bruk (KC-bruk, kalkcementbruk) är ytterst sällan lösningen på våra eventuella  ”problem”.

.


6 kommentarer

Lite hjälp till gåtan

Förra inlägget handlade om ett redskap här på gården som jag aldrig kommit i kontakt med förr eller senare. Det har något som liknar ett kort lieblad men eggen är vänd neråt, inte upp mot skaftet som på en lie.

På fotot syns också en björkvidja har använts i samband med att det som redskapet användes till hamnade på sin plats. Vidjan är från en större ladugård i Sörmland där allt det gamla försvann i samband med ombyggnad. Jag tog vara på en vidja jag…  en enda av tusentals som bör ha funnits :-)

Att böja till en vidja så här gör inte vem som helst idag, tro mej! Nu ska jag försöka ta ett foto på slutresultatet av vad som blev av det som redskapet användes till här på gården. Vi tror redskapet använts till samma sak som ett par andra som kommenterat. Fortsättning följer snart tänker jag.

.


8 kommentarer

Bra till vaddå?

Vet någon vad detta skärande redskap har använts till? Det har varit i bruk här på gården för länge sedan förstår vi, då vi äntligen efter flera år tror oss ha listat ut vilket användningsområdet måste ha varit.

Skaftet är kort och skäran ser ut som ett omvänt lieblad. Eggen är nedåtvänd , ryggen är riktad uppåt. Tvärs emot ett lieblads placering i förhållande till orvet alltså. Så något att skära säd med är det alltså knappast. Det här bladet har gått sönder någon gång och blivit lagat genom lödning. Skaftet är täljt till för hand.

Ett sån´t här redskap har inte varit vanligt i hela landet. Det tillhör regioner med … nej jag ska inte säga mer just nu annat än att det inte använts i norra delen av landet. Om vi förstått redskapets användningsområde rätt. Någon hjälp av äldre med minnen av hur det använts har vi inte haft. Det vore intressant att få bekräftat att vi tolkat användningsområdet rätt.  Kanske vet någon som läser detta vad det är?

.