Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

Vintern rasat ut…

Nu lägger jag undan mina yllehalsdukar från Fortschritt, köpta som souvenir vid besök på Bauhausskolan i Dessau. De är gjorda i merinoull, de sticks inte och jag gillar dem mycket. Men som sagt, nu får de åka in i ”malpåsen” för att tas fram i höst igen.

De fyllde sin uppgift väl denna härliga vintersäsong. Tack för det!

LÄNGTAN TILL LANDET

Vintern rasat ut bland våra fjällar,
drivans blommor smälta ner och dö.
Himlen ler i vårens ljusa kvällar,
solen kysser liv i skog och sjö.

Snart är sommarn här i purpurvågor,
guldbelagda, azurskiftande.
Ligga ängarna i dagens lågor,
och i lunden dansa källorne.

Ja, jag kommer, hälsen glada vindar,
ut till landet, ut till fåglarne.
Att jag älskar dem, till björk och lindar,
sjö och berg, jag vill dem åter se.

Se dem än, som i min barndoms stunder,
följa bäckens dans till klarnad sjö.
Trastens sång i furuskogens lunder,
vattenfågelns lek kring fjärd och ö.

Text: Herman Sätherberg.
Tonsatt för manskör: Otto Lindblad.
1839

Annonser